Nyheterna från Afghanistan dominerar, och det med rätta. Det betyder dock att avgörande händelser i Europa knappt får någon uppmärksamhet alls. Litauens beslut att låta Taiwan öppna ett representationskontor i Vilnius mötte en hämndlysten reaktion från Kina. Förloppet visar vad som väntar länder vars beslut misshagar Kina. Litauerna för en enveten motståndskamp mot Kina, vilket världen borde tacka dem för.

I juli gjorde Litauen något som andra länder gärna skulle göra men inte vågar. Landet aviserade att Taiwan ska få <a href="https://www.france24.com/en/live-news/20210720-taiwan-to-use-its-own-name-at-new-lithuania-office">öppna</a> ett representationskontor i Vilnius, och att kontoret till och med ska få kallas Taiwanese Representative Office. Litauens steg var djärvt. Ytterst få länder erkänner Taiwan. Bland de femton som erkänner landet ingår Belize, Guatemala och Haiti och dylika länder. I denna lilla grupp är det endast Vatikanen som kan sägas ha något internationellt inflytande.

Flyktingar från Belarus i läger i Rudninkai, Litauen. Foto: Mindaugas Kulbis/TT 11 augusti.

Litauen har låtit Taiwan öppna kontor i Vilnius och Kina svarar med mobbning.

Braw: Kina mobbar lilla Litauen

I Hong Kong har den kinesiska regimens repression tilltagit. Men i Europa hörs knappast ett knyst.

Apple Daily, Hong Kongs mest livaktiga nyhetsorgan, <a href="https://www.bbc.com/news/world-asia-china-57578926">tvingas stänga</a> efter sex av dess chefer arresterats i en märklig räd där 500 poliser ingick. Tidningen råkar också stödja demokrati. Några dagarna före Apple Daily-cheferna häktades tre tonåringar i Hong Kong för att ha påmint om demokratiprotesterna för två år sedan. Dessa brutala brott mot mänskliga rättigheter har dock inte lett till några massdemonstrationer i Europa. Sverige och resten av Europa lider av en märklig USA-sjuka. Allt som pågår där ska vi ha en åsikt om, varje strömning stödjas eller förkastas, trots amerikanska inrikespolitiska skeenden tar sin gång oavsett vad européer tycker. Det är i stället resten av världen som vi borde ägna vår uppmärksamhet. Eftersom vi signalerar att vi inte bryr oss offren kan auktoritära regimer pina sina medborgare ännu mer.

Receptionen hos tidningen Apple Daily vid polisens tillslag. Foto: AP/TT.

Elisabeth Braw: Det är just när det gäller länder som Kina och Ryssland som vi i Väst har möjlighet att åstadkomma något.

Stöd de oliktänkande

För 30 år sedan valdes Boris Jeltsin till president i Rysslands första fria val. Men i stället för ett demokratiskt uppvaknande kom Vladimir Putin. Det borde lära oss en läxa, skriver ledarsidans kolumnist Elisabeth Braw, säkerhetspolitisk expert.

I dagarna är det 30 år sedan en viss Boris Jeltsin blev vald till president i Rysslands första fria och demokratiska val. Då tyckte vi i Väst att det var fantastiskt att en energisk omdanare hade vunnit över sin trötta, traditionellt kommunistiske konkurrent. Snart kom det dock att visa sig att Jeltsin omdanade sitt land för snabbt. Därför har vi sedan 1999 Vladimir Putin. Det borde lära oss en läxa när det gäller att göra om andra länder.

President Boris Jeltsin i möte med den då inte fullt så kände chefen för säkerhetstjänsten FSB, Vladimir Putin. Foto: TASS/TT.

Elisabeth Braw: Det borde lära oss en läxa när det gäller att göra om andra länder.

Chockterapin med Jeltsin banade väg för Putin

Det var direkt nödvändigt att markera mot Lukasjenkos aggression. Om inte Litauen hade reagerad kraftfullt mot den belarusiska flygplanskapningen hade hela världen kunnat drabbas. Det skriver Elisabeth Braw, säkerhetspolitisk expert och ny kolumnist på Bulletins ledarsida.

För några år sedan föreslog en gemensam bekant att jag borde träffa en ung litauisk Europarlamentariker vid namn Gabrielius Landsbergis. ”Barnbarn till frihetshjälten Vytautas Landsbergis”, förklarade han. Det gjorde jag.

Belarus president och envåldshärskare Aleksandr Lukasjenko. Foto: Maxim Guchek, AP/TT.

Elisabeth Braw: Om inte Litauen hade reagerat kraftfullt hade hela världen kunnat drabbas.