Riksrevisionens granskning av Folkbildningsrådet visar på en mängd problem där de statliga bidragen gått till annat än studieverksamhet, eller där rent fusk förekommit. Staten ska inte finansiera vuxnas fritidsintressen, skriver Peter Eriksson och Martina Björk (MED).
Under senare tid har flera fall av missbruk uppdagats gällande statliga bidrag till föreningslivet. ”Mer kontroll” sägs ofta vara lösningen. Vi i Medborgerlig Samling menar dock att det enda sättet att komma åt problemet är att faktiskt strypa bidragen och låta vuxna själva betala för sina fritidsaktiviteter.
Läs även: Hej då Folkbildningsrådet – det behövs inte skattestöd till folkbildning 2021
Riksrevisionen släppte den 27 september en granskningsrapport om Folkbildningsrådets kontroll och uppföljning av utdelat statsbidrag till Sveriges 10 största studieförbund. Riksrevisionen identifierade i rapporten flera brister i kontrollernas likvärdighet och effektivitet, och redovisar en stor risk för att statsbidrag går till annat än just folkbildning.
Statsbidraget uppgår årligen till cirka 1,8 miljarder kronor (ungefär tio procent av kulturbudgeten). Syftet med statens stöd är att det bland annat. ska bidra till stärkt demokrati, mångfald och engagemang i samhället. Inom den bidragsberättigade folkbildningsverksamheten är det tre verksamhetsformer som förekommer: studiecirklar (studier genom samtal och dialog), kulturprogram (som musik-, dans- och konstkurser) samt slutligen “annan folkbildningsverksamhet”.
Folkbildningsrådet är en ideell förening vars medlemmar består av bland annat representanter för de studieförbund som de själva granskar. Rådet beslutar om statsbidragets fördelning och ska även utvärdera förbundens användning av detta bidrag.
Aktörerna har fått ett stort förtroende att själva förvalta och kontrollera dessa medel. Riksrevisionens granskning visar dock att kontroll och uppföljning brister i alla led och att det finns tydliga indikationer på att bidraget går till andra ändamål än folkbildning. Det kontrollsystem som folkbildningens aktörer tillsammans har utformat lyckas inte fånga felaktigheter på ett tillräckligt effektivt sätt.
En återkommande kritik mot dagens bidragsmodell som gäller för utdelning av statsbidraget är att den anses leda till en så kallad “volymjakt” hos studieförbunden, genom att den premierar kvantitet i form av inrapporterade studietimmar i stället för kvalitet. Exempel på fall av oegentligheter hos förbunden har handlat om att studieförbundsanställda på egen hand eller i samarbete med andra har manipulerat rapporteringen av studietimmar för att komma åt mer statsbidrag. Det har även identifierats risker med att bidraget finansierar privat konsumtion.
Läs även: M och L i Malmö beviljar islamistkopplade Ibn Rushd bidrag
Riksrevisionen har i en granskning gått igenom cirka 370 arrangemang som fick kostnadsersättningar från studieförbunden under våren 2021 för att bedöma om det fanns tillräckliga underlag för utbetalning, såsom kvitton och fakturor. Enligt Riksrevisionens bedömning fanns inte tillräckligt underlag för förbundens utbetalningar i 163 arrangemang, motsvarande 44 procent av dem. Folkbildningsrådets utökade kontroll av studieförbundens verksamhet under 2017–2019 resulterade i ytterligare upptäckter av felaktigheter, vilket resulterade i krav på återbetalning om runt39 miljoner kronor.
Exempel på oegentligheter vid granskningar innefattar föreningar som fått ersättning för exempelvis inköp av instrument samt betalning av lokalhyra, men där det saknats betalningskvitton.
Medborgerlig Samling vill generellt sett avveckla de offentliga bidragen till föreningar och samfund – det offentliga ska fokusera på sin kärnverksamhet och hålla sig borta från finansieringen av vad som ofta är vuxna människors hobbyverksamhet. Medborgare kan själva bestämma vilka verksamheter som de vill gynna ekonomiskt om avdragsrätt införs till den som ger privata bidrag till den ideella sektorn.
Peter Eriksson
Distriktsledamot Medborgerlig Samling Västmanland
Martina Björk
Kulturpolitisk talesperson för Medborgerlig Samling
