Sverige rapporteras nå nettonoll i koldioxidutsläpp. Äntligen är vi bäst i klassen i EU! Men den som tror att klimatkrisen därmed är löst bör besinna sig. Problemet har bara börjat och det ser inte alltid ut som vi tror.

SE ÄVEN: Skogkär: Nettonoll är här men ingen jublar

Vi kan väl vända på perspektivet och betrakta frågan från en annan vinkel?

Hur många har nåtts av nyheten att Iran och då speciellt Teheran drabbats av vattenbrist? Den sjö man brukar ta sitt färskvatten från är snart uttorkad. Anledningen är att den glaciär sjön får sitt färskvatten från i stort sett är utraderad.

Behöver mänskligheten sina glaciärer? Spelar det någon roll om de smälter bort?

Tja, om de inte gör någon större nytta spelar det ingen roll om de försvinner, men om de försörjer en stad med 10 miljoner invånare med dricksvatten blir det genast lite mer komplicerat.

De där människorna envisas ju med att vilja dricka vatten, diska, tvätta, duscha och så vidare, som bortskämda människor har för vana. Kommer det inget vatten ur kranen kan de få för sig att flytta på sig. Vart tar tio miljoner Teheranbor vägen när vattnet försvinner?

Det här scenariot är dessvärre inte unikt för Iran. I stort sett hela det geografiska område som sammanfaller med muslimska länder, Nordafrika och Mellanöstern, är drabbade av en strukturell vattenbrist.

Det är när de människorna börjar sätta sig i rörelse som politiskt missnöje och social oro brer ut sig. Den i sin tur är en prima mylla för islamistiska rörelser, som exempelvis IS i Syrien.

Kanske måste man vara gammal naturgeografi- och statsvetarstudent för att se ett samband? Kanske är jag väldigt ensam om att koppla en smältande glaciär i Iran med en förestående stor folkvandring som kommer att öka migrationstrycket på Europa?

Så är problemet ur världen för att Sverige nått nettonoll?

Absolut inte. För vår del har det bara övergått till att vara ett argument i rikspolitiken – och förhoppningsvis ett faktum som täpper till truten på EU.

Jag hävdar att alla klimatförändringar som skapar torka, svält och folkvandringar är farliga. Därför finns det fortfarande anledning att seriöst utvärdera de billiga, enkla och skalbara lösningar som faktiskt finns. Dit hör biokol och regenerativa odlingsmetoder. Notera att Trumpadministrationen nu satsar stort på det senare, vem kunde tro det?

SE ÄVEN: DEBATT: Biokol i skuggan av klimatpanik och miljardrullning

Koldioxiden är tillsammans med några andra klimatgaser det enda människan har påverkat – och framgent kan påverka. Ett säkerhetstänkande kräver att vi gör så mycket vi kan, men så länge det finns enkla, billiga och skalbara lösningar ska vi fokusera på dem.

Däremot anser jag det vara huvudlöst att sänka Europas ekonomi i ett läge där vi, för att travestera flygets uppmaning om syrgasmasken, behöver förbereda oss själv för att kunna hjälpa andra.

Atmosfären är gemensam, men de flesta av oss bor i delar av världen där vi inte drabbas. Några grader varmare hos mig i Portugal är helt okej. Det regnar betydligt mer på vintern, det blir varmare på sommaren, men å andra sidan stortrivs min avokadoodling.

Camilla Grepe