Första OS-veckan i Tokyo har bjudit på föredömligt klanderfritt arrangerade tävlingar. Samtidigt har invigningens oroande politisering fortsatt genom att fenomenala elitidrottare fallit offer för wokeismens förmåga att reducera individer till ihåliga symboler för konstlade kollektiv, skriver Bulletins Pontus Tholin.

SPORTKRÖNIKA. Vid onsdagens slut ledde Japan <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://olympics.com/tokyo-2020/olympic-games/en/results/all-sports/medal-standings.htm">medaljligan</a> med tolv guld, medan Kina under torsdagen lade sig jämsides med 15 guld, för att under fredagen med 19 guld passera sin ostliga ö-grannes 17.

Tonårsmedaljöserna i damernas skateboard (från vänster): Rayssa Leal (Brasilien), Momiji Nishiya och Funa Nakayama (bägge Japan). Foto: AP Photo/Ben Curtis/TT 

Fantastiska elitidrottare reduceras till symboler för wokeismens fanbärare, skriver Pontus Tholin.

Pontus Tholin om första OS-veckan: Wokeismen fortsätter skörda unga offer

I ett allt mer politiserat samhälle trånas ett OS dedikerat åt ren och skär tävlan på genuint rättvisa villkor. Till skillnad från Discoverys expertkommentator Carolina Klüft, som menar att ”de olympiska spelen måste också vara med och ta ansvar för samhällsfrågor”, efterlyser Bulletins Pontus Tholin att sporten kan förbli fri från nyckfull politisk korrekthet och erbjuda asyl från lagomhetens obönhörliga likriktning.

NÖJESKRÖNIKA. ”Allt annat än lagom” – så lyder det OS-koncept som marknadsförts under juli månad av <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://press.discoverynetworks.se/post/allt-annat-an-lagom-nytt-koncept-for-sommarens-olympiska-sandnin">Discovery Networks Sweden</a>, med det explicita syftet att ”väcka svenskarnas uppmärksamhet för Discoverys sändningar av Olympiska spelen i sommar”.

Lågmälda fyrverkerier inför tomma läktare vid gårdagens OS-invigning på Tokyos Olympiastadion. Foto: Patrick Semansky/AP/TT 

Pontus Tholin efterlyser ett OS där sporten förblir fri från nyckfull politisk korrekthet och erbjuder asyl från lagomhetens likriktning.

Tholin: Tacka wokeismen för den blekaste OS-invigningen i mannaminne

Dirigenten Herbert von Karajan definierade en hel epok i den moderna musikhistorien. I en tudelad artikel kring världens största skivbox ser Pontus Tholin tillbaka på en tid där musiken var artefaktisk, lyssnandet albumbaserat och dirigenten superstjärnan.

Den 1 oktober 1982 lanserades Digital Audio Compact Disc – här hemma i Sverige mer känd kort och gott som CD-skivan. Med en kapacitet om 650 MB erbjöd den vid tiden ett revolutionerande lagringsmedium, att jämföra med en hårddisks typiska utrymme om cirka 10 MB. Men det var inte för data som CD-skivan primärt utvecklades utan för distribution av musik.

Vänster: Herbert von Karajan i september 1957. Foto: Heinrich Sanden Jr. (AP/TT). | Höger: Världens största CD-box. Foto: Hampus Widlöf 

Karajan definierade en hel epok i musikhistorien. Pontus Tholin skriver om världens största CD-box.

Karajan och CD-skivan – sista toppen av en snart svunnen epok

På grund av pandemiåret 2020 flyttades såväl fotbolls-EM som sommar-OS till 2021, vilket skapar den kittlande möjligheten för Novak Djokovic – efter segern i Wimbledon – att bärga en Golden Slam. Tennisturneringen som börjar den 24 juli kan bli en av höjdpunkterna i OS – förutsatt att Djokovic bara väljer att delta. Bulletins Pontus Tholin om en historisk möjlighet.

Den gångna sportsöndagen handlade huvudsakligen om England och Italien, med två stora finaler i London endast åtskilda av några timmar: först Grand Slam-tennisen på Wimbledon, sedan EM-fotbollen på Wembley. Det stora undantaget var italienaren Matteo Berrettinis motståndare i Wimbledon-finalen – serben Novak Djokovic.

Novak Djokovic kysser pokalen efter söndagens Wimbledon-vinst. Foto: Kirsty Wigglesworth (TT) 

Bulletin följer upp kampen mellan tennisens tre tenorer, genom att inför OS-starten skissera Djokovic’ möjliga väg till rafflande Golden Slam. 