I oktober 2008 skickade en okänd person, eller grupp, med namnet Satoshi Nakamoto ut ett mejl. Där beskrev de ett digitalt system för pengar som kan skickas direkt mellan två personer, utan bank emellan, där användarna själva kontrollerar att överföringarna stämmer.

Idén bakom Bitcoin var att skapa pengar som inte styrs av någon stat, bank eller enskild person. I stället skulle tusentals datorer runt om i världen tillsammans ha samma ”bok” över vem som äger vad.

Kort därefter publicerades den numera klassiska vitboken ”Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System” – en teknisk rapport som steg för steg förklarade hur den nya sortens digitala pengar skulle fungera.

Satoshi Nakamoto

Vem som egentligen gömmer sig bakom namnet Satoshi Nakamoto är fortfarande en av teknikvärldens mest envetna gåtor. Den mystiske skaparen, eller gruppen bakom pseudonymen, fortsatte under de första åren att skruva på både programvaran och själva blockkedjan. All kontakt skedde via mejl, utan personliga detaljer eller ledtrådar.

Trots otaliga spekulationer och självpåstådda Satoshis har ingen med säkerhet kunnat kopplas till namnet. Däremot har nyfikna forskare ringat in ett antal så kallade digitala plånböcker – adresser där bitcoin lagras – som tros tillhöra den ursprungliga utvecklaren. I dem kan det finnas omkring en miljon bitcoin.

Med dagens bitcoinpris innebär det att den försvunne upphovspersonen – om personen fortfarande finns och om nycklarna inte är borttappade – sitter på en av världens största privata förmögenheter.

Det första blocket

Den 3 januari 2009 skapades det första blocket i kedjan – det som kallas genesisblocket som är en bunt samlade transaktioner. Satoshi Nakamoto gömde ett utdrag ur brittiska tidningen The Times om att banker på väg mot ännu en statlig räddningsaktion i detta block. Många har i efterhand tolkat det som en politisk blinkning till finanskrisen året innan.

Under de första åren var Satoshi själv djupt inne i både koden och diskussionerna om Bitcoin. Allt sköttes via mejl och öppna forum – ungefär som en offentlig chatt för programmerare där ingen visste vem som dolde sig bakom pseudonymen.

Efter 2010 tystnade Satoshis röst helt. Det sista livstecknet var ett kort mejl till en annan utvecklare om att de gått vidare till andra saker. Samtidigt fortsatte Bitcoin att växa från ett kodprojekt bland entusiaster till ett globalt fenomen.

Digitalt guld som halveras

En av de viktigaste byggstenarna i Bitcoins berättelse är just att det finns ett begränsat antal av valutan. I koden finns ett tak på 21 miljoner bitcoin, och dessutom en inbyggd mekanism där belöningen till de personer som sköter säkerheten i nätverket, så kallade ”miners” halveras med jämna mellanrum så att antalet ska fortsätta minska.

Halvering betyder i praktiken att de som sköter systemet får mindre betalt över tid, ungefär som om en guldfyndighet blev svårare att utvinna.

När systemet startade fick den som hittade ett nytt block 50 bitcoin i belöning. Efter flera halveringar är ersättningen nere på drygt tre bitcoin per block, och den fortsätter att sjunka. Tanken är att göra tillgången allt mer begränsad, ungefär som guld – något som har fått många att beskriva Bitcoin som digitalt guld.

Från noll dollar till sexsiffriga nivåer

När Bitcoin lanserades var mynten i praktiken värdelösa. Så småningom började de handlas för några cent, sedan för en dollar, och därefter drog priset iväg i vågor – först upp till tiotals dollar, sedan hundratals.

År 2013 passerade priset 1 000 dollar för första gången. Därefter har uppgångar och krascher avlöst varandra, med toppnivåer på tiotusentals dollar per bitcoin.

HODL – fyllestavningen som blev en livsstil

En stor del av Bitcoins kultur har växt fram på nätforum. Under ett särskilt stökigt handelsdygn 2013 skrev en användare på forumet Bitcointalk ett berusat inlägg om att han var en usel korttidshandlare och därför tänkte behålla sina mynt oavsett svängningar – ”I AM HODLING”.

