Efter det så kallade Snippafallet tvingades två socialdemokratiska nämndemän av partitoppen i Göteborg att avgå. Detta innebär i realiteten att två domare utsattes för politisk påtryckning då deras bedömning inte var politisk korrekt.

Läs även: Snippamålet överklagas till Högsta domstolen

Oberoende och självständiga domstolar och domare är grundläggande för utvecklade demokratier som lever upp till rättsstatens principer om att all offentlig makt utövas under lagarna. De flesta demokratiska länder har vid sidan av juristdomare antigen ett jurysystem eller lekmannadomare. I Sverige har man valt lekmannainslag.

Detta ska garantera folklig insyn, demokratisk kontroll och legitimitet. Nämndemännen har således en viktig funktion att fylla i våra domstolar. Genom att delta i förhandlingar och döma som en juristdomare är det tänkt att det ska leda till ett ökat folkligt inslag i domstolsarbetet. På detta sätt utövar nämndemän inflytande över domstolars avgöranden.

De ska även bidra till att bibehålla och öka förtroendet för rättsväsendet och skapa legitimitet åt domstolars arbete. Systemet är också tänkt att förhindra att rättsordningen utnyttjas av statsmakten från att använda domstolarna som maktinstrument.

Nämndemännen ska tillämpa lag och praxis och får absolut inte ha en partipolitisk, religiös eller kulturell reflektion i sin rättstillämpning. De rekryteras dock av politiska partier och partier utnämner nämndemännen, inte sällan bland sina aktiva medlemmar. Dessutom fördelas utnämningsrätten av antalet nämdemän i proportion till mandatfördelningen i kommun- och regionfullmäktige. Således är nämndemannauppdraget i praktiken politiserat.

Enligt Sveriges radio är Miljö- och vänsterpartister, vänligt inställda till asylsökande i migrationsmål. På tingsrättsnivå har det förekommit vissa avarter bland nämndemän. Ändringsfrekvensen av domar avgjorde av förstainstans ligger på en förhållandevis låg nivå. Nämndemännen saknar juridisk kunskap och utbildning. Introduktionen är inte systematisk och saknar därför nämnvärd betydelse i deras arbete. Således är politiseringen av domstolar är ett stort bekymmer.

En statlig utredning 2013 konstaterade en rad brister i nämndemannasystemet och utredaren föreslog åtgärder vilka inte godtogs av riksdagsmajoriteten. Medelåldern för nämndemän är 65 år, detta blir extra problematiskt då knappt 4 procent av befolkningen är partipolitiskt aktiva. Även medelåldern för politiker är ganska hög. De som är politiskt aktiva tillhör ofta till vissa yrkes- och samhällskategorier. Detta leder till en kraftigt snedvriden rekrytering av folklig representation i våra domstolar. Utifrån denna verklighet går det knappast att tala om demokratisk och folklig insyn i domstolsarbetet.

Läs även: DEBATT: ”Snippadomen” kräver mer förnuft och mindre känslor

Nämndemännen är politiker men de får domarroll precis som en juristdomare utan att ha någon som helst juridisk kompetens. Givet detta blir de antingen styrda av juristdomare eller har egna uppfattningar som går emot lag, praxis och rättsprinciper. Ofta godtar nämndemännen juristdomarens förslag till dom men ibland går dem emot juristdomarens bedömning. I brottmål har juristdomaren inte utslagsröst. Detta innebär att två nämndemäns röster, som är gynnande för den tilltalade, utgör tingsrättens dom.

Alla rättsordningar inser behovet av folklig insyn i domstolsarbetet men det svenska nämndemannasystemet liksom mycket annat i Sverige är inte anpassat till dagens utmaningar. En reform i rätt riktning vore att avpolitisera nämndemännen och tillåta rekrytering från en bredare kategori av befolkningen och inte enbart från de 4 procent av befolkningen som är politiker i pensionsåldern.

Därtill är jurysystem både gällande rekrytering och arbetssätt bättre lämpat för folklig insyn. På detta sätt blir det en skyldighet för landets medborgare att delta i domstolsarbetet och därmed breddas ut det folkliga inslaget i domstolars arbete.

USA-modellen innebär att juryn konstaterar fakta och tillämpar dem enligt lag. Domaren instruerar juryn om de rättsregler vilka måste följas i bedömningen, vilka sedan baseras på fakta. Om juryn finner den tilltalade skyldig utdömer domaren straffet.

Detta system leder till mindre godtycklig bedömning och mer domarstyrning vilket upplevs som mer korrekt, rättvist och icke politiskt. Vid en utebliven sådan reform riskerar vårt rättssystem att ett verkligt demokratisk och folkligt inslag uteblir.

Läs även: Lidström: Recept på ett demokratiskt och fungerande rättssystem

Nima Rostami
Advokat och debattör