Kritiken mot Danmarks Radio (DR) som ledde fram till ett beslut 2018 om att banta verksamheten med 20 procent känns igen från den svenska debatten om public service, om än med – som ofta i Danmark – ett något mer uppskruvat tonläge.

Danska tidningar lyfte fram flera exempel på slöseri med licensbetalarnas pengar. Nästan 70 000 danska kronor hade lagts på att flyga en häst tillhörande en Washington-reporters fru till USA. En mångfaldskonsult som anlitades tjänade betydligt mer pengar på ett år än vad statsministern gjorde.

– Stämningen var att det var viktigt att skära ner på Danmarks Radio, säger Jan E. Jørgensen, nytillträdd kulturpolitisk talesperson för Venstre.

Precis som i Sverige fanns det anklagelser om en slagsida åt vänster. Längst gick Dansk Folkeparti (DF), som kallat DR för ”mer eller mindre en underavdelning till (det lilla, socialliberala partiet) Radikale Venstre”. Att besparingen skulle bero på det nekar dock DF till.

Tech-jättar konkurrerar

När en tongivande person inom Venstre nu kommer till företagets försvar är det med en blandning av pragmatism och nationalism.

Danmark är ett litet land, och alla medieaktörer behövs för att skapa inhemskt innehåll som kan konkurrera med de amerikanska tech-jättarna, heter det. Och public service behövs som en samlande kraft som skapar nationell samhörighet i ett alltmer fragmenterat samhälle.

– Vi ser en situation där det inte så mycket är Danmarks Radio som hotar de fria, privata medierna, utan snarare tech-giganterna. I verkligheten borde Danmarks Radio och de privata medierna göra gemensam sak för att leverera kvalitetsradio och tv till danska medborgare, säger Jan E. Jørgensen.

Partiet har i alltför hög grad kommit att förknippas med neddragningar på kulturområdet, menar han. I den borgerliga dagstidningen Berlingske blev helomvändningen en förstasidesnyhet.

Att DR sedan många år är en offentligt finansierad konkurrent till dagspressen på internet håller han med om. Det var bakgrunden till ett förbud mot längre, mer djupgående texter på företagets sajt. Nu beskriver han förbudet som ”desperat detaljreglering”.

Läs även: Danska gettopaketet: Nu rivs bostäder för att få bort parallellsamhällena

– Berlingske Tidende har ju också börjat göra film och radio. Den teknologiska utvecklingen gör att alla gör allting, och därför blir det konstigt att säga att Danmarks Radio bara får göra det de traditionellt har gjort, nämligen radio och tv.

Han ser också public service som en garant för att inte, som i USA, få geografiska områden där nyhetsbevakningen består av ”mer eller mindre obskyra sidor på nätet och folk som skriver på Facebook”.

Det femåriga besparingspaketet stoppades av den socialdemokratiska regering som tillträdde 2019, och därmed kommer besparingarna att landa på 12 procent i stället för 20 procent.

Ska berätta historien om danskarna

Hemma i Sverige vill samtliga tre partier i högeroppositionen se ett bantat eller effektiviserat public service. KD har uttryckt det som att man vill ”fokusera på kärnverksamheten och skala av krimskramset”.

Vad är då krimskramset? I den danska debatten nämns ofta sångtävlingen X Factor Danmark som ett exempel på någonting som kan produceras av de kommersiella kanalerna. Programmet sändes länge av DR men togs redan innan nedskärningarna över av reklamfinansierade TV 2.

Men Jan E. Jørgensen tycker X Factor passar i DR – och motiverar det med något så oväntat som det danska folkets självförståelse, samt förbättrad integration.

– Underhållningsprogram med en bred publik och många tittare kan fungera som en nationell samlingskraft, en gemensam berättelse, något som vi berättar historier om vilka vi är som folk.

I X Factor får tittarna lära känna deltagarna och får ibland komma hem till dem. Det ger en möjlighet att lära sig mer om människor man kanske annars aldrig hade träffat.

– I X Factor så kommer man hem till många invandrare som har varit med. Man ser deras hem och träffar deras föräldrar, hör dem berätta om vad stolta de är över sin son eller dotter. Man ser att invandrare är inte bara något man läser om i tidningen, inte bara negativa historier om kriminalitet och så vidare.

Läs även: Hur länge dröjer det innan svenska S gör som danska S?

I programmet har även personer med ett kriminellt förflutet, tidigare missbruk och olika typer av handikapp medverkat.

– De har genom underhållning lyckats öka kunskapen hos människor som kanske inte hade sett ett längre dokumentärprogram om människor med cystisk fibros eller någonting annat, säger han.

Tv-serien Matador tror han har lärt danskarna mer om sin historia än de har genom historieundervisningen.

Dansk Folkeparti påverkade

Några som inte ångrar nedskärningarna är Dansk Folkeparti, vars vice ordförande Morten Messerschmidt kallar utspelet för ”nonsens” och tillägger att ”det är svårt att frigöra sig från tanken att Venstre försöker vara med i det fina sällskapet”.

Jan E. Jørgensen ger dock partiet rätt i att DR ibland har haft en slagsida åt vänster.

– Jag kan mycket väl förstå att Dansk Folkeparti reagerar. Om du tittar på en populär serie som Borgen så finns där en skådespelare som spelare ledaren av det som ska föreställa Dansk Folkeparti. Han framstår ju inte som överdrivet sympatisk.

Men det finns också program som människor på vänsterkanten har ogillat, och överlag tycker han sig se någon form av balans.

Radiokanal tvingades flytta

För att öka utbudet av talad radio i Danmark startades 2011 kanalen Radio24syv på initiativ av den borgerliga regeringen. Sändningstillståndet gick till ett företag som delägdes av Berlingske, men pengarna kom från licensavgiften.

I Sverige uppmärksammades kanalen 2014 för programmet ”Danmarks röst”, där journalisten Mikael Jalving i 30 avsnitt bjöd in olika svenska gäster för att diskutera frågor som han uppfattade som tabubelagda i svenska medier. Namnet var en anspelning på kanalen Voice of America, som under Kalla kriget sände radio till länderna bakom Järnridån.

Radio24syv lades ner i oktober 2019 – även det ett resultat av att den Venstre-ledda regeringen gav efter för Dansk Folkeparti. Partiet – som då var Danmarks näst största – ville se mindre Köpenhamnsfixering och villkorade ett nytt sändningstillstånd med krav på att huvudredaktionen skulle ligga minst 11 mil från Köpenhamn.

Ersättaren Radio4 har brottats med låga lyssnarsiffror. (Att en journalist från kanalen nyligen hade sex i ett reportage bör kanske ses i ljuset av det).

Även här ångrar Jan E. Jørgensen den tidigare politiken.

– Det är klart att man kan göra bra radio ute i landet, men man får inte glömma att de flesta man vill prata med inom kultur, politik och ekonomi är lättare att samla i en studio i Stockholm eller i Köpenhamn, säger han.

Text: Sören Billing

soren.billing@bulletin.nu