Är alla människor lika mycket värda? Tror alla människor att alla människor är lika mycket värda? Svaret på dessa frågor är avgörande i försvaret av mänskliga rättigheter.

Röda och gröna socialisters svar på båda frågor är ”ja”. Vilket också förklarar varför röd-grön vänsterliberalism är ideologiskt outvecklad i försvaret av det okränkbara människovärdet.

Läs även: Nordling: Karl Marx var en kass ekonom – varför gulla med honom?

Det är nämligen bara den första frågan som uppriktigt kan besvaras jakande. Väst bygger på ett jakande svar på just den första frågan. Något som formulerats bäst av USA:s författningsfader Thomas Jefferson, som skrev följande i den amerikanska självständighetsförklaringen 1776:

Följande sanningar anse vi självklara: Att alla människor skapats jämlika; att de av Skaparen begåvats med vissa oförytterliga rättigheter; att till dem hör rätten till liv, till frihet och till att söka lyckan; att regeringsmakt över människor upprättas för att betrygga dessa rättigheter - och att den härleder sin makt från de styrdas samtycke; att närhelst en regering motverkar dessa syften det är folkets rätt att förändra eller avskaffa den och upprätta en ny regering.

Jefferson gör här inte anspråk på att förklara vad alla människor i hela världen tror. Han förklarar vad amerikaner – och i förlängningen – vad alla som köper denna amerikanska frihetsdefinition, tror: att alla människor har skapats jämlika och av Skaparen skänkts naturliga rättigheter.

Men dessa rättigheter, givna av Skaparen till alla, försvaras inte av sig själva. De kan bara försvaras av folk som med övertygelse tror på denna idé om allas, det vill säga hela mänsklighetens, skapade lika värde, och de rättigheter som utifrån den premissen tillkommer alla människor.

Försvaret praktiseras sedan genom att folk med den övertygelsen röstar fram regeringar som försvarar dessa premisser. Om folket däremot inte tror så, så upphör systemet att fungera.

Styrkan i USA var att det amerikanska folket trodde på den kristna idén om att alla skapats jämlika och hade ett okränkbart människovärde. Tanken var djupt förankrad i det protestantiska USA (vilket också var anledningen till att slaveriet senare kunde avskaffas med hänvisning till Frihetsdeklarationen).

Läs även: Essä: Marxismen, Poppers tre världar och den svenska statsideologin

På den andra frågan är svaret emellertid nej. Alla människor tror inte att alla andra människor är lika mycket värda. Detta är nämligen en i stor utsträckning västerländsk idé. I kommunismens tänkande delades människor upp i borgare och arbetarklass. De förstnämnda var inte lika mycket värda som de sistnämnda. Inom islam delas världen in i trogna och otrogna, där de sistnämnda inte har samma värde som de trogna.

Vilket tydligt kan iakttas i hur icke-muslimer behandlas i den islamiska majoritetsvärlden.

Ett tydligt exempel är den arabiska våren på 2010-talet. När auktoritära härskare störtades i Mellanöstern och valde då folk att i deras ställe rösta fram intoleranta islamiströrelser som Muslimska brödraskapet, i Gaza redan 2006 och i Egypten 2011. Folket valde alltså, när de fick rösta, inte en regering som upprätthöll de jeffersonska idealen om allas lika värde, utan en regering som ville införa islamiska ideal som tydligt skiljer trogna från otrogna.

Idén om det universella människovärdet är nämligen en västerländsk idé. För att upprätthålla den idén behövs nationer, som avgränsar befolkningar till människor med västerländska värderingar. Annars undermineras dessa skyddszoner, det vill säga de nationer där frihet hålls högt som territoriets fana.

Eftersom röd-gröna socialister i praktiken, genom sin politik, svarar ja också på den andra frågan, så underminerar de, genom att tillåta massinvandring av människor som saknar västerländska värderingar, imperativet i den första frågan. Denna underminering är vad som nu påverkar Sverige och stora delar av Västvärlden negativt, genom att de värderingar vi tog för givna undergrävs för att vi har importerat stora mängder människor som inte tar dessa värderingar för givna, utan tvärtom, anser sina egna trossystem ge dem själva ett större värde än vad andra grupper har.

Lärdomen är således att den rödgröna socialismen är underlägsen konservatismen i försvaret av mänskliga rättigheter. De rödgröna pratar om människovärde, men undergräver det i praktiken.

Konservatismen försvarar människovärdet på riktigt genom att stå upp för nationer med en stark västförankrad befolkningsbas, som grund för demokratins värderingar.

Läs även: Essä: Marxismen och klansamhället som utopi