Vad är en rimlig tröskel för arbetskraftsinvandring? Det som är lönsamt för företagen kan samtidigt vara en belastning för statsfinanserna. Ledarsidans kolumnist Johan Eklund, till vardags vd för Entreprenörskapsforum och professor i nationalekonomi, reder ut begreppen.

Kombinationen av en extensiv välfärdsstat med ambitiösa fördelningspolitiska målsättningar och generös invandring ger upphov till problematiska och svårlösta målkonflikter. Många av de politiska och ideologiska skiljelinjer vi dagligen kan observera i svensk politik bottnar i dessa målkonflikter, samt olika föreställningar om hur dessa löses bäst. En del menar att migrationen måste begränsas medan andra hävdar att det i stället är välfärdsstaten som måste reformeras och minska i omfattning. En tredje grupp förnekar målkonflikternas blotta existens, och ser dem inte heller komma – i bästa fall har de naiva förhoppningar om att det ska gå att finna enkla lösningar.

Johan Eklund: Kombinationen av en extensiv välfärdsstat och en generös invandring ger upphov till svårlösta målkonflikter.

Vad är en lämplig inkomsttröskel för arbetskraftsinvandring?

Kolumnisten Johan Eklund om högskolans felstyrning. Före 1993 års högskolereform var utbildningssystemet centralplanerat och staten styrde genom dimensionering av antal utbildningsplatser inom olika områden. Högskolereformen innebar att studenternas valfrihet släpptes fri, men varken studenter eller lärosäten gavs nämnvärda incitament att beakta arbetsmarknadsbehoven.

Allt fler människor är högutbildade samtidigt som arbetsgivare får allt svårare att hitta rätt kompetens. Hur kommer det sig? I årtionden har Sverige betraktat utbildning som lösningen på allehanda samhällsproblem; allt ifrån sociala problem och arbetslöshet till hållbar ekonomisk utveckling och konkurrenskraft ska lösas med mer utbildning. Ett frekvent återkommande argument har varit att framtidens arbetsmarknad och framväxten av det så kallade kunskapssamhället kräver just mer utbildning.&nbsp;

Eklund: Sverige skulle gagnas av en förutsättningslös debatt om de svenska lärosätenas framtida roll och uppgift samt om hur vi värderar kunskap.

Högskolan är i otakt med arbetsmarknaden

Kolumnisten Johan Eklund skriver om Sveriges konkurrenskraft. Sverige har uppvisat en relativt svag ekonomisk utveckling under flera årtionden. Resultatet är att Sverige inte längre ligger vid den ekonomiska fronten, vilket framgår tydligt av det faktum att landet fallit tillbaka i den så kallade välståndsligan.

Pandemin har orsakat stor turbulens och kraftig världsekonomisk nedgång. Under andra kvartalet 2020 föll Sveriges BNP med cirka åtta procent, för att återhämta sig och växa med knappt fem procent under tredje kvartalet. Utfallet för hela 2020 verkar bli en nedgång på cirka tre procent. Det är alltför tidigt att uttala sig säkert om pandemins permanenta effekter på vår ekonomi, men trots denna ekonomiska turbulens får vi ändå konstatera att Sverige – i ett globalt perspektiv – fortfarande är ett relativt välmående land med höga genomsnittliga inkomster.

Eklund: Sverige ligger inte längre vid den ekonomiska fronten, vilket framgår tydligt av att vi fallit tillbaka i den så kallade välståndsligan.

Sverige tappar i konkurrenskraft och relativt välstånd

Kolumnisten Johan Eklund skriver om skillnaden mellan sysselsättning och självförsörjning: Den ekonomiska integrationen fungerar betydligt sämre än vad den officiella sysselsättningsstatistiken ger sken av.

Många delar antagligen uppfattningen att Sverige har ett betydande ekonomiskt utanförskap och en bristande ekonomisk integration av utrikes födda. Men hur omfattande är det ekonomiska utanförskapet och hur många saknar självförsörjning?&nbsp;

Eklund: Den ekonomiska integrationen fungerar betydligt sämre än vad den officiella sysselsättningsstatistiken ger sken av.