Trots att Sverige har åtskilliga bostadsområden där den absoluta majoriteten har utländsk bakgrund är det tabu att tala om demografiska förändringar. Det är hög tid att göra upp med en kulturrelativism som förnekar existensen av en svensk kultur och försvårar integrationen, skriver Sverigedemokraternas kulturpolitiske talesperson Alexander Christiansson.
Det pågår en debatt om demografiska förändringar, som en del betraktar som en konspiration trots att det är ett matematiskt faktum. Idag har vi bostadsområden i Sverige där majoriteten av befolkningen har utländsk härkomst, och effekterna av den ansvarslösa migrations- och integrationspolitiken syns i form av gängkriminalitet och extremism. Mitt i denna debatt talar alla om värderingar, men vad andra partier har missat under många år är att värderingar och kultur är nära sammanflätade.
Läs även: Ahmed: De vill inte bli svenskar
Framförallt är det socialdemokraterna och övriga vänstern som har ägnat sig åt kulturrelativism i modern tid. Det har länge funnits en vanlig uppfattning att svenskar inte har någon kultur eller värderingar, eller att kultur inte spelar någon roll överhuvudtaget. Därför var det uppfriskande att höra Ardalan Shekarabi påpeka vikten av att människor som kommer till Sverige måste lära sig om våra lagar och värderingar för att bli en del av samhället. Tidigare har socialdemokraterna undvikit att prata om korrelationen mellan värderingar och integration.
Den svenska kulturen och våra värderingar är helt grundläggande för att människor skall ha chansen att integreras. Det är något som Sverigedemokraterna inte varit rädda för att säga under de senaste decennierna. Om vi tar in ett stort antal människor från Mellanöstern så blir Sverige mer likt Mellanöstern, det är inget kontroversiellt att säga. Det är fakta.
Däremot borde det vara kontroversiellt att förneka och undvika att diskutera svensk kultur och värderingsfrågor såsom den svenska vänstern gjort under många år.
Läs även: Lidström: Recept på ett demokratiskt och fungerande rättssystem
Med Tidöavtalet tar Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen värderings- och kulturfrågan på allvar. En viktig del av detta är de krav som kommer att ställas för att få svenskt medborgarskap, men det är också viktigt att det offentliga inte stödjer organisationer som bidrar till parallellsamhället.
Under alltför lång tid har det offentliga betalat pengar till studieförbund, trossamfund och andra organisationer som underblåser segregationen. Dessa organisationers kulturella och värderingsmässiga grund är oförenlig med svensk kultur och demokrati.
Problemet har varit känt sedan länge, men med vänsterns goda minne har bidragsutdelningen fått pågå alltför länge. Vi kommer att sätta stopp för det nu. Dessutom kommer vi att ta fram en svensk kulturkanon, vilket är ett första steg för att vänsterpolitiker ens skall erkänna att det finns en svensk kultur.
Socialdemokraternas relativisering av kultur och värderingar har underminerat sammanhållningen i samhället. Det krävs varken en akademisk examen eller forskarutbildning för att konstatera att det finns kulturella skillnader, och i många fall är det inte möjligt att kompromissa när det gäller vissa grundläggande värderingar. Varje dag blir det alltmer tydligt att vissa kulturella inslag och värderingar inte kan kombineras med svenska värderingar.
Då måste vi välja: antingen tillåter vi religiös extremism och en medeltida kvinnosyn eller så sätter samhället stopp. Med Tidöavtalet har vi äntligen en politik som tar hänsyn till kulturens och värderingarnas roll, och vi har gjort vårt val. Samhället ska inte stödja grupper vars kultur och värderingar står i strid med grundläggande svenska demokratiska värderingar.
Läs även: Edwardsson: Konspirationer och att skilja agnarna från vetet
Alexander Christiansson
Kulturpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna