Facebook noscript imageDEBATT: Sverige har redan klimatnetto noll!
Debatt
DEBATT: Sverige har redan klimatnetto noll!
Dagens debattör Tomas Åbyhammar är civilingenjör och har genomför ett granskning av svensk klimatstatistik. Foto: Privat / Fredrik Sandberg/TT
Dagens debattör Tomas Åbyhammar är civilingenjör och har genomför ett granskning av svensk klimatstatistik. Foto: Privat / Fredrik Sandberg/TT

Sverige har redan nått koldioxidneutralitet, men detta döljs av av en politiserad statistik och metod som felredovisar eller döljer de svenska markernas och skogarnas koldioxidupptag, skriver civilingenjören och skogsbrukaren Tomas Åbyhammar i en längre genomgång av statistiken och metoderna som används.

Det framhålls dagligen i landets medier att den ökande halten av koldioxid i atmosfären utgör världens allvarligaste problem. Dessutom är det akut, världen kommer att gå under inom kort. Sverige är en stor miljöbov som årligen släpper ut 45 miljoner ton klimatgaser. Om detta vore sant, då måste skogens roll vara av stor betydelse och detta alldeles särskilt i Sverige.

Läs även: DEBATT: Klimataktivismen har blivit en religion

Kolbalansen för svensk skog

Därför inledde jag i augusti 2022 sökandet efter en materialbalans för kolet i svensk skog. Berörda myndigheter har undersökts och ställts frågor till, men där finns ingen balansräkning. Rubriken till många artiklar och rapporter från forskarvärlden talar om kolbalanser men läser man texten så finns det ingen balansanalys där heller. En kort sammanfattning av den nedanstående texten är att jag ännu inte funnit någon sådan. Vid genomgång av Sveriges officiella klimatrapportering har jag däremot träffat på många underligheter som jag vill redovisa här. Resultaten är mycket uppseendeväckande och leder fram till följande slutsats:

Sverige har inga territoriella nettoutsläpp av klimatgaser och har aldrig haft det. Sverige har ingen klimatskuld. Dessutom bidrar Sverige med en minuspost på cirka 60 miljoner ton CO2e till att ”rädda Världen från den annalkande katastrofen”. Den officiells siffran för Sveriges klimatutsläpp är -230 procent fel!

Sveriges officiella statistik på detta område upprättas av Naturvårdsverket, NVV, i samverkan med Skogsstyrelsen, SS, med underlag från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Metod, omfattning och inriktning styrs av internationella överenskommelser och därmed av politiska beslut som alla bär på en skogsfientlig och aktivistisk agenda. Beslut och styrning från Sveriges regering och riksdag medverkar inte till en bättre ordning, tvärt om.

Redan den 20 augusti 2022, en månad före riksdagsvalet hade jag börjat ana hur det stod till med klimatrapporteringen och skrev följande till NVV s kundtjänst:

Slutsatsen av detta är alltså att Sverige är koldioxidneutralt. Varför har NVV inte informerat allmänhet och politik om detta? Regeringen har som mål att uppnå detta till år 2045! Borde inte landets expertmyndighet tillika statistikmyndighet påpeka denna galenskap för regeringen? Skall vi gå till val på ett sådant underlag?

Svar från NVV: Klimatpolitiska ramverket inkluderar inte LULUCF-sektorn [markanvändningssektorn. Red anm.] i målen. LULUCF finns med som en del i de kompletterande åtgärderna. Det klimatpolitiska ramverket har 7 av 8 partier ställt sig bakom och vad det innebär.

Jag tolkar NVV svar på följande sätt: Javisst är Sverige koldioxidneutralt men riksdagen har bestämt att markens kolupptag inte räknas och då blir det på ”dette viset”.

Jodbruksverket och Skogsstyrelsen

En utgångspunkt i sökandet efter skogens kolbalans blev Rapport 2022/14 från Jordbruksverket och Skogsstyrelsen med titeln ”Underlag för strategisk planering för ökad kolsänka”. Här måste det finnas kolbalanser. Mycket riktigt finns det ett omfattande kapitel om jordbrukets kolbalans men där finns inget motsvarande kapitel om skogen. Skogens balans förbigås med tystnad.