Den felstavade versionen av ”holding” blev snabbt ett skämt och därefter ett slagord. HODL förknippas i dag med strategin att helt enkelt inte sälja, även när priset rasar, för den som tror att värdet på sikt blir högre. Folk gillade hur mänskligt misstaget var, och gjorde det till ett trotsigt budskap mot marknadens panik.

Runt HODL har en egen jargong vuxit fram. ”Diamond hands” är den som vägrar sälja hur mycket det än svänger, ”paper hands” den som ger upp snabbt. ”FUD” används för oro och dåliga nyheter, och ”BTFD” är slagordet för att köpa mer när priset fallit.

FTX-kraschen

Bitcoin-historien är också historien om spektakulära misslyckanden. Ett av de mest uppmärksammade exemplen är kryptobörsen FTX, som på kort tid växte till en global jätte och värderades till tiotals miljarder dollar innan allt föll samman.

När kunder började ta ut sina pengar klarade FTX inte rusningen. Konkursen följdes av en rättsprocess där grundaren Sam Bankman-Fried dömdes till ett långt fängelsestraff för bedrägeri kopplat till missbruk av kundmedel, något som uppmärksammades i medier över hela världen.

Kraschen satte ljuset på hur sårbar en marknad kan bli när stora aktörer saknar grundläggande intern kontroll, ungefär motsvarigheten till att ett jättelikt finansbolag saknar fungerande bokföring, och ledde till krav på hårdare regler från myndigheter i flera länder.

Krisen skakade om hela branschen och fick regeringar att börja ta krypto på större allvar.

1) I’m sorry. That’s the biggest thing.

I fucked up, and should have done better.

— SBF (@SBF_FTX) November 10, 2022

Miljonärer, missar och försvunna lösenord

Bitcoin har gjort många oväntat rika – och andra förkrossade. En av de mest citerade historierna gäller en amerikansk tonåring som använde pengar han fått i present till att köpa bitcoin i ett tidigt skede och därmed byggde en förmögenhet i mycket ung ålder.

Andra vände juridiska strider till kryptosatsningar.

Två bröder som stämde Facebook-grundaren Mark Zuckerberg använde delar av sin uppgörelse till att köpa stora mängder bitcoin när priset var lågt, vilket på sikt gjorde deras innehav värt mångdubbelt mer än den ursprungliga summan.

För varje historia om rätt tajming finns en motsats.

En amerikansk journalist som förvarade sina mynt i en hårdvaruplånbok skrev ned de 24 orden som krävs för att komma åt pengarna, lade lappen på ett tryggt ställe och upptäckte senare att den åkt med i städningen. Det tog månader att pussla ihop frasen, under en period då värdet steg från tusentals till tiotusentals dollar.

Analysföretag har uppskattat att en betydande del av alla bitcoin som producerats är försvunna, eftersom plånböcker gått förlorade eller nycklar glömts bort.

Summorna uppgår till hundratals miljarder kronor räknat i nuvarande växelkurser – till skillnad från ett vanligt bankkonto finns ingen kundtjänst som kan låsa upp ett glömt lösenord. Försvinner nycklarna är pengarna borta.

”Bitcoin Pizza Day”

Den kanske mest berättade episoden är när en bitcoin-utvecklare erbjöd 10 000 bitcoin till den som ordnade hemleverans av två pizzor.

Vid den tiden sågs bitcoin mest som leksakspengar på nätet, och affären användes som ett test på att valutan kunde fungera i vardagen. I efterhand, efter alla prisuppgångar, har summan räknats om otaliga gånger – pizzorna hade vid senare toppkurser motsvarat miljardbelopp.

Händelsen har blivit en sorts mytologisk punkt i Bitcoins historia, med ett eget ”Bitcoin Pizza Day” som uppmärksammas varje år.

The Bitcoin pizza is worth $308,063,333 today. (+2% from yesterday)

— Bitcoin Pizza 🍕 (@bitcoin_pizza) April 14, 2023

Ikoniska tweets – en del av kulturen

På dåvarande plattformen Twitter, idag X, kunde man se ikoniska tweets, bland annat ett ifrån 2011 där en person beklagar sig över att ha sålt Bitcoin på 0.30 dollar, vilket i dagens värde hade varit många miljoner.

