Tidöregeringen skulle revolutionera Sverige, lovade högern och hotade vänstern. Så blev det inte. Särskilt inte inom det viktigaste – en grundlig reform av våra myndigheter. Stig Fölhammar gör en noggrann genomgång.

Nästa år är det val igen i Sverige. Redan märker vi att valstrategerna får större inflytande på politiken. Det sker genom att politikens spelplan aktualiseras och återskapas. Vilka problem utgör politiska spänningar i befolkningen? Hur allvarliga är dessa? Hur kan de hanteras? Vilka vill vi att stridsfrågorna skall vara? Vilka frågor skall vi välja att betona? Vilka skall vi undvika? Vad ska vi tona ned, och vad ska vi driva?

I femtio år har byråkratin förfallit. Ännu har inga försök att reparera den gjorts. Foto: Bertil Ericson / TT

Kristersson hade en chans att reformera byråkratin i grunden, men tog den inte

Fölhammar: Tidöregeringen – vart tog paradigmskiftet vägen?

Både svensk och fransk media har sina problem, men det är åtminstone olika problem. Fransk media verkar märkligt besatt av personer. Vad dessa personer förväntas göra lämnas ofta vagt, skriver Stig Fölhammar.

I alla franska medier verkar samtliga medarbetare vara ”starstruck”.

Hjälten gör entré – François Bayrou, Frankrikes nye premiärminister. FOTO: Bertrand Guay / TT

Fölhammar: Frankrikes frälsare nummer 547 – François Bayrou

Frankrikes nye premiärminister, Michel Barnier, kämpar för att rädda statsfinanserna. Det går inte så bra. Landets enorma ekonomiska problem kräver radikala åtgärder, men Barnier har inte det politiska kapital som krävs för att driva igenom det. Frankrike har redan Europas högsta skatter, men nu höjs de ytterligare.

”Les caisses sont vides!” (”kassorna är tomma!”) utropade den franske presidenten Nicolas Sarkozy redan 2007, när han hade valts till president. Han hade rätt, och det hade de varit länge, och så har de förblivit. Senaste gången Frankrike hade balans i statsbudgeten var 1977, och det senaste överskottet var 1974. I år beräknas underskottet att uppgå till 6 procent, och statskulden kommer att stiga till 115 procent av BNP.

Frankrikes nye premiärminister Michel Barnier visar här hur mycket pengar Frankrike har kvar. Eller så justerar han sina glasögon. FOTO: Thibault Camus / TT

Den franska staten börjar få slut på andra människors pengar

Fölhammar: Les caisses sont vides!

Trots att det är över trettio år sedan Östtyskland och Västtyskland blev ett land igen, är skillnaderna mellan öst och väst mycket stora, skriver Stig Fölhammar.

Den tredje oktober är det helgdag i Tyskland. Då skall ”Tag der Deutche Eingheit” firas, en helgdag som introducerades 1991. Men egentligen enades Tyskland inte 1991. ”Die Wessis” i Förbundsrepubliken (BRD) tog helt enkelt över ”Ossis in dem ehemahlige sogennante Deutsche Demokratische Republik” (DDR).

Symboliskt rullar en östtysk gränsvakt ett jättestort mynt av den gemensamma nya valutan över gränsen från Västtyskland till Östtyskland 1990 Foto: Rainer Klostermeier/AP/TT 

Splittringen består trots dryga trettio års enande