Jag frågar Skogsstyrelsens projektledare hur det kommer sig. Han berättar att skogens kolbalans inte omfattas av uppdraget från regeringen:

Det uppdrag som Skogsstyrelsen och Jordbruksverket fått av regeringen och som redovisas i rapport 2022/14 är avgränsat och gäller minskad avgång av växthusgaser från skogs- och jordbrukets organogena jordar (torvmark) samt ökad kolinlagring i åker- och betesmark.

Läs texten en gång till – kolinlagring i jordbruket efterfrågas men regeringen vill inte veta något om dess motsvarighet i skogen. Man vill veta hur utsläppen kan minskas men inte vilket upptag av koldioxid de olika markerna har idag. Man vill veta hur kolinlagringen i jordbruksmark kan ökas men man vill inte veta hur stor den är idag och särskilt inte i skogen!

Sedan frågar jag NVV kundtjänst efter en kolbalans för svensk skog. De hänvisar lustigt nog till den ovan nämnda rapporten från Skogsstyrelsen och Jordbruksverket. Jag tvingas konstatera att de tydligen inte läst den rapport de hänvisar till. Nåja även jag tyckte att rubriken var övertygande.

Läs även: DEBATT: Hållbarheten blir vår grav

Granskning av Sveriges klimatrapportering ur skogsperspektiv

Sveriges klimatstatistik presenteras på NVV:s hemsida. Här finns mängder av information om området. Materialet presenteras både som diagram och tabell. Efter en stund blir allt detta förvirrande och man fastnar i ett virrvarr av information och får allt svårare att följa den egna frågeställningen. Det påminner om den situation som de som försökt förstå Sveriges pensionssystem beskriver: ”Detta är riggat för att ingen skall förstå något och ingen skall orka tränga in djungeln av siffror och begrepp”.

Bland statistikuppgifterna på NVV:s hemsida finns uppgifter för ”Skog, utsläpp och upptag av växthusgaser”.

Tabell 1: Här framgår utsläppen från Skog för år 2022 följande (Miljoner ton koldioxidekvivalenter, CO2e):

Övriga utsläpp 1,3

Organogena jordar 5,3

Dött organiskt material -9,9

Mineraljordar -18,5

Levande biomassa -17

Totalt -38,8

Som skogsbrukare vet jag att den samlade årliga avverkningen i svensk skog under en längre tid närmat sig 100 miljoner skogskubikmeter per år. Här transporteras kolet som växterna tagit upp från luften ut i form av skogsprodukter till de kunder som efterfrågar virkets egenskaper som material och energi. Jag omvandlar skogens standardmått till klimatbranschens dito: 100 100 miljoner skogskubikmeter motsvarar cirka 75 miljoner ton CO2e. Omföringstal har hämtats från Skogsstyrelsens rapport 2022–16.

Men jag finner ingen sådan post i NVV:s rapportering. Hur kommer det sig? De skogsprodukter som transporteras bort från skogen är den tydligaste posten i en skoglig kolbalans. Dess delar är föremål för en ekonomisk transaktion och därmed mätta med en precision som båda parter godtar. Även statistiskt är volymen väl dokumenterad sedan länge.

Vi går vidare i NVV:s rapportering. Summan -38,8 förs vidare in i redovisningen för markanvändning.

Tabell 2: Nettoutsläpp och nettoupptag av växthusgaser från markanvändning” (2022, miljoner ton CO2e): Nettoutsläpp och nettoupptag av växthusgaser från markanvändning (LULUCF) (naturvardsverket.se)

Indirekta 0

Övriga marker -0,01

Våtmarker 0,3

Betesmarker -0.3

Bebyggda marker 2,37

Åkermarker 2,97

Träprodukter -8,39

Skogsmarker -38,76

Total -41,22

Rubriken indikerar att utsläppen för olika marktyper beskrivs. Bland dessa dyker posten Träprodukter upp. I redovisningen för föregående år var Träprodukter en post i Skogen men nu har den ”lämnat skogen” och utgör i stället en marktyp. Om man använt beteckningen Skogsprodukter hade man kanske inte gjort de misstaget.

