– Vi har gjort en grundlig översyn enligt en konsekvent metodik och inte kunnat se att svenskt stöd hamnat i händerna på terrororganisationer. Vår bedömning är därför att det inte finns hinder för att återuppta utbetalningarna till pågående och avtalade biståndsinsatser i Palestina, säger Sidas avdelningschef Göran Holmqvist i ett pressmeddelande.

Läs mer: Sida: Fortsätt ge bistånd till Palestina

Journalisten och författaren Bengt G Nilsson har tidigare skrivit om svenskt bistånd och dess påverkan på olika länder. Bland annat i boken Sverige och Sovjet i kalla krigets Afrika (2017, Ethno Press).

Han har också i flera år varit verksam som reporter i Israel samt skrivit boken Israel & hennes fiender som bland annat handlar om Gazaproblematiken och biståndet till den palestinska myndigheten.

Bengt G Nilsson ställer sig frågande till Sidas utfästelse.

– Jag tycker det är egendomligt att Sida med en sådan övertygelse kan säga att de har undanröjt alla misstankar om att biståndet kan hamna fel när det gäller Gaza. Därför det kan ingen människa veta, anser jag, säger han till Bulletin.

”Beroende av Hamas”

Det var den 10 oktober som regeringen meddelade att Sida får i uppdrag att se över biståndet till Palestina. Deadline var den 1 december, och på fredagen kom myndighetens rapport.

I den menar man att inga pengar har gått till vare sig Hamas eller andra terrorgrupper Däremot konstaterar myndigheten att för att bedriva verksamhet i Gaza har ett ”visst samröre” med Hamas varit oundvikligt.

– Hjälporganisationer som är verksamma i en konfliktzon gör sig mer eller mindre beroende av den som innehar den politiska och militära makten i konfliktzonen, säger Bengt G Nilsson.

Han fortsätter:

– Alla hjälpbyråer som är verksamma i Gaza är beroende av Hamas för att vara där i överhuvudtaget. Hur deras ekonomi ser ut har jag ingen aning om, men vad som är vanligt är att hjälpbyråer beskattas på ett eller annat sätt av den som innehar den militära makten i området.

En sådan betalning kan gå till på olika sätt, menar Nilsson. Exempelvis kan det röra sig om licenskrav där licenspengar betalas ut till den styrande myndigheten.

– Jag kan inte det här i detalj, vill jag vara väldigt tydlig med. Jag vet inte exakt hur det går till i Gaza. Men min erfarenhet generellt av sådant här är att hjälpbyråer alltid tappas på pengar på ett eller annat sätt när de är verksamma i en konfliktzon. Det här är ett ständigt dilemma som alla hjälpbyråer kan vittna om, säger han.

Ifrågasatta organisationer

Vidare menar Nilsson att några av de organisationer som får svenskt bistånd är väldigt ifrågasatta.

– Jag skulle vilja ifrågasätta Islamic Relief, som förra året fick tio miljoner kronor från Sverige. Sedan UNRWA (FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar, reds. anm.) själv naturligtvis, som jag tycker är en som verkligen måste granskas mycket mera noga än vad som har skett.

Nilsson tror inte att allt bistånd som till Gaza hamnar i fickorna på Hamas.

– Det tror jag absolut inte. Däremot så tror jag att Hamas på ett eller annat sätt ser till att få sin del av det bistånd som förmedlas dit. För fick de inte det skulle de nog inte tycka att det var meningsfullt att ha utländska organisationer på sitt område. De måste tjäna någonting på det själva. Och att de inte är så överdrivet omtänksamma om civilbefolkningen, det har vi ju förstått.

Biståndskritiker

I pressmeddelandet från Sida lägger myndigheten fram ett förslag till en ny strategi gällande stödet till Palestina. De skriver att underlaget till den nya strategin bland annat utgår ifrån att:

”Stödet ska bidra till demokratiska krafter som värnar en fredlig lösning och motverkar all form av terrorism och våldsbejakande extremism, samtidigt som palestiniers rätt erkänns att inom ramen för folkrätten verka för en fredlig tvåstatslösning.”

En av de målsättningarna som föreslås i den nya strategin är:

”Ökad respekt för mänskliga rättigheter, stärkt demokrati och jämställdhet, samt minskad korruption.”

Bengt G Nilsson beskriver sig själv som en ”biståndskritiker” och menar å sin sida att bistånd inte leder till något systemskifte.

– Biståndets mest uppenbara funktion är att vidmakthålla rådande politiska strukturer. Biståndet fungerar egentligen aldrig som systemförändrande, utan biståndet är alltid systembevarande. I konfliktområden, eller varhelst som bistånd anses behövas, är roten till behovet i nästan samtliga fall dålig politisk styrning i landet i fråga.

– Genom att då överföra biståndspengar till ett land med dålig politisk styrning så hjälper man denna dåliga politiska styrning att fortsätta existera.

Läs även: Brinkemo möter Bengt G Nilsson: Om att byta ståndpunkt och att tänka själv