”Prisa Gud här kommer skatteåterbäringen!” hoar munken när han räcker pengapåsarna till ugglorna. Säckarna med guldmynt har björnen fått av räven Robin Hood som, i denna Disney-klassiker från 70-talet, stulit dem av kungen. För tilltaget lika hyllad av en känslostyrd lagslapp vänster som ringaktad av en principfast lagvårdande höger.

Läs även: Sjölander: Skattesänkningar är investeringar

Men vänta ett slag! Har Hood verkligen stulit pengarna?! Eller bara återtagit dem?! En reklamation! Ett rättmätigt utkrävande helt enkelt, som vem som helst som känner sig lurad och bedragen, och en knäpp på näsan åt alla de som i sina sminkade manifest lovar guld och gröna skogar, i tron att de kan strunta i vilka som står för fiolerna och varför.

Vantolkad och baktalad alltså, denne röst åt köpare av gräsklippning, städhjälp, snickeri och måleri i sommarstugan och andra hushållsnära tjänster, vars utförare idag får betalt av ROT & RUT, det vill säga av de kunder de tidigare fick pengarna direkt i handen av, men alltså nu via en byråkrati lika stor som dyr. Rundgång. Moment 22 alltså, hål i huvudet på renare svenska.

Liksom med nästan alla skatter och hela skattesystemet, ett vanställt resursslukande monster i stället för ett där så mycket som möjligt går till att bota sjuksköterskekrisen, bristen på lärare och poliser, behoven i kriminalvården och försvaret, vägnätet, elektriciteten och hela raddan av samhälleliga förpliktelser. För som Munken menade, det är just det ”stölden” handlade om, återbäringen!

Dags att säga ”Stopp!”

Vi medborgare har flera gemensamma behov; vård, skola och omsorg, försvar, infrastruktur och rättstrygghet. Samhällssektorer där gemensamma lösningar är bättre än enskilda. Sektorer som historiskt finansierats och hanterats klokt och solidariskt men idag i en ordning där makten använder pengarna till så mycket annat än det var tänkt för och ständigt kräver mer. Men någonstans går gränsen för vad vi accepterar innan vi säger STOPP! nu räcker det, nu ställer jag inte upp längre, och tar saken i egna händer.

”Allt mitt guld” gråter de då, politikerna, vana vid att kunna ta och ge som det behagar mest för att tvinga andra att gå på deras idéer, plussa på godhetsprofilen eller rädda planeten.

Den 1 januari 2002 sänktes bokmomsen från 25 till 6 procent. Syftet? Att få fler svenskar läsa böcker.

Ur bokpriskommissionens slutrapport 28 februari 2005 sid. 112, efter tre års uppföljning:

Vi kan i skrivande stund inte påstå att momssänkningen har påverkat läsvanorna så att de som inte läste före momssänkningen skall ha börjat efter den. Underlaget synes ge vid handen att situationen i stället är oförändrad.

I den 148-sidiga rapporten, inte ett ord om kostnaden, alltså uteblivna skatteintäkter, men vi kan lugnt utgå ifrån att de motsvarar tusentals sjuksköterskelöner.

Läs även: DEBATT: En politik för socialistiska skattesänkningar

En djungel av skatter och bidrag

I ett land där vi knappt längre har råd med det basala finns skäl att fråga sig; barnbidrag, bostadsbidrag, hyresbidrag, socialbidrag och VAB, el-cyklar, el-bilar och biogas, industristöd och bistånd, invandring och integration, solceller och vindkraftverk, folkrörelser och kyrkliga samfund, Samtinget och Filminstitutet, tamponger och kondomer, SFI, barnböcker och vårdinformation på arabiska, Almedalen och Coronafonden, fritidsbanker och skateboardsamordnare, klimatångestterapi och seriealbum om klimaträttvisa, offentliga kommunikatörer, podcasts och radiokanaler!

Hur många bidrag, subventioner och stöd?

Allt som betalas ut måste krävas in! Kommunal-, landstings- och statlig skatt, mervärdesskatt, skatt på energi, bensin, alkohol, tobak, trängsel, fordon och gruvmineraler och ”gud vet vad”. Hur många skatter som åker upp och ned? som kommer och går? Handlagt av hur många handläggare?

