DEBATT: Så kan Sverige göras till det rikaste landet i EU
Moderaternas mål är att göra Sverige till det rikaste landet i EU inom tio år, ett vallöfte som ekonomiprofessorn Lars Calmfors har kommenterat positivt: ”Det är bra att politikerna sätter upp tydliga mål för den långsiktiga tillväxten och välståndet i stället för att bara diskutera kortsiktiga plånboksfrågor”. Det skriver Hedi Bel Habib i Bulletin Debatt.
För att uppnå detta mål räcker dock inte med att bara sänka skatter. Skattekvoten har
sänkts från en högsta nivå på 50 procent av BNP år 1990 till 41.2 av BNP idag. Trots detta har landet halkat ned i välståndsligan till trettonde plats år 2025, lägsta placeringen i modern tid och en position som varit oförändrad sedan 2022.
I Sverige hämmas tillväxttakten av en kronisk systemisk dysfunktionalitet, där ett
centraliserat skattesystem fråntar regioner och kommuner deras utvecklingskraft för att
sedan göra dessa beroende av centralistiska utjämningsåtgärder. Det behövs därför ett
paradigmskifte från en tillväxthämmande centralistisk beskattning till ett tillväxtfrämjande decentraliserat skattesystem.
1. Avskaffa skatteutjämningssystemet
Skatteutjämningssystemet kompenserar idag kommuner och regioner för ökad arbetslöshet, lägre skatteintäkter samt kostnader för bidragsberoende. Malmö kommun är den största mottagaren av utjämningsbidrag och fick 6,9 miljarder kronor 2024. Malmö har näst högst arbetslöshet i landet på 12,2 procent, lägsta sysselsättningsgrad på 74,4 procent, 14,4 procent bidragsförsörjda. Detta trots att kommunen ligger i en tillväxtregion med universitet och bra kommunikationer nationellt och internationellt.
Lomma kommun är nettobetalare till utjämningssystemet och straffas för sin exemplariska effektivitet. Lomma har en sysselsättningsgrad på 86,2 procent, 12 procentenheter högre än Malmö, och en arbetslöshet på 3 procent. Bland de skånska kommunerna har Lomma högsta integrationsindex och Malmö lägst och är dessutom sämre än de andra storstäderna i Sverige. Under 2024 fördelade det kommunala utjämningssystemet cirka 200 miljarder kronor.
Forskning visar tydligt att systemet hämmar tillväxt och uppmanar till slöseri med skattepengar. Därför bör systemet avskaffas. Att reducera skillnaderna i skattekraften genom att rika kommuner med hög skattekraft ska bidra till utjämningen hämmar tillväxten. I Kanada kompenseras provinser med lägre skattekapacitet än genomsnittet genom federala medel medan rikare provinser behåller sina skatteintäkter. På så sätt tar staten huvudansvaret för att säkerställa inkomstjämlikhet samtidigt som framgångsrika regioner och kommuner får ett inbyggt tillväxtincitament.
2. Avskaffa de riktade statsbidragen till kommunerna
Statskontoret och Riksrevisionen har visat att de riktade statsbidragen skapar ineffektivitet, ger kostnadsökningar som ofta blir bestående när bidraget tar slut, ökar administrationen och riskerar att öka klyftan mellan kommunerna och mellan regionerna. Flest riktade statsbidrag finns inom områdena vård och omsorg samt utbildning. Dessa är ofta ogenomtänkta, förenade med administrativa pålagor och ger en kortsiktig planering med tillfälliga satsningar. Bidragen utgår inte heller från den enskilda kommunens eller regionens specifika behov och förutsättningar. Dessa bör därför avskaffas.
3. En del av intäkterna från naturresurser bör stanna i regioner och kommuner
Ett land som Kanada ger kommuner och regioner möjlighet att behålla delar av intäkterna från naturresurser som gör att landsbygden växer på egen hand tack vare återbäring från sina naturresurser. Sveriges landsbygd plundras dock på sina resurser och görs till avfolkade och bidragsbehövande områden. Att möjliggöra för regioner och kommuner att behålla en del av intäkterna från naturresurser skulle därför höja tillväxten nationellt och samtidigt minska transfereringskostnaderna för att motverka klyftan mellan stad och land i Sverige.
4. Gör en del av bolagsskatten till regional
Statens intäkter från bolagsskatt i Sverige uppgick år 2024 till 212 miljarder kronor som
gick direkt in i statskassan. Före 1985 kunde både staten och kommuner beskatta företag. Genom ett riksdagsbeslut avskaffades den kommunala bolagsskatten år 1985.
Idag har kommuner incitament att attrahera nya invånare genom lägre löneskatter, men saknar dock incitament att locka till sig företag, eftersom företaget kanske anställer någon som bor i en annan kommunen. Ett sätt att göra bolagsskatten till en regional drivkraft för tillväxt är därför att göra en del av bolagsskatten till regional.
Hedi Bel Habib, Fristående debattör. Filosofie doktor, forskare med lång erfarenhet av
analysarbete inom statsförvaltning, varav 15 år på regeringskansliet.
