Den första maj fyllde plastpåseskatten ett år. Den är knappast något kärt födelsedagsbarn då det numera kostar upp till sju kronor för en påse att bära hem mjölken i. Redan när skatten infördes var det tydligt att detta var en skatt förklädd som klimatåtgärd, men nu har absurditeterna kring plastpåseskatten antagit rent Kafkaliknande proportioner. 

En ny dom från Högsta förvaltningsdomstolen gör klart att plastpåseskatten inte har något som helst med miljö och klimat att göra, utan endast är ytterligare ett sätt för S, MP, C och L att vittja folkets fickor. Domstolen slår nämligen fast att det inte spelar någon roll om en påse är miljövänlig, likt de som företaget Gaia BioMaterials i Helsingborg tagit fram med stöd av 30 miljoner kronor från EU:s miljöprogram.

Så länge den ser ut som en vanlig plastpåse ska den beskattas som en vanlig plastpåse, vilket innebär tre kronor för plastpåsar, 30 öre för fruktpåsar samt 25 procents moms (Tidningen Näringslivet 12/5 2021). Och detta helt oavsett hur miljövänlig påsen är eller hur många gånger den kan användas, endast utseendet har betydelse. 

Tanken med plastpåseskatten lär ha varit god. Plast ska inte vara i naturen eller i haven, och Sverige anses därutöver ha ett särskilt globalt ansvar – även om problemen inte är lika stora här som i världshaven. Tvärtom visade Skräprapporten 2020 från Håll Sverige Rent att plastpåsar är långt ifrån det vanligaste skräpet längs Sveriges kuster utan återfinns först på plats nio efter bland annat fimpar, gafflar, timmer, kapsyler, godisförpackningar, rep och snören.

Men hur det än vara månde med den saken beräknade regeringen att plastpåseskatten skulle ge intäkter på 2,1 miljarder kronor under 2020 och därefter 2,7 miljarder kronor årligen. Den kraftigt minskade plastpåseförsäljningen gjorde dock att resultatet förra året stannade vid 174 miljoner kronor. Men det är inget som finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund (Mp) låter sig nedslås av. Han tycker att det är ”jättepositivt att människor vill göra en insats för miljön” (SR 19/10 2020) och kallar skatten för ”en succé” (Expressen 26/3 2021). 

En annan slutsats än Bolunds som ligger nära till hands är att människor helt enkelt inte vill betala mer skatt än vi måste, men ändå behöver påsar att bära hem matvaror och att lägga soporna i. Därför är det knappast förvånande att samtidigt som försäljningen av skattbelagda plastpåsar har störtdykt så har försäljningen av papperskassar och tunna plastkassar på rulle å andra sidan kraftigt gått upp.

Dessvärre ger dessa ett mycket större miljöavtryck än vanliga svenska plastpåsar, vilket gör plastpåseskatten direkt kontraproduktiv. 

Det sägs att om man sätter fyra liberaler i ett rum så kommer de att komma ut därifrån med fem olika åsikter. 

Plastpåsar utgör visserligen ett miljöproblem i världshaven där de uppskattas uppgå till 150 miljoner ton. Men de påsarna kommer inte från Sverige. Upp till 95 procent av plasten i haven kommer i stället från tio floder i Asien och Afrika, och ingen av dessa rinner genom Europa eller Sverige.

Plastpåsarna i Sverige slängs inte i naturen utan återanvänds till stor del, både som bärkassar och soppåsar innan de bränns. Men ändå är det just här som världen ska räddas genom en skyhög skatt på påsar, miljövänliga eller ej.

Att skillnad inte görs mellan vanliga och miljövänliga påsar slår hårt mot de stora ansträngningar som görs för att ta fram påsar av förnybart och återvunnet material. Ett resultat av att dessa satsningar ignoreras är nu att företaget Gaia BioMaterials tar sitt pick och pack – påsar, produktion och investeringar för 40 miljoner kronor i utrustning och arbetstillfällen - och flyttar utomlands.

Miljöpartiet tar gärna åt sig äran för plastpåseskatten, men faktum är att den tillkom som ett initiativ från Liberalerna när Jöken förhandlades (Gefle Dagblad 25/5 2020) även om Liberalerna varit ovilliga att svara på frågor om det hela (Nyheter Idag 26/10 2019). Förslaget om plastpåseskatt fanns dock med redan i Liberalernas budgetmotion för 2019  och förordas fortfarande som ett exempel på liberal grön skatteväxling som L vill genomföra på Liberalernas hemsida.

Plastpåseskatten har rättmätigt sågats på längden och tvären av rader av experter. Konjunkturinstitutet anser det inte belagt att plastkassar påtagligt bidrar till nedskräpningen. Svensk Handel kallar plastskatten för symbolpolitik utan miljönytta. Åsa Domeij, tidigare ansvarig för miljöfrågor i riksdagen för MP, skrev på sin blogg häromåret att plastpåseskatten är ”symbolpolitik som sänder fel signaler till både konsumenter och näringsliv” och Högsta Förvaltningsdomstolens dom som nu kommit är ett totalt underkännande. Om miljöaspekter inte beaktas är det ingen miljöskatt, utan plakatpolitik när den är som allra sämst. ”Det är rent åt skogen”, tycker Åke Rosén, grundare av Gaia BioMaterials.

Ingen tycker att plastpåsar ska slängas i naturen, och det är inte heller svenska plastpåsar som är problemet. Hur kunde en så ogenomtänkt skatt ens bli till?

Det sägs att om man sätter fyra liberaler i ett rum så kommer de att komma ut därifrån med fem olika åsikter. Kanske kan det förklara saken?

Läs också: Högern måste sluta huka sig för vänstern