Idag är det eid-al-fitr, dagen då man firar fastemånaden ramadans slut. Våra politiker och opinionsbildare måste våga ta i frågan om att muslimska barns fysiska och psykiska hälsa, liksom deras utbildning, drabbas negativt av fastandet, skriver riksdagsledamöterna Rashid Farivar och Sara Gille (SD).
Idag firas den sista dagen i den muslimska fastemånaden ramadan av många troende, och ibland icke-troende, muslimer runt om i Sverige samt stora delar av Europa. Högtiden som kallas id al-fitr1 eller eid al-fitr markerar det årliga brytandet av fastan, och det är haram (förbjudet enligt fiqh/sharia) för muslimer att fasta under id al-fitr. Den muslimska fastemånaden ramadan innebär att man under de senaste 29 dagarna inte fått äta eller dricka något från gryningen tills dess att solen gick ner. Det vill säga cirka 16 timmar med hänsyn till Sveriges geografiska placering. Från och med idag är det dock fritt fram att äta och dricka när man vill.
Läs även: Fosterskador från Ramadan måste tas på allvar
Enligt många muslimska teologer och imamer blir fastan obligatorisk (wajib) för flickor vid 9 års ålder och för pojkar vid 15 års ålder. Med anledning av att den muslimska befolkningen i Sverige har ökat dramatiskt under de senaste decennierna bevittnar vi idag att allt fler barn och tonåringar till muslimska föräldrar fastar under ramadan, många gånger påtvingat av föräldrarna och ibland omgivningen. Detta är ett problem som många politiker och opinionsbildare inte vågar lyfta upp för diskussion.
Det finns olika forskningsrapporter som påpekar att fastan påverkar barnens hälsa och uppväxt samt skolprestation negativt. Detta slår mycket hårdare mot flickor eftersom fastan blir obligatorisk för dem i betydligt lägre ålder. I nyheterna har det rapporterats om att barn får mycket svårt med koncentrationen och orken under skoldagen på grund av sömn- och energibrist relaterad till fastan. I vissa fall har elever till och med svimmat under skoldagen. Situationen blir ännu allvarligare när ramadan överlappar med varma månader som givetvis kombineras med ännu längre dagar att gå runt hungrig och törstig. På grund av detta har vissa skolor försökt avråda föräldrar från att låta barnen fasta, men frågan är fortfarande tabu.
Skollagen tar inte hänsyn till barn som fastar och hittills har varken Skolverket eller regeringen tagit ställning i frågan. Resultatet blir att vissa barn till muslimska föräldrar får mycket sämre möjligheter och förutsättningar än övriga barn att klara skoldagen under ramadan. Vi anser att detta är ett problem som har hamnat i skuggan då allt färre väljer att lyfta ämnet, trots att problemet vuxit i omfattning.
Nu är det för sent att göra någonting åt situationen år 2023 men vår förhoppning är att regeringen, utbildningsdepartementet, skolministern och Skolverket tar problematiken på allvar under de kommande åren.
Läs även: DEBATT: Är det irrationellt att vara rädd för islam?
Sverigedemokraterna föreslår särskilda utbildningsinsatser riktade mot skolor där det är vanligare att barn och tonåringar fastar under ramadan, med budskap från forskningsrapporter om negativa effekter av långvarig fasta på barnens fysiska och psykiska hälsa. Vi välkomnar en öppen debatt om frågan både inom politiken och i samhället.
Vårt ställningstagande är att politikerna och skolan har en viktig roll att spela. Skolor ska starkt avråda barn och tonåringar från att fasta under ramadan, och politiken ska vara tydlig med att skolor inte ska uppmuntra eller främja att barn i skolan fastar.
Segregationen och utanförskapet måste brytas. En skola med likvärdiga möjligheter och förutsättningar är nyckeln till framtida generationers framgång och ett sammanhållet Sverige.
Läs även: DEBATT: Ramadan – fasta, fest eller mindfulness?
Rashid Farivar
Riksdagsledamot för Sverigedemokraterna
Sara Gille
Riksdagsledamot för Sverigedemokraterna
