2022 skapade Jevgenij Prigozjins värvningsturné på ryska fängelser uppståndelse och snart hade han även fyllt upp sin Wagnergrupps led med tiotusentals dömda ryska brottslingar. Dessa ryssar som lovades att deras fängelsestraff skulle avslutas efter att de tjänstgjort som soldater i sex månader kom att utgöra en viktig komponent i de ryska styrkor som erövrade Bachmut.

Vittnesmålen både om att de användes som verklig kanonmat för att de ryska styrkorna skulle få målangivelser på varifrån ukrainarna sköt, liksom om att Wagnergruppen gärna tog in de mest våldsamma och farligaste fångarna, var dock många.

Läs även: Sjölander: Hur Trump kan vinna Ukrainakriget åt Europa

Ryssland skickade glatt mördare, våldtäktsmän och pedofiler till kriget. Den ena bestialiska ryske brottslingen efter den andre dök upp vid fronten i Donbass. En av dem var exempelvis den ryske prästen Jurij Abramov som dömts för att ha våldtagit 53 pojkar. Det finns också flera exempel på ryska dömda brottslingar som trots allt överlevde halvåret vid fronten och när de kommit hem till Ryssland på nytt begick våldsdåd och våldtäkter.

Ukrainska våldsverkare inte välkomna

Från ukrainsk sida är man av förklarliga skäl inte ett dugg intresserade av att få den sortens problem på halsen, och den nya lag som röstades igenom i det ukrainska parlamentet den 8 maj om att dömda brottslingar ska få tjänstgöra i den ukrainska Försvarsmakten, har därför en lite annan målgrupp. För det första så handlar det enbart om män som frivilligt går med på att mobiliseras, och de ska ha mindre än 3 års fängelsetid att avtjäna på sina straff.

Intagna som är dömda för mord, våldtäkt, pedofili, landsförräderi, spioneri, korruption, terrorism eller bara anses väldigt våldsbenägna är inte aktuella. Har den intagne dömts för narkotikabrott eller dömts för sitt brott under narkotikapåverkan undantas de också. Det gäller även för läkemedel som kan tänkas försämra reaktionsförmågan.

Precis som alla andra som söker sig till Försvaret genomgår de intagna tester hos ett mönstringskontor innan de får en tjänst. Tanken är alltså att det här ska ge fler soldater som faktiskt har ett bra stridsvärde och inte enbart vara en desperat åtgärd som mest ger en snabbare väg ut i frihet för kriminella. Den som avviker från sin militärtjänstgöring åker nämligen tillbaka in i fängelse för att avtjäna det som återstod av straffet plus 5 – 10 års extratid för desertering.

Stor rekryteringspotential på ukrainska fängelser

Vilka fångar är det då som i praktiken kommer i fråga för tjänstgöring? Jo, det kan handla om sådana som sitter inne för brott som vållande till annans död och olika egendomsrelaterade brott som till exempel inbrott. Det finns en lång rad brottskategorier som kan komma i fråga och enligt Ukrainas justitieminister är det 15 – 20 000 som kan bli aktuella. Förutsatt att de själva vill.

En annan effekt av lagen blir även att personer som avtjänat sina straff nu kan söka tjänst i Försvarsmakten. Här är det tal om runt 50 000 män, som tidigare inte var aktuella för militärtjänstgöring, men som nu också kan bli det.

På lång sikt kan den här lagändringen visa sig ge fler rekryter än man först kanske tänker sig. Ukraina har en tydlig långsiktig trend där färre och färre sitter i fängelse, men efter att krigstillstånd infördes i landet efter det fullskaliga krigets början skärptes straffen för vissa brott rejält. Tidigare gav olika typer av stöldbrott oftast bötesstraff, eller om det räknades som grov stöld, så kunde det ge ett straff på upp till sex månaders straffarbete eller inlåsning. Efter lagskärpningarna som kopplas till krigstillståndet så döms man i stället till hela fem till åtta års fängelse för stöld.

Gränsen för snatteri är lågt satt. Möjligen har den inte hängt med inflationen. Så stöld av allt till ett värde på över runt 100 kr hamnar under den här straffparagrafen och man får därför minst fem års fängelse för stöld av en rätt banal summa. För rån har straffet också skärpts till sju – tio års fängelse och för väpnat rån till åtta – 15 års fängelse.

