Myndigheter som inte behöver skriva beslut och som saknar vilja och handlingskraft borde inte intressera oss skattebetalare – och borde ur ett skattebetalarperspektiv läggas ner.

Läs även: Edwardsson: Mentala kortslutningar i politiken hotar demokratin

Exempel på sådana myndigheter är Justitiekanslern (JK) och Justitieombudsmannen (JO). Dessa myndigheter kan själva välja vilka ärenden som de vill jobba med, och behöver inte motivera varför de avvisar ett ärende om de väljer att inte arbeta med det.

En myndighet som kan ta upp ärenden som den vill, inte behöver motivera sina beslut när myndigheten väl fattar beslut, en myndighet vars beslut därtill ändå inte leder till tvingande åtgärder eller konsekvenser – vad har vi för nytta av dem?

Dessa myndigheter måste anses kosta skattebetalarna mer än det smakar, eftersom deras verksamhet ändå inte leder till garanterade faktiska förbättringar eller åtgärdade felaktigheter av något som är felaktigt, vilket också bekostas med skattemedel.

Vem som helst kan lämna in ett klagomål till dessa två myndigheter, exempelvis om någon anser att de har blivit felbehandlade av en annan myndighet.

På JO:s hemsida framgår att antalet klagomål ökar. Myndigheten får in omkring 10 000 klagomål årligen. Fem procent av klagomålen leder till att JO utreder ärendet, vilket innebär att JO vill utreda drygt fem hundra ärenden per år.

För detta betalar skattebetalarna årligen drygt 130 miljoner kronor för JO och drygt 80 miljoner för JK.

Läs även: Statliga myndigheter klarar inte av att sköta sina uppgifter

Vad händer när JO har utrett ett ärende? Ingenting! Antingen avslutas ärendet eller så skriver JO att myndigheten har gjort fel. Sedan är det upp till den felande myndigheten vad den vill göra med denna information, och ingenting som myndigheten måste rätta sig efter.

Lite som Allmänna reklamationsnämnden fast för myndigheter istället för exempelvis bilhandlare.

Ett exempel är att väldigt många myndigheter fått JO-kritik genom åren för att de inte lämnar ut allmänna och offentliga handlingar. UD har exempelvis kritiserats flera gånger gällande utlämnade av handlingar och JO har konstaterat i beslut att UD inte verkar ha lärt sig av tidigare kritik från JK, riksdagens konstitutionsutskott (KU) och JO, att respektera grundlagen och bättra sig.

Vilket framgår av JO:s beslut med diarienummer 3996–2018.

Om beslutsfattande politiker anser att detta är vad skattebetalarna behöver när myndigheter begår fel, så är det förmodligen ett feltänk. Med rådande samhällsklimat är det nog dags att börja tänka om.

Om det är något skattebetalarna faktiskt behöver så är det tillsyns- och/eller kontrollmyndigheter som med tvångs- och sanktionsmedel kan och vill agera mot felaktigheter som andra myndigheter begår.

Läs även: Skogkär: Regeringen måste ta djärvare budgettag

Deniz Eryilmaz
Oberoende samhällsdebattör