I wish I had kept my 1,700 BTC @ $0.06 instead of selling them at $0.30, now that they’re $8.00! #bitcoin

— gregschoen.eth (@GregSchoen) May 16, 2011

Mannen och soptippen i Wales

I Wales har jakten på glömda mynt blivit en rättssaga. En IT-tekniker råkade slänga en hårddisk som han menar innehöll en stor mängd bitcoin, vid en tidpunkt då värdet var betydligt lägre än i dag. När priserna steg insåg han vad som gått förlorat och försökte få kommunen att låta honom gräva i den lokala soptippen.

Efter år av försök, rättsliga processer och förslag om att finansiera avancerade sökningar med externa investerare har han inte fått tillstånd att riva upp marken. Kommunen hävdar att hårddisken i och med avfallet övergått i deras ägo och pekar på miljö- och säkerhetsskäl mot att öppna deponin.

Trots medial uppmärksamhet och allt mer drastiska idéer om hur sökandet skulle kunna gå till har historien mynnat ut i en påminnelse om hur hårt digital förmögenhet kan knytas till en liten fysisk pryl – och hur slutgiltigt ett misstag kan bli.

Skämtvalutan som skickade ett lag till OS

Samtidigt som Bitcoin försökte bli allvarliga pengar föddes en rad andra kryptovalutor. De kallas ofta altcoins – alternativa, mindre valutor som försökte göra något annat än Bitcoin.

Ett exempel är Dogecoin som skapades 2013 av två utvecklare som tyckte att krypto hade blivit för gravallvarligt, och använde en redan då populär meme med en japansk Shiba Inu-hund som logotyp.

Valutan spreds snabbt på sociala forum där användare började ”tippa” varandra små belopp som tack för inlägg. Det växte fram en kultur där pengarna användes till skämt – men också till oväntade projekt.

Dogecoin-gemenskapen har bland annat samlat in pengar för att hjälpa Jamaicas boblandslag till vinter-OS, samt finansierat brunnar för rent vatten i Kenya. Projektet har därmed gått från intern nät-humor till att bli en av de mest omskrivna memevalutorna, med återkommande stöd från kända profiler och stora nätkampanjer.

Do you want Tesla to accept Doge?

— Elon Musk (@elonmusk) May 11, 2021

El Salvador – landet som satsat på bitcoin

El Salvador har dessutom blivit den kanske mest uppmärksammade statliga aktören i kryptovärlden. Under president Nayib Bukele har landet gjort bitcoin till officiell valuta vid sidan av dollarn och köpt stora mängder vid kursnedgångar – ofta med motiveringen att ”köpa dippen”.

Bukele har profilerat sig som en av de mest högljudda förespråkarna för bitcoin i världspolitiken och beskriver satsningen som ett sätt att locka investeringar och minska landets beroende av det traditionella finanssystemet.

El Salvador just bought the dip! 🇸🇻

500 coins at an average USD price of ~$30,744 🥳#Bitcoin

— Nayib Bukele (@nayibbukele) May 9, 2022

Ethereum skapades

När Bitcoin blivit etablerat började utvecklare fundera på vad samma teknik skulle kunna användas till mer än bara betalningar. En av dem var Vitalik Buterin. Han skissade på ett system där blockkedjan inte bara lagrar överföringar, utan också kan köra små program – så kallade smarta kontrakt.

Ett smart kontrakt är i praktiken programkod som automatiskt gör något när vissa villkor är uppfyllda, till exempel att pengar bara betalas ut om både köpare och säljare godkänt en affär.

Det arbetet ledde fram till Ethereum, som i dag är den näst största kryptovalutan efter Bitcoin. Plattformen har sin egen valuta, ether, men är framför allt känd som grund för olika tjänster: allt från decentraliserade finansapplikationer till handel med digitala samlarobjekt. I många av dessa projekt är det inte en bank eller ett företag som bestämmer reglerna, utan själva koden.