Här kan vi alltså se att av de 75 miljoner ton CO2e som lämnat skogen så finns det bara 8 kvar i NVV:s redovisning. Vi kan därmed konstatera att det finns ett ”politiskt bortfall” av ungefär 75–8 = 67 miljoner ton CO2e i redovisningen. Jag återkommer till detta nedan.

Men det är inget fel för en svensk myndighet. Nej detta är bara vanlig politisk statistik. Alla de internationella överenskommelser med FN och EU som Sverige tecknat gör nämligen att data skall hanteras just på detta sätt. Dessa direktiv ses som heliga och konsekvensen för redovisningen behöver tydligen inte delges allmänheten. Här är den metodik NVV hänvisar till.

Klimaträttvisa och statistik

Många kräver klimaträttvisa och det vore naturligtvis en bra sak. Så här går det till inom statistikområdet. För ett skogsland som producerar skogsprodukter bokförs de biogena utsläpp som de kan förorsaka i framtiden redan i den skog där de tagit upp kol i 100 år och inte där de används eller importeras. Varken energiproducenten i Sverige, köparen av papper och pappersmassa i USA eller Kina eller virkesköparen i Arabien bokför några utsläpp.

När Arabien producerar olja som vi bränner bokförs utsläppen i Sverige. När Ryssland bygger en gasledning genom svensk ekonomisk zon och den sedan sprängs bokförs självklart utsläppet i Sverige. När en dränerad myr återväts ersätts en relativt harmlös emission av koldioxid med de betydligt värre klimatgaserna metan och lustgas, och det bildas dessutom metylkvicksilver. Då registrerar man inga klimatutsläpp alls eftersom myren nu blivit ”naturlig”. Eller kanske bara därför att det rör sig om en mark.

Vem tror att svensk officiell statistik beskriver de verkliga förhållandena utifrån fysik, biologi, matematik, logik och sunt förnuft? Statistiken utgör ett resultat av politiska beslut vilka inte kommenteras.

Nästa steg i redovisningshierarkin är den nationella nivån.

Tabell 3: ”Sveriges utsläpp och upptag av växthusgaser” visas här i tabellform för år 2022 (miljoner ton, CO2e):

Nord Stream 5,8

Utrikes transporter 8,87

Egen uppvärmning 0,79

Avfall 0.94

Produktanvändning 1,29

Arbetsmaskiner 2,84

El och Fjärrvärme 4,03

Jordbruk 6,51

Inrikes transporter 13,64

Industri 15,21

Markanvändning -41,22

Den matematiska summan blir 18,70

men i NVV:s tabell blir det 45,25

Skillnaden mellan summorna uppkommer därför att NVV inte räknar med vissa poster:

När det gäller utrikes transporter så är den en egen post Sverige hittat på och den blir dubbelräknad om den sammanförs med uppgifter från andra länder. Men varför säger man inget om det i den vidhängande texten och varför finns uppgiften med både i diagrammet och i tabellen om den nu inte räknas?

När det gäller markanvändning så är det en post som förändrar hela resultatet. Hur kommer det sig att marken inte ingår i territoriet? Är det därför att de internationella överenskommelserna säger så eller är det därför att marken inte ingår i Sveriges miljömål enligt beslut i Sveriges riksdag? I sidrubriken anges (exklusive LULUCF) men posten är med både i diagram och tabell men inte i summan. Varför ingår inte Jordbruk i Markanvändning? Var finns logik, rationalitet eller vetenskaplig metod? NVV borde deklarera om deras uppgifter avser verkliga förhållanden eller resultaten av politiska beslut.

Om ett reklambudskap för tvättmedel framförts på detta sätt tror jag att Konsumentombudsmannen hade ingripit. Vem granskar hur Sveriges inspel till värdens påstått största problem skapas?

