Alex Schulmans roman om sin mormor Karin Stolpes affär med Olof Lagercrantz är läsvärd fiktion. Precis som filmen som precis har haft premiär. Men offret är Sven Stolpe, skriver David Lindén.

Alla älskar att hata någon och för den svenska 68-vänstern var ett av de främsta hatobjekten Sven Stolpe (1905–1996): Litteraturvetare, religionshistoriker, katolik, rabulist och debattör. Kärt barn har många namn. Han varnade ständigt för ”rödskäggen” och ville enligt egen utsago hänga makthavare vid Brunkebergstorg. Samtidigt var han en briljant intellektuell av europeiskt mått och så pass unik att han aldrig flöt med strömmen. På samma gång som han rasade mot det röda 60- och 70-talet kunde han ha en varm vänskapsrelation med både kommunistledaren Hilding Hagberg (1899–1993) och författaren Jan Myrdal (1927–2020).

Sven Stolpe till höger vid sin disputation i Uppsala 1959. Foto: Wikipedia 

Även Sven Stolpe förtjänar ett försvar. 

Lindén: Ett bästsäljande karaktärsmord 

Den nya riksdagen har tillträtt. Som ledamot kommer man att behöva läsa drösvis med rapporter, artiklar och myndighetsdokument. Men en roman skadar inte, skriver David Lindén.

I ett intressant personporträtt av tidigare moderatledaren Gösta Bohman (1911–1997) skriver hans mångårige medarbetare Lars Tobisson att han blev förvånad att en kritstrecksklädd högerman hade läst Ulf Lundells roman Jack, som publicerades 1976. Bohman levererade dessutom en muntlig recension som innehöll både ris och ros, men som landade mestadels i ros. Liknande sades om den socialdemokratiske statsministern Tage Erlander (1901–1985) när tidskriften Tidens chefredaktör Payam Moula i tidningen Arbetet levererade en svidande eftervalsanalys. Näst efter 1600-talets Axel Oxenstierna torde Erlander vara den mest framgångsrike svenske ickekungliga makthavaren genom tiderna. Enligt Moula låg mycket av hans styrka i att han tog sig tid att läsa och då inte bara akademiska texter utan även skönlitteratur.

En roman gör dig klokare. Foto: Wikipedia 

En god bok förgyller mer än bara livet 

Lindén: Gör löftet att en gång om året läsa skönlitteratur

Clintonåklagaren som var början på Republikanernas marsch mot avgrunden. Det handlade inte om sex utan om att försöka avsätta en president, skriver David Lindén.

Det fanns en tid när politiska skandaler inte handlade om politik, utan mer om omoral, korruption och sex. En era som främst är förknippad med 1990-talet. För den som exempelvis minns John Majors brittiska Toryparti är ”sleaze” ett ord som ständigt poppar upp i huvudet. Den skötsamme premiärministern ville lansera en form av moralkampanj under parollen ”Back to Basics” men den omintetgjordes av en serie skandaler där ministrar, metaforiskt och ibland bokstavligt, togs med byxorna nere. Ändå är det ingen annan som symboliserar en klassisk 1990-talsskandal som den amerikanske presidenten Bill Clintons affär med praktikanten Monica Lewinsky som avslöjades 1998.

Ken Starr kommer för alltid att vara känd för Lewinskyskandalen. Foto: Wikipedia

Lindén: Snuskrapportens författare död 

Att ungdomar röstar höger handlar enbart om att göra revolt eller att skoja med majoriteter. Lite att vara punk, skriver David Lindén.

Valrörelsens andra stora skräll handlar om skolvalet. Jösses, Amalia, att unga röstar höger när alla förut röstat vänster, i alla fall om man skulle tro det som skrevs. Finns generation Greta? Det är så klart att den gör men när man analyserar siffrorna från Valmyndigheten säger detta en rejäl trend: Dagens ungdomar är höger. Så frågan som inställer sig är varför?

Greta är inte längre någon rebell. Foto: Wikipedia 

I skolvalet röstar de unga höger – till de progressiva föräldrarnas fasa.