Vi har alltså att göra med skärpningar för brott som inte direkt är ovanliga och på lång sikt obönhörligen bör ge upphov till ett växande antal inlåsta.

Plundring och höjda straffsatser

Orsaken till straffskärpningarna kan delvis sökas i den laglöshet som de första veckorna av kriget gav upphov till. Antagligen såg man ett behov av att hota med riktigt hårda straff för att hindra att brottslingar tar chansen i samband med ryska framryckningar, eller att den lokala polisen slås ut eller helt enkelt blir alltför upptagna med väpnad strid mot de ryska ockupanterna, eller med att hjälpa till med evakuering av civila.

I mer vardagligt tal säger vi nog plundring om sådana företeelser. Under krigets inledning var det väldigt vanligt att ryska soldater ägnade sig åt detta. De tog för sig i övergivna hem och butiker och skickade både tvättmaskiner, mikrovågsugnar och värdesaker hem till Ryssland. Straffet för denna typ av brott skärptes även dessa i Ukraina. Rent formellt kallas de personer som utför sådant marodörer och de är då inte civila, utan det är bara soldater som kan dömas för detta och minimistraffet är fem års fängelse. Den maximala tiden som någon kan hållas anhållen har också höjts från tre till nio dygn.

Hursomhelst så lär dessa lagar under krigstillståndet leda till att fler sitter i de ukrainska häktena och fängelserna. Till detta kommer att ryska krigsfångar av allt att döma inkvarterats på ukrainska kriminalvårdsanstalter i väntan på att utväxlas mot ukrainska soldater som tagits tillfånga av Ryssland. Plats för dem, det finns det eftersom antalet fångar i ukrainska fängelser stadigt gått ner de senaste åren. Från att ha legat i världstopp år 2000 med 219 000 inlåsta så är Ukraina nu nere på 48 000, och med 123 inlåsta per 100 000 ligger man nu på en lägre nivå än länder som Storbritannien och Estland.

Följaktligen är de fängelser och häkten som finns kvar bara fyllda till 54 procent.

Läs även: FOKUS: Rysslands krig mot Ukrainas elförsörjning

Minimal lön på fängelserna

Men hur har då ukrainska fångar det generellt? Förhållandena har i grunden inte förbättrats så mycket sedan sovjettiden, och när det gäller hälso- och tandvård är bristerna stora. Byggnaderna och de rent fysiska förhållandena lämnar mycket att önska. Men det här är inte något som det pratas så mycket om eller förs mycket till debatt om i Ukraina. Det som däremot emellanåt får en del uppmärksamhet är fångarnas arbetsvillkor.

Enligt lag så kan de upp till två timmar per dag anmodas att arbeta gratis med att sköta sysslor internt inne på kriminalvårdsanstalten för att den ska kunna hållas i gång. Det är dock inte detta som ibland får uppmärksamhet, utan i stället det arbete som de intagna utför på vad som ska vara helt frivillig basis. De kan nämligen välja att jobba upp till 40 timmar i veckan. Den officiella minimilönen i Ukraina ligger på 8000 UAH (cirka 2200 kronor) i månaden och så mycket ska ukrainska fångar få när de jobbar heltid i fängelset. Det är ju inga stora pengar ens med ukrainska mått mätt, men ändå finns det gott om uppgifter om att fångarna på vissa håll bara får en bråkdel av vad de har rätt till.

På många håll dras det automatiskt av från lönen för bland annat fängelsematen. Även om släktingar skickar mat till dem och de inte vill äta den ofta inte direkt kulinariskt spännande fängelsematen. En standardmeny per dag har brukat se ut som följer: 100 gram kött eller fisk, 500 gram bröd, 550 gram potatis, 120 gram gröt, 20 gram makaroner eller bönor, 250 gram grönsaker varav 150 gram kål, 3 gram tomatpuré, 30 gram socker, 20 gram solrosolja, 1 gram te, 40 gram margarin och 12 gram salt. Övervikt har inte blivit ett utbrett problem på ukrainska fängelser.

