Elon Musks övertagande av Twitter kommer inte att innebära någon revolution och varken frälsning eller Ragnarök. Musk är kapitalist och kommer att sträva efter en vinstmaximerande nivå av censur, skriver John Gustavsson.

Det är minst sagt roande att höra alla vänsterliberaler som, efter att i åratal ha upprepat att ”Twitter är ett företag och de får bannlysa vilka konton de vill”, helt plötsligt nu slår sig i knut över det påstådda hotet mot demokratin som Elon Musks köp av Twitter tydligen innebär. En enda person ska minsann inte få bestämma vad som kan sägas på en av internets största plattformar – något som dock var helt okej så länge den enda personen (eller lilla gruppen av personer) var vänsterliberal. Med det sagt så tror jag ändå inte att Twitter kommer förändras radikalt.

Elon Musks köp av Twitter har orsakat en del rabalder. Foto: Evan Agostini/Invision/AP

Musk är kapitalist och kommer att sträva efter en vinstmaximerande nivå av censur, skriver John Gustavsson.

Gustavsson: Elon Musk är inte Twitters frälsare

De röster inom mestadels vänstern som idag vill kompromissa om yttrandefriheten, borde ta sig en titt på sin egen ofta upprepade tankefigur om 30-talets återkomst, och inte minst eftergiftspolitiken mot Tyskland, skriver Bulletins John Gustavsson.

Rasmus Paludans manifestationer nu under valborgshelgen fick inte tillstånd av polisen, men trots detta skapade hans närvaro och tillståndslösa koranbränning i Uppsala under första maj upplopp. Efter att ha fått vad de ville – inga fler tillståndsgivna koranbränningar – så gick islamisterna omedelbart vidare till nästa krav, vilket tycks vara att Paludan och andra som utmanar deras religiösa regler ska vara persona non grata i hela landet.

Neville Chamberlain håller upp den undertecknade Münchenöverenskommelsen 1938. 

De röster inom mestadels vänstern som idag vill kompromissa om yttrandefriheten, borde ta sig en titt på sin egen ofta upprepade tankefigur om 30-talets återkomst.

Gustavsson: Eftergiftspolitik är fortfarande en dålig idé

Partiet Nyans har försett valrörelsen med en joker som riskerar att stjäla viktiga röster från de rödgröna, samtidigt som de får samma rödgröna att framstå som mer måttliga. Oppositionen bör kräva svar från vänsterpartierna om deras syn på samarbete med Nyans, skriver John Gustavsson.

Sedan Partiet Nyans grundades har man då och då lyckats väcka uppmärksamhet, inte minst i konservativa medier där partiets främsta motståndare finns. Partiet grundades av Mikail Yüksel, en turkisk invandrare vars islamistiska kopplingar var så extrema att till och med Centerpartiet fick nog och <a href="https://aip.nu/har-vill-partiet-nyans-ta-s-mandat/" target="_blank" rel="noopener">uteslöt honom</a>. Nyans politik går i korthet ut på att Sverige bör böja sig ännu mer för islam och islamsk syn på hederskultur och yttrandefrihet. Partiet har sedan länge förespråkat att skändning av Koranen bör förbjudas i lag. Om Nyans lyckas bli en faktor i höstens val, hur kommer det att påverka valutkomsten? Min egen tråkiga prognos är: Det beror på.

Partiet Nyans partiledare Mikail Yüksel – tillgång eller sänke för de rödgröna? Foto: Jessica Gow/TT

Oppositionen bör kräva svar från de rödgröna om deras syn på samarbete med Nyans, skriver John Gustavsson.

Gustavsson: Partiet Nyans – sänke eller tillgång för de rödgröna?

På liknande sätt som en gång i tiden våldtäktsmän, urskuldas nu påskens upploppsmakare indirekt genom fokusförflyttning från våldsverkarna till Paludans tänkt provokativa motiv och handlingar, skriver John Gustavsson.

Rasmus Paludans koranbränningar och de efterföljande upploppen under påskhelgen har återuppväckt debatten kring yttrandefriheten. Mycket av den diskussion som följt Paludans upptåg har påmint mig om det man brukar kalla våldtäktskultur.

För er som glömt så syftar våldtäktskultur på hur våldtäkter ofta, inte minst historiskt, diskuterats utifrån hur offret bettet sig och hur hon borde ha skyddat sig.