
Två personer i 50-årsåldern, varav en svensk medborgare, har begärts utlämnade till Turkiet misstänkta för terrorism. Sverige avslog begäran – men den svenska medborgaren fick aldrig veta att han var efterlyst. – Jag hade ingen aning om detta, säger han till Bulletin.
Tidigare i år och hösten 2023 begärde Turkiet att få två personer utlämnade från Sverige till Turkiet. Begäran om att få de två personerna utlämnade kom från domstolar i Turkiet, Osmaniye 2:a Högre Brottmålsdomstol och 9:e Domarskapet för Fredsdomstolen i Istanbul.
Enligt myndigheter i Turkiet är de båda personerna som är i 50-årsåldern misstänkta för att vara medlemmar i en väpnad terroristorganisation. Sverige avslog begäran och regeringen beslutade att inte utlämna personerna.
Svenska medborgaren fick inte veta något
En av personerna som begärts utlämnad till Turkiet är en svensk medborgare och säger till Bulletin att han inte fått någon information om att han fått en arresteringsorder från Turkiet och att han begärts utlämnad.
– Jag hade ingen aning om detta. Ingen har berättat något för mig, säger han.
Att han skulle vara terrorist eller medlem i någon väpnad terroristorganisation anser han är helt befängt.
– I Turkiet jobbade jag som banktjänsteman och det enda jag vet är att banken jag jobbade på hade hand om pengar som tillhör Gülenrörelsen som jag vet att Erdogan ogillar. Men jag har inget med det att göra. Jag har ingen aning varför jag är misstänkt, säger han.
Gülenrörelsen, ofta kallad Hizmet, är en internationell religiös och social rörelse som utgår från en mild och dialoginriktad tolkning av islam. Den grundades av den turkiske predikanten Fethullah Gülen och har byggt upp nätverk av skolor, välgörenhetsorganisationer och medier i flera länder.
Efter kuppförsöket i Turkiet 2016 betecknade den turkiska regeringen rörelsen som en terrororganisation, medan Gülen själv förnekar all inblandning. Rörelsen är fortsatt verksam internationellt, framför allt inom utbildning och civilsamhälle.
Regeringen vill inte ge kommentar
Bulletin har försökt nå justitieminister Gunnar Strömmer (M) för en kommentar via hans pressekreterare Caroline Opsahl varför den svenska medborgaren inte blivit informerad. Men Caroline Opsahl meddelade flera timmar senare att man passar vidare frågan till en tjänsteman.
Anledningen till att den svenska medborgaren inte blivit informerad var för att beslutet låg hos regeringen och inte Åklagarmyndigheten, meddelar tjänstemannen Bulletin.
Bulletin har försökt nå Gunnar Strömmer via Caroline Opsahl för ett förtydligande, men inte fått svar.
fakta
Svaret från tjänstemannen
Utlämningsframställningen i aktuellt ärende avslogs av regeringen med anledning av att den som begärts utlämnad är svensk medborgare. Av utlämningslagen följer att svenska medborgare inte får utlämnas.
Av utlämningslagen framgår vidare att innan regeringen meddelar beslut i utlämningsärenden ska yttrande avges av riksåklagaren. Har inte den som avses med framställningen samtyckt till att denne utlämnas, ska ärendet dessutom prövas av Högsta domstolen. Om det är uppenbart att en framställning ej bör bifallas, ska den dock omedelbart avslås.
Mot bakgrund av att svenska medborgare inte kan utlämnas har framställningen avslagits av regeringen, utan att riksåklagaren avgett yttrande eller ärendet prövats av Högsta domstolen. Den person som begärs utlämnad brukar informeras om utlämningsframställan under ärendets handläggning hos Åklagarmyndigheten, men i detta fall stannade ärendet alltså hos regeringen. Detta är anledningen till att nu aktuell person inte har blivit informerad om utlämningsärendet.