Den 14 december 2023 släppte NVV materialet för 2022 med följande kommentarer:

Sveriges utsläpp av växthusgaser har minskat med ungefär 37 procent sedan år 1990. År 2022 uppgick Sveriges utsläpp av växthusgaser till 45,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter (exklusive LULUCF och utsläpp från gasläckan i Nord Stream 2022) vilket innebär en minskning med 5,3 procent jämfört med föregående år.

Det nya i detta material är att de inom parentes nämner att Mark och Nord Stream inte ingår men de förklarar inte varför det inte ingår och inte heller varför det trots det finns med i redovisningen. Posten Utrikes transporter omnämns inte alls.

En myndighet av Axel Oxenstiernas modell hade tillämpat vetenskaplig metodik genom att granska tillgängliga data och därefter formulerat sig ungefär så här: Sverige har inga klimatutsläpp men de direktiv och regelverk som ålagts myndigheten tvärt emot riktlinjerna för myndighetsstyrning gör att vi tvingas redovisar ett betydande utsläpp av klimatgaser.

Nedan presenteras siffermaterialet för flera år på ett mer överskådligt sätt. År 1990 utgör referens i dessa sammanhang. Sammantaget ger tabell 4 en bild av utvecklingen sedan 1990.

Tabell 4: ”Sveriges utsläpp och upptag av växthusgaser” under den följd av år, samma källa som Tabell 3, (miljoner ton, CO2e):

1990

2015

2021

2022

Nord Stream

5,8

Utrikes transporter

3,719

8,033

8,472

8,87

Utrikes transporter

Egen uppvärmning

9,238

1,006

0,785

0,79

Egen uppvärmning

Avfall

4,132

1,494

0,992

0,94

Avfall

El och Fjärrvärme

0,557

1,615

1,290

4,03

El och Fjärrvärme

Produktanvändning

3,930

3,282

3,273

1,29

Produktanvändning

Arbetsmaskiner

6,414

4,578

3,986

2,84

Arbetsmaskiner

Jordbruk

7,646

6,767

6,740

6,51

Jordbruk

Inrikes transporter

18,968

18,433

15,050

13,64

Inrikes transporter

Industri

20,592

16,382

15,723

15,21

Industri

Delsumma

75,20

61,59

56,31

59,92

Summa

Markanvändning

-46,335

-46,412

-41,711

-41,22

Markanvändning

Matematisk summa

28,86

15,18

14,60

18,70

Totalt

NVVs summa:

71,478

53,557

47,773

45,25

Exkl. U trp och Mark

71,477

53,557

47,839

51,05

Sveriges territorium,

exkl Utr trp

25

7,1

6,1

9,8

Sveriges territorium,

exkl Utr trp, Nord Stream

4,0

Utsläppssiffrorna förklarade

För tydlighetens skull går jag igenom de olika summorna: NVV:s summa är den summa som NVV anger som summa av posterna och den skiljer sig alltså från den matematiska summan.

Raden Exkl. Utr. trpt. och Mark exkluderar Utrikes transporter och Markanvändning och som vi ser är den summan lika den som NVV redovisar för tidigare år, men inte för 2022. Där har också Nord Stream hamnat utanför.

Eftersom jag hävdar att marken fortfarande ingår i Sveriges territorium blir de samlade utsläppen från Sveriges territorium posten Matematisk summa minus posten Utrikes transporter det vill säga 25, 7,1, 6,1 respektive 9,8 miljoner ton CO2e som framgår av den fjärde summaraden. Om Nord Stream inte räknas blir det 4 miljoner CO2e för 2022.

Summan för 2022 blir alltså inte 45,25 som NVV påstår. Det blir 10 eller 4 miljoner ton CO2e.

Sedan har vi det ”politiska bortfallet” inom Träprodukter om -67 miljoner ton CO2e (se text under Tabell 2).

Sveriges nettoupptag av klimatgaser år 2022 var cirka 67 - 10 = 57 eller 67 - 4 = 63, säg cirka 60 miljoner CO2e.