Ett problem i beskattning är den politik som tolkar upplevda orättvisor som verkliga, som beskriver förmögenhets- och inkomstskillnader som problem. Att fixas genom att snatta mer från de som har, skatt på egendom, fastigheter och kapital.

Fastighetsskatten. Den där den som med sina redan skattade inkomster lyckats bygga ett hus skall beslås med ytterligare pålaga av staten och jag undrar … om jag på tomten, i en enda stor hög, lägger det planerade husets allt byggmaterial, skall jag då ändå betala fastighetsskatt? Eller är det först när bråten blir en bostad för min familj som jag skall bestraffas?

ROT-avdraget och svartarbetet

ROT-avdraget kanske är det största huvud-hålet. I Riksrevisionens granskningsrapport Svart på vitt - rotavdragets kostnader och effekter (RiR 2023:26) kan vi läsa:

Det är dock svårt att mer precist avgöra rotavdragets effekt på svartarbetet eftersom det av naturliga skäl inte finns fullständig kunskap om svartarbetets omfattning. Riksrevisionens övergripande slutsats är att rotavdraget i sin nuvarande utformning inte skapar tillräckligt stora skatteintäkter genom minskat svartarbete och ökat arbetsutbud för att motivera statens kostnader för rotavdrag.

Hur många sköterskelöner?

Det är många sjukor med skattesystemet; missriktat, missbrukat, oetiskt, omoraliskt, orättfärdigt och dyrt. Inte bara i omfattning, den som tjänar mer betalar också mer, trots att denne inte drar mer på det offentliga än andra. Man kan tycka att det är rätt, men rättvist är det inte!

Finansiering av återbäringen måste bygga på en överenskommelse gynnsam och godtagbar för bägge parter, där den arbetande får mer i den egna plånboken och staten leverera enligt förväntningarna.

Grundproblemet i skattepolitiken är den utbredda oförmågan att lyfta blicken. Att fråga sig, vad f-n är det vi håller på med, är det riktigt friskt det här? Nu ska vi också punga ut med nära 50 miljarder årligen till EU. Mitt svar är NEJ! Detmåste bli stopp för en ordning med politikens nuvarande frikort för sjösättning av sina världsförbättrarfantasier, hur mycket våra politiker än älskar dessa kostsamma och misslyckade projekt. Vi måste få en frikoppling från gamla mönster, få nyformulering av principerna för beskattning, omvärdering i bruket av skattemedel.

Tillbaka till en rimlig skattepolitik

Varför ska jag ha avdrag för räntor, reparationer och underhåll i stället för att tvingas lära mig rätta mun efter matsäcken? Varför betalar inte alla statlig skatt? Varför har vi olika momssatser och högre moms än omvärlden?

Vi måste ”tillbaka till gå”, täppa till hålen och säkra en ordning för beskattning och skattebruk som är:

• Ämnat sitt syfte; leverans av verkliga gemensamma behov, inte konstruerade
• Enkelt, lättbegripligt, effektivt, överblickbart.
• Rättvist på riktigt, inte relativt och fiktivt. Ett där alla betalar lika.
• Skyddat mot klåfingriga politikers ”lösningar” på problem och behov som inte finns.
• Stabilt, förutsägbart och långsiktigt. Fastlåst i stil med grundlag och grundlagsförändringar.

Ett samhälle utvecklas bäst organiskt. Varken de svenska industriframgångarna eller välfärdssamhället kläcktes ur en flod av populistiska kvasivetenskapliga bidrag och subventioner utan av innovationskraft, kundfokus och ansvarstagande och en stor portion jordnära sunt förnuft, egenskaper som hos dagens politiker synes som bortblåsta. Låt oss riva skattesystemet! Låt oss bygga oss ett nytt!

Läs även: Gustavsson: Skattepengar har alltid gått till privata vinster

Björn Schaerström

Konstnär och civilekonom som jobbat både i näringslivet och i statlig tjänst. Före detta andre sekreterare, svenska ambassaden i Lagos, Nigeria