Att Ukraina vill röra sig västerut behöver man ingen konspirationsteori för att begripa sig på. En grundläggande förståelse för ekonomi räcker gott och väl, skriver John Gustavsson.

Donald Trump gjorde nyligen det makalösa påståendet att Ukraina startade det krig som nu härjat landet i tre år.

Folksamling vid Självständighetstorget i Kiev 2019 på årsdagen för de inledande protesterna som ledde till presidenten Viktor Janukovytj avgång 2014. Foto: Efrem Lukatsky/AP/TT

Lättförståelig, enligt John Gustavsson • ”Krävs bara en grundläggande förståelse för ekonomi”

Gustavsson: Ukrainas strävan västerut kräver inga konspirationer

Kritikerna till det bidragstak som föreslogs av regeringens utredare missar poängen med vad det ska åstadkomma. Regeringen bör ignorera dem – om inte annat för att öka chanserna till en kommande valvinst, skriver John Gustavsson.

Regeringens utredare presenterade i dagarna ett förslag om ett bidragstak. För ensamstående utan barn blir förändringen minimal. Främst påverkas gruppen familjer med många barn där båda föräldrarna går på försörjningsstöd (socialbidrag), en grupp som överväldigande består av utrikesfödda.

Den särskilde utredaren Maria Hemström Hemmingsson, under en pressträff där slutbetänkandet från utredningen om drivkrafter och möjligheter i försörjningsstödet lämnas över. Foto: Axel Narving/TT

Rådet till regeringen: Ignorera kritikerna och inför taket

Gustavsson: Kritikerna missar poängen med bidragstaket

Muharrem Demiroks tid som partiledare löste inte Centerpartiets identitetskris. Nu står partiet på samma ruta som för två år sedan, skriver John Gustavsson.

Att vara partiledare för Centerpartiet är såklart en otacksam uppgift. Partiet har, i likhet med Liberalerna, länge befunnit sig i en identitetskris.

Muharrem Demirok gör sorti. Foto:  Claudio Bresciani/TT

”Splittringar är aldrig roliga, men allra tråkigast är de om man som Centerpartiet saknar god marginal till fyraprocentsspärren”

Gustavsson: Ubåten Demirok

Efter det tyska valet går landet mot en bred koalition som påminner om Sveriges ödesdigra Decemberöverenskommelse. Det kan stärka extrempartierna, skriver John Gustavsson.

Valkampanjen inför nyvalet i Tyskland som hölls igår karaktäriserades egentligen mest av en person: Elon Musk. Musk tog tydligt ställning för Alternativ för Tyskland (AfD), och deltog till och med via videolänk på ett kampanjmöte för partiet.

Friedrich Merz, längst till höger, riskerar att göra om misstaget med en tysk Decemberöverenskommelse. Till vänster, svenska partiledarna som presenterade Decemberöverenskommelsen 2014. Foto: AP/Maja Suslin/TT

”Samtidigt som breda majoritetsregeringar ger stabilitet, så leder de också ofta till en sorts politisk stagnation”