Träliga och riskabla arbetsuppgifter

Inte oväntat så är det inte heller speciellt avancerade eller stimulerande arbetsuppgifter som de intagna sysslar med. En man berättar att han jobbade med tillverkning av lastpallar och varje dag manuellt flyttade enorma mängder brädor som var och en väger 15 kg. Han räknade ut att han brukade flytta ett ton virke om dagen. Även på annat håll är det tal om rejäla vikter. Sedan i oktober 2023 jobbar ukrainska intagna nämligen även i de ukrainska kolgruvorna där de enligt Ukrainas justitieminister förväntas ta upp i snitt 2,5 ton stenkol per skift och person.

Det finns många vittnesmål om att fångars arbetsvillkor är sämre än de borde vara och att det bryts flagrant mot säkerhetsföreskrifter. Oftast klagar dock inte fångarna så mycket utåt på sina miserabla villkor eftersom de vet att om de härdar ut, jobbar och inte skapar några problem så kommer de att friges i förtid för gott uppförande.

Det arbete de utför är ofta värt mångdubbelt mer än vad de får ut. Vinsten delar privata företag på tillsammans med fängelseledningarna. Det blir ett slags skuggekonomi som rullar på eftersom de som är anställda på fängelserna antagligen tjänar bra på de intagna. Normalt sett jobbar de intagna med någon typ av tillverkning inne på fängelseområdena, men de kan även hyras ut till privata företag. I Dnipropetrovskregionen tvingades kvinnliga fångar att jobba på ett stenbrott och om de inte förflyttade 1 ton sten per dag och person kunde de få interna straff som till exempel isoleringscell i 7 dagar.

Positiva exempel finns dock

Det finns även positiva exempel från den ukrainska kriminalvården där fångar som haft en minst sagt strulig ungdom och aldrig haft ett riktigt jobb får lära sig ett yrke när de sitter inne, får ett ordentligt anställningsavtal redan som intagna och sedan när de kommer ut i frihet får ett riktigt jobb och startar ett nytt, välfungerande liv.

Norge hade för några år sedan föresatt sig att de skulle hjälpa Ukraina att öka den andelen och framför allt skapa mer humana förhållanden efter skandinavisk modell på de ukrainska fängelserna. Biståndsprojektet blev dock inte direkt ett prioriterat sådant när det fullskaliga kriget bröt ut och ligger nog troligen på is nu.

Ukrainska fängelser kan även faktiskt gå med vinst. Oftast gör de inte det eftersom de ekonomiska värdena som fångarna producerar inte når den ukrainska staten, men undantag finns och det fängelse som går bäst just nu är det kvinnofängelse i Charkivregionen som tillverkar uniformer till den ukrainska Försvarsmakten. Totalt sett gick det ukrainska fängelsesystemet med 40 miljoner UAH (11 miljoner SEK) i vinst häromåret.

3000 fångar har anmält intresse

Att som fängelseintagen anmäla sig som frivillig till Försvarsmakten och riskera att hamna vid fronten kanske spontant inte låter så lockande, men råkar man sitta på ett av de sämre ukrainska fängelserna där man år efter år utnyttjas som manuell arbetskraft under dåliga arbetsförhållanden och knappt ens får något betalt för detta, så kan tjänstgöring i landets försvar faktiskt te sig riktigt attraktivt.

Samtidigt som man får göra något som är meningsfullt och respekterat i samhället så har man chans till att med frontbonustillägget på upp till 100 000 UAH i månaden faktiskt få en för Ukraina riktigt bra lön. Därför är fullt möjligt att flera tusen intagna från den ukrainska kriminalvården anmäler sig som frivilliga för att försvara sitt hemland.

Enligt Ukrainas biträdande justitieminister Olena Vysotska så har över 3000 fångar redan skickat in intresseanmälningar för att tjänstgöra i den ukrainska Försvarsmakten.

Då blir det för övrigt ännu fler lediga platser i de ukrainska fängelserna. Kanske skulle som tankeexperiment en upphandling av fängelseplatser för svenska gängkriminella i Ukraina få oanade effekter på den svenska brottsligheten?

Kan vi få i framtiden få se en av Stockholms tidigare ”gängkungar” bryta stenkol i en ukrainsk kolgruva månne?

Läs även: FOKUS: Ukrainas soldatbrist och nya rekryteringsmetoder