De flesta militära experter var ense om att oavsett i vilken riktning Vita huset än ämnade driva Afghanistanpolitiken, så borde USA behålla flygbasen i Bagram, som var USA:s största militärbas i Afghanistan och även var ett centrum för underrättelseinsamling och en plats för att hålla tillfångatagna jihadister inlåsta. Men Bidenadministrationen ville göra ett bokslut, Bagram skulle stängas. I juli började fångarna släppas ut. I slutet av augusti tillstod Pentagons presstalesman John Kirby att tusentals ISIS-K fångar hade satts på fri fot.

Övergivandet av Bagram innebar att USA blev helt beroende av Kabuls allmänna flygplats. Den påföljande evakueringen blev kaotisk och 13 amerikanska soldater miste livet när ISIS-K lyckades genomföra en självmordsattack på Kabuls betydligt osäkrare flygplats. Stängningen av Bagram blev en tabbe.

Sedan 2002 har USA också hållit terrorister inspärrade i fängelset Guantanamo på sydöstra Kuba. Guantanamo har alltid varit en av de minsta amerikanska fångbaserna, mindre än Bagram var i Afghanistan och mindre än Camp Bucca var i Irak. Men på grund av sitt symbolvärde blev Guantanamo USA:s mest omtalade terroristfängelse. Det var till Guantanamo som fångar fördes med orange fångdräkter och fotbojor. Det var från Guantanamo rapporter kom om tuffa förhörsmetoder med stresspositioner, sömnbrist och slag i ansiktet för att utvinna information om förestående terrorattacker.

Läs även: Norell: Vilka leder talibanerna idag?

De största protesterna mot Guantanamo kom från länder i Västeuropa som såg rött gällande allt som Bushadministrationen tog sig för. De ansåg att Guantanamo innebar brott mot mänskliga rättigheter. Demokraterna, som alltid varit känsliga för europeisk opinionsvind, ville stänga ner Guantanamo. Barack Obama försökte, men mötte patrull i kongressen och av en allmänhet som inte ville ha fångarna på fastlandet.

Som mest satt 780 fångar inlåsta på Guantanamo, i dag är antalet 39. Den stora majoriteten har alltså släppts ut. Somliga har varit oskyldiga, men många har släppts ut för lättvindigt. 2004 släpptes Abdullah Mehsud, som hade tillfångatagits 25 månader tidigare. Han hade en benskada och USA gav honom en benprotes. Efter frigivningen deltog han i en kidnappning av kinesiska ingenjörer och ett bombdåd i Islamabad. 2014 släppte USA fem fångar i utbyte mot den tillfångatagne amerikanske soldaten Bowe Berghdal. 2021 fick fyra av dessa höga regeringspositioner i talibanregeringen och den femte blev provinsguvernör. De som nu sitter på Guantanamo har stor potential att återvända till terroriströrelser eller till talibanerna.

Trots det vill nu också Joe Biden försöka stänga Guantanamo. En ytterligare motivering är att Guantanamos symbolik över amerikansk grymhet kan inspirera fler terrorister utomlands. Det är ett argument som general John Kelly, som styrde över fängelset i början av 2010-talet, menar att de jihadister han träffat aldrig har använt. De som använder argumentet är teoretiker i väst.

Biden vill inte nödvändigtvis släppa fångarna fria. Somliga ska ställas inför militärdomstol. Men en stängning innebär framför allt att USA förlorar möjligheten att hålla fanatiska terrorister inspärrade preventivt. Sådana som inte följer krigets konventioner om att inte döda civila och därför inte heller kan behandlas som konventionella krigsfångar, varför USA stämplade dem som illegala kombattanter och höll dem inlåsta utanför amerikansk mark. En stängning av Guantanamo skulle innebära att ett viktigt verktyg i kriget mot den fanatiska islamismen går till spillo.

Läs även: Norell: En ny era för Afghanistan, eller upprepar sig historien?

Guantanamo riskerar att bli Joe Bidens nästa stora tabbe och precis som Bagrambasen bero på att realpolitiken skuffades undan till förmån för utopiska förhoppningar.