Innebär pandemin en framtid där den som vill kan arbeta från en varm strand vid Medelhavet? Förmodligen inte. Då och då kommer de flesta av oss att behöva dyka upp på kontoret – som dock kan komma att se annorlunda ut.
För en del personer har distansarbetet under coronapandemin erbjudit nya möjligheter. Utflyttade landsbygdsbor har kunnat återvända till hembygden. För den som tycker den svenska strandsäsongen är för kort har turistparadis som Dubai och Barbados lanserat särskilda visum.
Läs även: Lars Åberg: USA-Mexiko – vid gränsen är de akuta kriserna permanenta
Men ett drygt år in i pandemin har nackdelarna med distansarbete också blivit tydliga. I en internationell studie genomförd av Microsoft uppger 54 procent av de som arbetar på distans att de känner sig överarbetade, och 39 procent att de är utmattade. I USA har ”digital burnout” blivit ett begrepp, och i Storbritannien har till och med finansministern varnat företag att de riskerar förlora kompetens om personalen tvingas arbeta på distans.
– Jag tror att pendeln har slagit ganska mycket åt ett håll nu, och jag tror den kommer att slå tillbaka ganska mycket faktiskt när alla är vaccinerade. Vi människor är sällskapsdjur och vi kommer att behöva ses på ett eller annat sätt, säger Daniel Gorosch, vd hos fastighetsrådgivaren Colliers i Sverige.
Bland dem som har möjlighet att jobba på distans tror han att snittet kommer att ligga på en eller en och en halv dag i veckan. För hemarbete lämpar sig uppgifter som innebär att skriva och sammanställa sådant som man redan har kommit fram till. När det gäller att komma fram till nya idéer och utveckla strategier är den fysiska arbetsplatsen överlägsen, menar han.
Spontana möten uteblir
– På kontor kan man råka höra något när man går och tar en kopp kaffe, man morsar på någon. Det blir så mycket mer informellt än när man ska boka ett möte med någon i Teams och ses i en kvart.
Om mängden distansarbete ökar kraftigt på lång sikt skulle efterfrågan på kontorsfastigheter falla, men någon dramatisk minskning har än så länge inte märkts av i svenska städer.
Utomlands finns inte heller någon entydig trend. I USA hör investmentbanken JP Morgan, detaljhandelskedjan Target och biltillverkaren Ford till dem som velat minska sin kontorsyta.
Vd:n för investmentbanken Goldman Sachs har däremot kallat distansarbete för en ”avvikelse” och menar att det inte passar företagets arbetskultur.
Kanske säger de stora techföretagens agerande någonting om vilka begränsningar de själva ser i digitala möten: Google, Facebook, Apple och Microsoft har alla utökat sin kontorsyta under pandemin.
– För att komma fram till en ny vision och nya affärsideer, eller för att skapa nya marknader, så måste man sitta ner och ha en dynamisk diskussion, säger Daniel Gorosch.
I likhet med flera andra experter tror han däremot att pandemin kan snabba på en förändring av hur arbetsplatserna ser ut. Det egna skrivbordet och de utskällda öppna kontorslandskapen är på väg ut.
– Det behövs fler mötesplatser snarare än kontorsytor. Mer loungeliknande miljöer där man både kan sitta och arbeta och mötas, säger han.
Mindre viktigt för två tredjedelar
Konsultfirman Kairos Future har nyligen frågat 10 000 svenskar om deras inställning till distansarbete och jämfört resultatet med en studie för fem år sedan. Studien presenteras i sin helhet om några veckor, men av svaren framgår att de som tycker det är viktigt att kunna arbeta hemifrån helt eller delvis har ökat från en fjärdedel till en dryg tredjedel.
– Men det är fortfarande så att det bara är var tredje person som instämmer i de här sakerna. För två tredjedelar är det inte så viktigt, säger Erik Herngren, partner på Kairos Future.
Gruppen som tycker att möjligheten att jobba hemifrån är viktigast är också den som har ökat mest och utgörs av kvinnor mellan 45 och 65 år.
– Sett som en viktig faktor i arbetslivet är möjligheten till distansarbete trots pandemin inte ens på topp tio-listan. Det är en viktig fråga men inte en avgörande fråga.
Före pandemin var det tio procent som regelbundet arbetade på distans. Efter pandemin säger 17 procent att de kommer att göra samma sak.
Han konstaterar att alltmer av det som skapar värde för företag handlar om att interagera med andra människor för att komma på nya koncept och idéer.
– De repetitiva uppgifterna, där man gör samma sak hela tiden, de momenten i arbetslivet håller på att automatiseras. Det som blir kvar är uppgifter som handlar om att skapa nytt värde, att tänka till, inte bara tänka. Även om det låter klyschigt så är det dit arbetslivet går, säger Erik Herngren.
För att främja interaktionen krävs nya typer av arbetsplatser, menar han.
– Jag brukar säga att man behöver en arbetsplats som fungerar som en riktigt bra bjudning. Inte som ett kontorsrum, utan som när man träffas över en middag och utbyter idéer, den dynamiken.
Däremot är det oklart om förändringarna leder till att kontorsytorna blir mindre. Om arbetsgivaren fortfarande vill att alla anställda ska vara på plats och träffa varandra vissa dagar i veckan så krävs samma utrymme, även om det inte utnyttjas varje dag. Den stora besparingen tror han kommer att finnas bland företagens resekostnader, som väntas förbli avsevärt lägre än de var före pandemin.
Hälften kvar på kontoret
En rapport i februari från CBRE, världens största konsultbolag för kommersiella fastigheter, instämmer i bilden av att distansarbetet kommer att öka bland företag i Europa – men till en gräns.
Andelen företag som uppger att mängden distansarbete på heltid är obefintligt eller obetydligt låg på 64 procent före pandemin. Bara 15 procent tror numera att detsamma kommer att gälla för dem i framtiden. Hela 46 procent tror att andelen anställda som jobbar hemifrån i framtiden kan ligga mellan 26 och 50 procent.
Men de allra flesta tror att åtminstone hälften av personalen blir kvar på kontoret – bara tolv procent av företagen tror att det kan bli färre än så.
”Exakt var gränsen går kommer att variera från fall till fall, men kontoret kommer att fortsätta vara den plats som flertalet anställda föredrar”, skriver CBRE.
Läs mer: Bergström: ”America first” hotar framtida vaccinsamarbeten
TEXT: Sören Billing
soren.billing@bulletin.nu