Socialdemokraterna ska enligt egen utsago försöka bryta den högermajoritet som rått i riksdagen de senaste 20 åren med hjälp av en ny samhällsanalys. Problemet är dock inte att det saknas analyser utan problemet är att det troligtvis saknas vilja till förändring av den egna politiken.

Läs även: von Seth: Den omoraliska gigekonomin

I deras valanalys står följande att läsa: ”Vi lever i en polariserad tid, där det är en större utmaning än tidigare att vara ett brett parti, med budskap som lockar många, på det sätt som Socialdemokraterna tidigare varit.”

De konstaterar vidare: ”Det är inte enskilda budskap riktade till separata grupper som kommer att garantera ett brett stöd: det är de breda politiska lösningarna, som förenar stora gruppers intressen, gör skillnad i vardagen och som tilltalar den stora mitten i befolkningen, som är vägen framåt.”

Politiken och samhället har i någon mening alltid varit polariserat, men däremot ser samhällsproblemen och demografin annorlunda ut idag och det är till stor del Socialdemokraternas eget fel. Man har också medvetet valt att inte vara ett brett parti då det lagts ett överdrivet fokus på individens oinskränkta rättigheter utan att ta hänsyn till kollektivet. Här följer några målande exempel.

Kriminalpolitiken. Det är huvudsakligen Socialdemokraternas fel att den yngling som sköt ihjäl Fredrik Andersson på Delta gym förra året är ute igen i det fria inom ett par år. Detta fall visar med önskvärd tydlighet hur partiet har satt individens rätt till ungdomsvård framför kollektivets rätt till ett tryggt samhälle.

Asylpolitiken. Det är idag klarlagt att en godtycklig asylinvandrare kommer att ligga samhället till last ekonomiskt under sin tid i Sverige. För den individ som får asyl och sedermera medborgarskap är det en vinst, men i genomsnitt är det alltså en dålig affär för kollektivet. Återigen har Socialdemokraterna ställt en individs oinskränkta rätt att söka asyl mot svenskarnas rätt till sina skattemedel.

Skolpolitik. Socialdemokraterna har successivt avskaffat lärarens auktoritet i klassrummet, vilket fått till följd att enstaka individer kan förstöra för en hel klass. Individens rätt att inte utsättas för den minsta lilla kränkande behandling har alltså fått gå ut över våra barns rätt till en god studiemiljö.

Arbetsmarknadspolitik. Liknande problematik som i skolan återfinns också på arbetsplatser. Den arbetsgivare som vill göra sig av med en illojal eller underpresterande anställd för ofta en svår, för att inte säga omöjlig, kamp mot facket. Resultatet blir att Sverige tappar i konkurrenskraft och jobb flyttar utomlands. Återigen premieras individens rätt på bekostnad av kollektivets.

Läs även: Sandström: Antivaxxdomen en käftsmäll mot staten och SVT

Den gamla parollen ”Gör din plikt, kräv din rätt”, antyder att det finns en plikt gentemot något högre än dig själv – en nation eller ett kollektiv. Den som gjort sin plikt gentemot detta kollektiv har sedan haft rättigheter att kräva. Med start runt 1968 har Socialdemokraterna dock successivt ersatt den parollen med en universell rätt som man har enbart tack vare att man är född till människa. Bostad, utbildning, heltidsjobb och mer därtill – allt är sociala rättigheter. Ambitionen att ge förutsättningar för folket att skaffa sig ett drägligt liv har alltså ersatts av individens rätt till både det ena och det andra.

Socialdemokraterna verkar tillämpa en sorts omvänd libertarianism. Underpresterande, fuskande och kriminella individer ska skyddas från den stora massans repressalier. Libertarianer vill däremot skydda den hederlige medborgaren från överstatlighet och hög beskattning till den grad att man nästintill betraktar all skatt som stöld. På samma sätt som att libertarianism betraktas som en lära för några få ”frihetsextremister” så kommer även ”socialdemokratism” att på sikt bli en lära för ett litet fåtal som fortfarande tror att ett samhälle kan byggas av människor som kräver sin rätt utan att göra sin plikt.

Det forna statsbärande partiet behöver inte ytterligare analyser för att anpassa sin politik till den breda massan. Redan nu kan man göra självklara förändringar som förslagsvis innefattar rejält höjda straff för våldsbrott, uppstramade krav för all typ av invandring och beviljande av medborgarskap, återupprättande av lärarens auktoritet på riktigt, liberalisering av arbetsmarknaden och sänkt skattetryck.

Då kommer politiken att gynna den stora massan svenska medborgare som är laglydiga och bidrar positivt till samhället. Huruvida en omsvängning ens är möjlig på grund av att man målat in sig i femtioelva olika hörn är dock en fråga som jag lämnar obesvarad.

Läs även: Lidström: Recept på ett demokratiskt och fungerande rättssystem