Kolumnisten Katrin Hruska skriver om att tillgängligheten i den offentligt finansierade vården behöver minska. Det talas hela tiden om ökad tillgänglighet i vården, men det är inte för ofarliga, självläkande tillstånd man vill göra det lättare att komma till läkare.

Vi måste begränsa tillgängligheten i den offentligt finansierade vården i Stockholm. (Kanske i andra regioner också, men jag är inte tillräckligt insatt i dem för att säga vilka.) Vissa som vill ha en läkarbedömning behöver nekas det. Det är egentligen konstigt att det behöver påpekas, men allt som kallas sjukvård är inte per automatik en rättighet.

Hruska: Hur vi kan skapa en separat marknad för vård som patienten önskar, men som inte ryms inom det offentliga åtagandet?

Allt som kallas sjukvård är inte en rättighet

Kolumnisten Katrin Hruska skriver om "onödiga" vårdbesök. Vi har rätt till vård i Sverige, även när vi varit klantiga och trillat av stegen, tagit en överdos av&nbsp;läkemedel eller blivit smittade av covid. Patienter är inte ett problem och har ingen skyldighet att&nbsp;avlasta vården. Det är vi i den akuta vårdkedjan som måste hitta effektiva och säkra sätt att möta&nbsp;de behov som finns.

Våren 2020 var en märklig tid i akutsjukvården. Jag minns särskilt en medelålders man som med&nbsp;stor möda lyckades få luften att räcka till för den korta promenaden från akutens entre till ett av&nbsp;våra covidrum. Han beklagade sig över att han hamnat på akuten. Jag antog att han tyckte att&nbsp;sjukhusmiljön var jobbig, men nej då, han var mest bekymrad över att han inte orkade längre och&nbsp;nu tvingades ”belasta vården”.

Hruska: Jag har aldrig hört någon säga att man inte ska ringa efter taxi på nyårsafton eftersom man inte ska belasta taxiverksamheten.

Patienter är inte ett problem

Hur mycket är ett människoliv värt? Svaret kan förvåna. I sin premiärkolumn för Bulletin efterlyser akutläkaren Katrin Hruska ett nytt sätt att mäta vårdens insatser, så att vi kan värdera människoliv högre än i dag.

Hur mycket är egentligen ett människoliv värt? Frågar du någon i vården får du troligen en lång utläggning till svar, med alltifrån att ett människoliv är ovärderligt till att människan är alldeles för komplicerad för att mätas i siffror. Frågar du i stället en hälsoekonom är svaret enkelt: 40,5 miljoner. Det är nämligen värdet av ett statistiskt människoliv (VSL), fastställt av Trafikverket. Kostar det mindre än 40,5 miljoner att bygga vägräcken som minskar dödsolyckorna från 3 till 2 per år, så ska det göras. Annars inte.&nbsp;

Hruska: Värdet av ett statistiskt människoliv är fastställt av Trafikverket. Det är ett fyrkantigt sätt att se på livet. Men viktigt.