DEBATT: Litterär kanon – identitetspolitikens fiende nummer ett

Dagens debattör Felix Karseland. Foto: Privat / Vidar Ruud/NTB scanpix /TT

Identitetspolitiken hotar att inskränka vår förståelse av historien och därmed möjligheten till förståelse av varandra. En del i en långsiktig lösning vore en litterär kanon, skriver dagens debattör Felix Karseland.

Häromkvällen blev det hämtmat och i väntan på den dödade jag några minuter genom att spatsera fram och tillbaka längs med Karlavägens allé i Stockholm. Under den korta tiden skulle jag hinna påminnas om något mycket sorgligt, nämligen hur djupt den svenska historielösheten tycks ha slagit rot i dag.

Uppflugna på ryggstöden till de frostbitna bänkarna mitt emot August Blanches minnesstod satt fyra ungdomar i gymnasieåldern. I mörkret kunde jag inte riktigt urskilja deras ansikten, men mellan huttrande munbloss och sörplande klunkar från vad jag tror var energidrycksburkar lyckades jag ändå snappa upp både ett och annat fragment från det frusna sällskapets samtal.

Kontentan var denna: i skolan hade man debatterat minnesdagen av Karl XII – och han hade tydligen varit främlingsfientlig! Svårt att vara annat i krig, men att märka ord hör inte hit. Dessutom, till ungdomarnas försvar, var termen de nyttjade rasist, inte främlingsfientlig. Nog för att Karl inte talade sig särskilt varm för franska språket, men... Vad värre var framgick av ett utrop från bänkarna att vi överhuvudtaget inte borde ha statyer av döda människor – ”förr i tiden var ju typ alla rasister”.

Innan jag återvände till restaurangen kastade jag ett medlidsamt öga på Blanche. Undrar vad han – liberalen, medborgarnas och den utökade rösträttens förkämpe – hade haft att säga dessa ungdomar. Kanske hade han upplyst dem om att han, tillsammans med andra inflytelserika vänner av demokratin, varit en av de främsta initiativtagarna som förverkligade just Karl XII:s staty? Troligen hade han också varit vänlig nog att delge ett resonemang – att statyn, för honom och andra, symboliserade små förtryckta folks rätt till frihet från förtryckande imperialism.

Läs även: Åberg: Skördetid för sekterna när identitetspolitiken styr

Vår litterära kanon – ett medlande och kunskapsvidgande verktyg

Kopplingen liberalism-demokrati-nationalism är bara en i mängden av alla de förkunskaper vilka är avgörande för att förstå varför världen av i dag ter sig som den gör. Dessa kunskaper kan, och ska, delvis läras ut. Samtidigt kan, en del av dem, också läsas in. Skönlitteraturens narrativa väsen erbjuder, likt inget annat medium, en möjlighet till förståelse för andra än oss själva. Som komplement till en gedigen historieundervisning är det därför avgörande med en litterär kanon.

Genom åren har många förslag lagts fram, och flera initiativ har tagits. Ett av de bättre kommer från Svenska Akademien. Av motiveringen till deras utgivning av svenska klassiker framgår att dessa är ”en viktig förutsättning för fortlevnaden av vårt litterära och språkliga arv och därmed för vår kulturella identitet”. Det kan tyckas angeläget nog. Jag menar emellertid att det, för var skoldag som går utan en kanon på plats i läroplanerna för grund- och gymnasieskola, är desto mer som går förlorat – nämligen förutsättningen för en gemensam förståelse för hela vår historia, och därmed en förståelse för varandra.

Läs även: Lekander: Identitetspolitik – för bortskämda överklassungdomar

Just den gemensamma aspekten är värd att dröja kvar vid. Ty den utgör den tunga grunden i ytterligare ett argument till vårt skriande behov av en litterär kanon. Ett argument som förts på tal av flera röster, och som tål att nämnas igen och igen (för ett tidigare väl utvecklat och detaljerat inlägg, se Isak Skogstad). Det förhåller sig nämligen så att såväl regeringen som Skolverket och Lärarförbundet påtalar vikten av en likvärdig skola. En absolut grundförutsättning för existensen av en sådan – vilket jag menar är en god tanke förutsatt att likvärdigheten syftar till förutsättningar, inte utfall – är att alla elever får ta del av samma kunskap, i den inbegripet samma litteratur. Motsatsen, det vill säga dagens förhållanden, skulle ju bokstavligen innebära att vi har en olikvärdig skola. Är det vad motståndarna till en litterär kanon önskar? Att våra elever möter vuxenlivet med olika förkunskaper, och således olika syn på såväl historien som omvärlden? Det lägger i sådant fall grunden för allt annat än gemenskap, istället skapar det utmärkta förutsättningar för oenighet jämte oförmåga att förstå andra åsikter än de egna.

Läs även: Lindén: Arbetarlitteraturens urmoder var allt annat än gangsterrap

Identitetspolitiken – en bakåtsträvare i progressiva kläder

Alla tider har sina ofog. Av dem som präglar vår tid är identitetspolitiken, eller woke-rörelsen, bland de farligare. Dess deterministiska dogm säger att det är medfödda beskaffenheter som kön eller färg på huden som avgör vilka vi är – inte vad vi gör. Det är också det som avgör vad vi kan förstå och inte förstå. Är du inte född in i gruppen kan du omöjligen begripa den, därmed diskrediteras alla dina försök till ett närmande, likaså dina tolkningar. På så vis motsätter sig denna kult det allra finaste skönlitteraturen har att erbjuda oss: möjligheten till tankens upplevelse ur någon annans perspektiv.

Identitetspolitiken främjar lika utfall framför lika förutsättningar. I längden göder den hat, trångsynthet och rädsla. En av flera viktiga åtgärder för att i framtiden hejda omfattningen av dessa ödesdigra konsekvenser är att vi nu ser till att understödja våra kommande vuxna med alla verktyg vi har som gynnar kritiskt tänkande. Att läsa och läsa brett är bevisligen effektivt – därför behöver vi en litterär kanon som utgör en del av såväl det centrala innehållet som kunskapskraven i läroplanerna för grund- och gymnasieskola.

Felix Karseland
Student i lingvistik och historia

-----
Vill du publicera dig på Bulletin Debatt? Skicka artikelförslag till debatt@bulletin.nu

Bulletin Debatt

Detta är ett debattinlägg i Bulletin. Debattören svarar för sina åsikter i debattartikeln. Vill du publicera dig på Bulletin Debatt eller inkomma med replik? Skicka artikelförslag till debatt@bulletin.nu