Den enighet som en gång rådde i Europa och USA om att stödja Ukraina militärt, och som ändå var inte tillräcklig för att förse landet med de vapensystem de behövde för att driva ur ryssen ur landet, håller på att krackelera, skriver dagens debattör Leif Kullberg.
Drygt 2 år har gått sedan starten av Rysslands invasionskrig mot Ukraina. Både EU och USA har i omgångar skickat mångmiljardstöd till den ukrainska armen. EU har med 15 stödpaket bidragit med 33 miljarder euro och bara USA:s senaste stöd uppgår till 60 miljarder euro. Hela 34 länder världen över, inklusive Sydkorea, Japan, Indien och Kina ger ekonomiskt stöd till Ukraina.
Läs även: Sjölander: Hur Trump kan vinna Ukrainakriget åt Europa
Sverige ger 0,4 procent av BNP som stöd medan länder som Kanada, Tyskland, Polen och Norge ger upp till sju gånger så mycket. I stödpaketen ingår vapen och utrustning inkluderat bland annat artilleripjäser (Archer), stridsvagn 122 (Leopard 2), granatgevär (Carl Gustaf) med ammunition, pansarskott (AT4), pansarvärnsrobot 57 (NLAW), automatgevär, minröjningsutrustning och stridsfordon 90 (CV 90), hjälmar, avancerad ammunition, sjömålsrobot 17, pansarvärnssystem, personterrängbilar, vinterutrustning, riktmedel, kroppsskydd, tält, maskeringsnät och luftvärnssystem.
EU och USA bidrar även med grundläggande militär utbildning av ukrainska medborgare. Sverige deltog 2022 med 60 stabsofficerare/instruktörer.
Sedan kriget började har Ukraina bett om avancerade vapensystem och stridsflyg för sitt försvar men många av dessa vapensystem och stridsflyg har inte levererats. Däremot utbildar bland andra Sverige ukrainska stridsflygare på JAS Gripen.
Ukrainas önskemål har handlar om att få ett stöd så omfattande att man kunnat slänga ut ryssen från ukrainskt territorium. Hade de av Ukraina önskade avancerade stridssystemen såsom Archer, Patriot och stridsflyg levererats i inledningsfasen av
kriget så hade kanske Ukraina kunnat trycka tillbaka Ryssland över gränsen och kriget redan varit över.
Tyvärr känns både EU:s och USA:s duttande med det ena stödpaketet efter det andra som avsiktliga, som ett sätt att få kriget ska dra ut på tiden så att EU:s och USA:s vapenindustri ska kunna dra fördel av kriget på ukrainska soldaters bekostnad. Resonemanget tycks gå ut på att så länge Putin är upptagen med invasionskriget i Ukraina så har han inte tid och kraft att attackera andra delar av Europa.
Läs även: FOKUS: Ukrainska SBU spränger broar och likviderar förrädare
Tveklöst verkar kriget dra ut på tiden, kanske ytterligare flera år i tid. Redan inför EU:s sista stödpaket reserverade sig länder som bland andra Ungern, och det behövdes sannolikt en hel del mutor för att även Ungern till slut skulle godkänna stödpaketet. Även USA:s sista stödpaket mötte hårt motstånd i representanthuset innan det slutligen gick igenom.
Röster i Europa börjar å andra sidan höras för att skicka militär personal som kan strida på Ukrainas sida och hur Putin skulle reagera på en sådan åtgärd går knappast att förutse – men reagera skulle han definitivt göra.
Det är tydligt att det framöver kommer att bli allt svårare både för EU och USA att ekonomiskt möta de fortsatta behov Ukraina har av militärt material för att fortsätta försvara sig och Europa mot ryssen. USA har redan aviserat att man börjar se det som EU: s problem att bekosta fortsatta stödpaket.
Samtidigt uttalar vissa av EU:s ledare storvulna löften om att fortsätta ge ekonomiskt stöd och dessutom även bidra med motsvarande USA:s stöd om USA slutar ge stöd.
Om det scenariot blir verklighet så lär ett flertal EU-länder motsätta sig allt vidare stöd och då blir det heller inget stöd över huvud taget.
Mest troligt torde vara att fortsatt militärt stöd förutsätter att Ukraina tvingas till förhandlingsbordet för fred och därmed att avstå landområden till Ryssland.
Läs även: FOKUS: Ukraina rekryterar fångar till krigstjänst
Leif Kullberg
Engagerad samhällsdebattör
