Att människor – i synnerhet inom vård- och omsorg – skulle tycka det var bra med kortare arbetstid med bibehållen lön är självklart! Emellertid återspeglar det populistiska utspel, som Annika Strandhäll gjorde i SVT i förra veckan (27/1), antingen total okunskap om grundläggande samhällsekonomi, eller så är det bara ett cyniskt utspel för att stärka Socialdemokraternas dalande opinionssiffror inför det stundande EU-valet. I sitt uttalande ignorerar Strandhäll konsekvenserna av denna illa genomtänkta idé för oss medborgare och faktiska skattebetalare.

Läs även: DEBATT: Sjukvårdskrisen har enkla lösningar

Låt oss granska Strandhälls påstående att arbetstidsförkortning skulle minska stressen och sjuktalen inom offentlig sektor där vård- och omsorgspersonalen arbetar till största del. Det finns två alternativ att välja mellan om man minskar arbetstiden från 40 timmar i veckan till, låt oss säga 30 timmar, det vill säga 6 timmars arbetsdag, med bibehållen lön.

Möjliga utfall av arbetstidsförkortning

I det ena alternativet hinner de anställda fortfarande utföra lika mycket arbete under sex timmar som de utförde under åtta. Om detta är möjligt är det ett tecken på att det råder en betydande ineffektivitet på arbetsplatsen som snarare handlar om att människor blir sjuka av en dålig arbetsorganisation och uselt ledarskap än om arbetstiden i sig. Med andra ord, gör man något åt det usla ledarskapet och omvandlar den armé av administratörer som befolkar vårdsektorn till personal i kärnverksamheten, så skulle sjukskrivningarna och stressen minska samtidigt som man får nöjdare personal som kan ge kunder och medborgare både mer och bättre service.

Läs även: Nordling: Den konstanta sjukvårdskrisen och byråkratiseringen

I det andra alternativet, som är det troliga utfallet, så minskas arbetstiden med 25 procent och servicen till kunder och medborgare sänks i motsvarande grad. För att kompensera för detta måste företag och offentlig sektor anställa 33 procent mer personal för att bibehålla dagens service- och produktionsnivå. Denna personalökning kommer resultera i både höjda skatter och priser samt högre inflation, vilket inte på något sätt kommer att kompenseras av minskade kostnader för sjukskrivningarna.

Tvärtom kommer detta leda till att svenska företag, som redan kämpar med höga produktionskostnader på grund av en oansvarig energipolitik, drabbas av ännu en kostnadschock som man inte kan kompensera för genom höjda priser på den internationella marknaden. Sverige kommer därför att både få högre arbetslöshet när företagen flyttar utomlands eller går i konkurs och fortsätta resan mot att bli ett allt fattigare land.

Minskat offentlligt åtagande lösningen

Medborgerlig Samling anser att problemet med såväl stress som sjukskrivningar, som är värst inom offentlig sektor, i stället bäst avhjälps på två sätt. För det första ska den offentliga sektorns ansvarsområde krympas eftersom politikernas oförmåga att ta ansvar och prioritera kärnverksamheten är det som leder till stressen och ohälsan.

För det andra ska de sociala avgifterna, som arbetsgivarna tvingas betala, sänkas kraftigt så att de kan anställa fler människor som i sin tur dels minskar arbetsbelastningen hos de redan anställda, dels ger både mer och bättre service till medborgare och kunder.

Läs även: Lidström: Sjukvårdens tragikomiska budgetunderskott

Daniel Sonesson
Partiledare MED

Erik Kärnekull
Ekonomisk-politisk talesperson MED