Den talet avviker –(45+60) = -105 motsvarande -230 procent från den politiska redovisningen om ett utsläpp om 45 miljoner ton CO2e per år!

Skogens kolbindning blir 67 + 39 (från Tab 2) = cirka 106 miljoner CO2e per år.

Läs även: DEBATT: Tveksam klimatnytta med reduktionsplikten

Till detta kommer de utsläpp av fossilt kol som undviks genom att skogsprodukter substituerar stål, betong, fossila bränslen, med mera. Skogsindustrierna anger dessa för år 2020 till 52 miljoner ton CO2e.

På den nationella nivån bör man räkna med utsläppen från användningen av skogsprodukterna. En del förbränns som biobränsle en del som biodrivmedel och andra delar som avfall och bör därmed redovisas på dessa områden. Enligt NVV uppgår de till 54 miljoner ton CO2e per år (Observera att detta avser biogent kol.)

Därmed kan skogens och skogsprodukternas kolbindning sammanfattas så här: 67+39+52-54 = 104 miljoner CO2e per år.

Som framgår av texten kan dessa siffror ifrågasättas och förändras men jag är övertygad om att slutresultatet blir att Sverige med god marginal inte har några nettoutsläpp av klimatgaser.

Sveriges klimatskuld

Gör vi en historisk tillbakablick ersattes det historiska exploaterande skogsbruket efter Upplysningstiden på 1700-talet och fram till 1960-talet med ett aktivt skogsbruk. I Svealand (Bergslagen) infördes ett aktivt skogsbruk under 1800-talets första hälft. Därefter följde Götaland och Norrland. Som en följd av detta var skogens tillväxt exceptionell under 1900-talet vilket är grunden för dagens stora kolbindning. Man ser i statistiken att tillväxten (=kolbindningen) har planat ut och är känslig för torrår, med mera. Trädens medelålder har närmat sig ett optimum vilket innebär att ökningen i kolbindningen inte utan vidare kan fortsätta.

Fossila bränslen av någon betydelse infördes i Sverige när ångbåtarna och järnvägarna byggdes eftersom ångpannorna behövde kol. Byggnader liksom tågens vagnar behövde belysning vilket först skedde med tran och fiskolja och senare med fotogen. Sverige producerade fossilfritt stål i 2 700 år fram till 1966 när Svartå träkolshytta blåstes ner för sista gången. Inom järnframställningen kom kol att användas ungefär i takt med järnvägsutbyggnaden under 1800-talets andra halva.

Vägtransporterna fossiliserades först under 1900-talet. Generellt var användningen av fossila bränslen måttlig före andra världskriget för att rusa därefter. Utan någon djupgående sifferexercis vill jag därför påstå att Sverige aldrig haft några nettoutsläpp av växthusgaser eftersom det aktiva skogsbruket infördes parallellt med de fossila bränslena.

Resultatet är alltså att Sverige inte har någon del i klimatkatastrofen och att staten kan avsluta all den penningrullning som sker i dess namn.

Läs även: DEBATT: Klimatet har alltid förändrats

Men det finns en hake - Sveriges riksdag. NVV:s kundtjänst igen:

Klimatpolitiska ramverket inkluderar inte LULUCF-sektorn i målen. LULUCF finns med som en del i de kompletterande åtgärderna. Det klimatpolitiska ramverket har 7 av 8 partier ställt sig bakom och vad det innebär.

Även om marksektorn av någon outtalad anledning inte ingår i miljömålen så utgör den en mycket betydande del av Sverige och jag tror att de flesta svenskar förväntar sig att den nationella statistiken för klimatgaser skall avse hela landet och de reella flödena av dessa gaser. Kolet i skogen flödar som de gör oberoende av politiska beslut.

Man tvingas konstatera att skogens utomordentligt positiva bidrag till samhället systematiskt misskrediteras eller negligeras av internationella organisationer, myndigheter, politiker, aktivister och samhällsdebattörer.

