Facebook noscript imageDEBATT: En religiös framtid väntar
Debatt
DEBATT: En religiös framtid väntar
Staffan Marknlund menar att framtiden blir from. Etiopisk-ortodoxa firar årets Meskel-festival. Foto: TT NYHETSBYRÅN
Staffan Marknlund menar att framtiden blir from. Etiopisk-ortodoxa firar årets Meskel-festival. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Föreställningen om att sekularismen går mot oundviklig seger är rent önsketänkande. Människor tror det föräldrar fostrar dem till, och religiösa leder det demografiska racet över sekulära med råge. Och mängden russinplockade studier till religionens fromma bara ökar, skriver Staffan Marklund.

I flera hundra år har det sagts att religionen är på utdöende. Vetenskaplig analys pekar dock i motsatt riktning – framtiden lär bli from.

Professorn Eric Kaufmann gick igenom statistik och kom 2010 fram till vart det barkade. Religiösa skaffar fler barn än sekulära, och mer extrema religiösa grupper i sin tur fler än måttfullt troende. Världsåskådningar är inte hårdkodade i generna, men människor tror i hög utsträckning vad deras föräldrar fostrar dem till. Sekulariseringen i väst äts delvis upp av det faktum att migration sker från mer religiösa delar av världen, en process han beskriver i sin bok Shall the Religious Inherit the Earth?

Läs även: DEBATT: Religionsdialog inom Svenska kyrkan kräver öppenhet

Det finns även rent genetiska faktorer som ökar sannolikheten att bli troende, som främjas rent darwinistiskt, vilket man kan låta sig informeras om i bland annat New Scientist eller denna artikel av Rowthorn. Pew konstaterade i sin tur att att den icke-religiösa andelen av världsbefolkningen skulle minska av samma anledningar Kaufman utmålat. Modernitetens banala mirakel i form av pension och preventivmedel har gett de trolösa chansen att ägna sig åt frivillig eugenik – du behöver inte skaffa många barn att vårda dig som gammal och kan förhindra avkommor med piller. Det är komfortabelt med få eller inga småttingar — utan imperativ i stil av ”var fruktsamma och föröka er”. Så varför inte familjeplanera utefter bekvämlighet?

Det har länge förutspåtts att ökad kunskap skulle minska tron, men i Indien och Mellanöstern har de bildade grupperna istället sett en ökning i religiositet. Sociologen Rodney Stark gick igenom data och kunde styrka Kaufmanns huvudsakliga slutsats — den sekulära morgondagen blir allt svårare att tro på.

Ateistiska optimister vill här gärna ta upp avhopp, men det styr sannolikare om utveckligen åt mer extrem tro mer än åt ateism, då de mest selekterar för överlevnaden av kollektiva identiteter som medför starka straff för avfällingar. Även i Europa gömmer sig exmuslimer för att inte mördas vilket bland andra Vice och Dagens Nyheter skrivit om. Genom vad som kallats en ”de facto hädelselag” har även här kritik emot islams teologi i hög grad hållits tillbaka, se exempelvis Cadwell, Murray eller Marshal och Shea . De inriktningar av av Muhammeds lära som inte tar till våld emot avfällingar och kritiker, riskerar helt enkelt trängas undan av grenarna som upprätthåller dödshoten.

Grupper som mormonerna, som berövar avhoppare kontakt med, blir överlevnadskraftigare än mildare varianter av kristendom. Att Islam utgör världens snabbast växande religion och att muslimer i genomsnitt blir mer sporrade till våld av heliga skrifter än kristna och judar är eventuellt ingen tillfällighet — utan uttryck för kultur-evolutionär mekanik. Inom Islam har även sharia-trogna en högre fertilitet än måttfulla muslimer vilket även den framgår i ovannämnda bok av Kaufmann.

Läs även: Tobias Goldman: Kulturen behöver det religiösa perspektivet

Det behöver inte gå så långt som mord för att bekämpa kritiker, bedräglig etikettering får ofta folk att sluta lyssna på störiga sanningssägare. Den före detta islamisten Maajid Nawaz har erkänt hur han och andra extremister använde anklagelser om rasism som ett sätt att tysta kritiker. På svensk mark lyckades klassiska patriarker lura i Gudrun Schyman och andra debattörer att det var rasistiskt att oroa sig för hedersvåld, något som framgår av artiklar i Göteborgs-Posten och Expressen. Om du inte anser att islamkritik redan i dagsläget tystas i Sverige av rädsla för oärlig rasism-stämpel, då har jag en bil att sälja dig.

Forskningens framsteg blir en klen tröst. Även om vi antar att totaliteten av den vetenskapliga världsbilden väger entydigt för en sekulär sanning, lyckas moderna dawahister och missionärer bara plocka russin ur en allt mer växande kaka av fakta. Det finns exempelvis en hel drös med studier som hävdas styrka paranormala fenomen, och såväl kristna som muslimer samlar även selektivt forskning för att validera deras världsbild, något den intresserade kan fördjupa sig om ibland annat Slate Star Codex, BusinessInsider eller Digital Mimbra.

Jag menar inte att de har rätt i sak, men om vi inte förväntar oss att kreti och pleti ska bli experter i replikationsstudier, så lär det som forskningen egentligen pekar på förbli mindre relevant för den allmänna opinionen än vad människor vill att den ska bevisa. Psykologiska studier har funnit att fakta som väger emot vår etablerade uppfattning ofta har en begränsad inverkan, och kan till och med stärka tron på den tes som undergrävs.

Att folk skulle ge upp stora delar av sin barnatro för att någon hänvisar till tjocka böcker av Dawkins, när det finns allvarliga konsekvenser av att byta uppfattning, och digert med (eventuellt snedvriden) forskning för det egna laget, det lär knappast bli aktuellt.

Det framstår även som om religiösa gemenskaper överlag är mer överlevnadskraftiga än sekulära. Studier av kollektiv i USA har funnit att de religiösa var cirka tio gånger så långlivade som de icke-religiösa gemenskaperna.

Jag varken förfasas över eller firar det religiösa demografiska skiftet, om du ser det som en förbannelse eller en gudagåva beror på läggning.

Staffan Marklund
Kontorsarbetare och samhällsdebattör

Läs även: Makram: Religiös politik i hypersekulära Sverige

Bulletin Debatt

Detta är ett debattinlägg i Bulletin. Debattören svarar för sina åsikter i debattartikeln. Vill du publicera dig på Bulletin Debatt eller inkomma med replik? Skicka artikelförslag till debatt@bulletin.nu