Antisemitiska brott har ökat med fem hundra procent sedan den 7 oktober i fjol. När TT, DN och andra medier rapporterar om det tvättas den viktigaste orsaken till ökningen bort och relativiseringen bevisar i sig hur allvarligt problemet är.

Det kom kanske inte som en förvåning. Men på ett symposium som regeringen anordnade presenterade Segerstedtinstitutet en rapport där de slår fast att svenska judar upplever ett bristande stöd från det offentliga efter 7 oktoberpogromen i fjol. Det är inte svårt att förstå varför.

När Sverige kraftsamlar mot antisemtism måste vi förstå vilka som ligger bakom rasismen. Foto: Jonas Ekströmer/TT 

När stora medier rapporterar om antisemitismen fulklipper de statsministerns uttalande

Hjort: Antisemitismen relativiseras bort

I officiella palestinska medier döljer inte Fatah sin rasism utan stöttar både terrorism och har antisemitiska karikatyrer. Men svensk media skildrar sällan den öppna rasismen vilket leder till att svenska läsare underskattar rasism som en del av en lång konflikt.

Den palestinska rasismen är en central del i konflikten mellan Israel och Palestina men också en del av konflikten som tenderar att hamna i skymundan. Palestinier, även på hög nivå, använder sig av antisemitisk propaganda på ett sätt som normalt förknippas med tyskt 30-tal.

Ett exempel på antisemitiska teckningar. Foto: PA Daily

Rasismen tas sällan upp i konflikten Palestina och Israel

Hjort: Fatahs rasism syns i palestinska medier men inte svenska

Det ser ut som att EU kommer att mjuka upp skyddet för varg. Från strikt skydd kan nivån sänkas till bara skyddad vilket ger Sverige möjligheter att bättre förvalta stammen. Men frågan är inte i hamn, och särskilt problematiska kan svenska myndigheter bli.

EU-minister Jessica Rosencrantz presenterade i förra veckan goda nyheter. Det finns nu en majoritet för att sänka vargens skyddsstatus inom EU.

En minskad vargstam skulle minska antalet attacker på tamdjur. Foto: Poppe, Cornelius/TT 

Sammantaget är det goda nyheter kring varg

Hjort: Ljusning i vargfrågan 

Under lång tid var det närmast ondeskefullt att misstro projektet Northvolt. Men när det snabbt slog runt var plötsligt alla ense åtminstone om att staten ska hålla sig borta. Gång på gång ser vi samma mönster i svensk debatt – diskussionen kvävs tills det är för sent. Då blir alla över en natt ense om något annat.

Northvolts avskedande av var fjärde anställd innan man ens har fått i gång produktionen är spektakulär. Krisens djup verkar inte riktigt ha satt sig i debatten ännu. Nu ligger fokus på att personal avskedas och om statliga medel ska användas för att försöka rädda bolaget.

Northvolt är ännu ett exempel på svensk flockmentalitet och hur en viktig diskussion kommer först efter det har kraschat. Foto: Pontus Lundahl/TT