Riksdagsledamöternas klimatskuld

Skogens kolbindning är alltså 106 miljoner CO2e per år. EU:s utsläppshandelssystem ETS som infördes 2005 värderar utsläppen till ca 85 Euro/ton. Eurokursen är ca 11 kr. Värdet av skogens kolinfångning kan därmed anges till 106 miljoner x 85 x 11 eller 100 Miljarder kronor om året. Räknat från 2005 blir det 18 x 100 = 1 800 Miljarder kronor. Säg att”7 av 8 partier i riksdagen” motsvarar 300 riksdagsledamöter som beslutat att Skogen inte ingår i miljömålen.

Då blir varje ledamots klimatskuld till skogsbruket cirka 6 Miljarder. När får skogsbruket pengarna? EU förbjuder att klimatskuld överlämnas till nästa generation (känner någon igen debattknepet?). Och när skall mobbningen av skogsbruket ersättas av tacksamhet och erkänsla?

Vem granskar makten?

Det finns en instans som till synes har som uppgift att granska klimatfrågan.

Klimatpolitiska rådet är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan som har åtta ledamöter med hög vetenskaplig kompetens som utvärderar om regeringens samlade politik leder mot målet om noll nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. Klimatpolitiska rådets uppdrag att ”utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat.”

I rådets rapport för 2023 framgår att ”ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan som har åtta ledamöter med hög vetenskaplig kompetens” under ännu ett år inte har granskat grundläggande fakta. Man skriver bland annat följande:

Klimatpolitiska rådet har under flera års tid framfört att klimatomställningen behöver accelerera och utsläppen minska snabbare än hittills. Det vore anmärkningsvärt och allvarligt om minskningen nu inte bara skulle gå för sakta, utan vändas i motsatt riktning. Det skulle bli första gången under åtminstone två decennier som förändringar av Sveriges nationella politik sammantaget leder till ökade utsläpp av växthusgaser.

Ett Klimatpolitiskt råd av Axel Oxenstiernas modell hade tillämpat vetenskaplig metodik genom att granska tillgängliga data och därefter formulerat sig ungefär så här: Sverige har ett kraftigt nettoupptag av klimatgaser vilket gör att alla rimliga klimatmål sedan länge är uppfyllda. Enligt miljömålen skall regeringen verka för målet om noll nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. Rådet konstaterar med tillfredsställelse att inga sådana åtgärder har vidtagits av regeringen.

EU-medlemskapet omfattar inte skogen och det borde Sverige stå upp för. Redan tidigare har EU beslutat att marksektorns upptag bara får tillgodoräknas i viss utsträckning. Sedan kom EU på att man kräver att kolupptaget i skogen skall öka. Då ingår plötsligt skogen igen!

Balanskommissionen ger ett intryck av att tillämpa Axels Oxenstiernas tänkande. De beskriver tydligt vad som sker i svenska myndigheter:

Medier i Sverige får ca 10 miljarder kronor om året för att granska makten. Läsarna kan själva bilda sig en uppfattning om hur och i vilken omfattning Världens viktigaste fråga har varit föremål för deras granskning. Är det en granskning eller en änglakör vi hör?

Ja - Va fan får vi för pengarna?

Ett och ett halvt års gransningsarbete

Min granskning tog 1,5 år men den har inte kostat staten ett öre. Jag skulle vara tacksam för en bråkdel av en promille av mediestödet och samma andel av vad Klimatpolitiska rådet kostat utan att någon granskning kommit till stånd.

En hypotes är att mediestödet betalas ut för att medierna inte skall granska makten och inte informera allmänheten. Jag tycker mig se tydlig evidens till stöd för den hypotesen.

Nu överlämnar jag den fortsatta granskningen till Riksrevisionen.

Läs även: DEBATT: Lugn i klimatstormen! Vi behöver sans, balans och tolerans

Tomas Åbyhammar

Skogsbrukare och civilingenjör, Vällingby

Bulletin Debatt

Detta är ett debattinlägg i Bulletin. Debattören svarar för sina åsikter i debattartikeln. Vill du publicera dig på Bulletin Debatt eller inkomma med replik? Skicka artikelförslag till debatt@bulletin.nu