Den allvarsamma leken med restriktioner sammanfaller med kapitalismens kris. Nedstängningar och interventioner som påverkar stora delar av arbetsmarknaden har onekligen konsekvenser för samhällsekonomin. Dessa är mer omfattande än många kan ana. En form av nyfeodalism går att skönja vid horisonten när strukturomvandlingen av ekonomin går på högfart. Få talar om att den rådande finanskapitalismen inte kan hållas vid liv utan hjälp från världens centralbanker.

När regeringsmakten ängsligt blickar ut över den internationella arenan, vill den helst inte erkänna att en blandad uppsättning av västländer med skilda styrelseskick och differentierad historisk karaktär existerar, eftersom unionen som en enskild entitet har etsat sig fast i det omedelbara synfältet. Denna distorsion öppnar upp för en import av en mentalitet som tidigare inte präglat den svenska statsapparaten.

Läs även: DEBATT: Det saknas en liberal och frihetlig debatt om vaccinpass

I och med att regeringen varit villig att införa vaccinationsbevis och ytterligare restriktioner, blottar de sin lättvindiga demokratisyn och okunskap gällande svensk lagstiftning. Makthavarna anammar auktoritära idéer från andra breddgrader, som sedan paketeras om för att kunna implementeras på hemmaplan trots att de saknar rättslig grund. Huruvida de påtänkta covid-relaterade restriktionerna är beprövade eller obeprövade verkar förvånade nog vara av ytterst liten betydelse för maktutövare som socialministern Lena Hallengren. En sådan typ av ledare är mer mån att framstå som handlingskraftig snarare än att besitta en koncis strategi. På så vis tas makten över medborgarna för given och rättssäkerheten sätts i gungning.

Det går att hävda att regeringen instiftat en experimenthörna. Enligt deras anammade synsätt, jämför de med internationella förebilder och använder ett tillvägagångssätt där man testar sig fram och suddar ut erfarenheter. Med en sådan syn framstår vaccinationsbevis inte som en självklar inskränkning av rörelsefriheten.

Det är ministrar utan egna initiativ som kopierar andras och tillåter andra statsmakter att vara föredömen. Bländad av vad som sker på annat håll spelar det ingen roll om inhemska testbäddar helt uteblivit. Att testa först småskaligt i en eller flera regioner verkar otänkbart när beslut ska stressas fram.

Det som vanligtvis ses som det enda gångbara: en öppen debatt och evidensbaserat, kastas denna gång åt sidan och räknas som betydelselöst när själva maktutövningen förblindar vid rodret. Trots att restriktionerna handlar om intrång i människors leverne och har implikationer för samhällsekonomin, räcker det tydligen med killgissningar och en internationell förebild för att göra våld på medborgerliga rättigheter.

Läs även: Åberg: Ett nej till vaccin är ett nej till så mycket mer

Varje land har skilda förutsättningar, variablerna har bland annat med geografi, lagstiftning och struktur att göra. Dessa suddas ut i och med att man i all hast låter sig påverkas av globala idéströmningar. Sverige står utan framtidsminister sedan före detta statsminister Stefan Löfven gav denna sparken. Vem är då ansvarig för att förutspå ekonomins strukturomvandling? Än mer angeläget att fråga sig: vem tror att Riksbankens så kallade stödköp under pandemin kan rädda finanskapitalismen och dess påstådda värden?

På presskonferenser, den ena efter den andra, vill man framstå som säker på sin sak. Makten önskar inte bli porträtterad på annat vis. Trots att det lätt skulle gå att stapla upp all samlad statistik och erfarenheter, för att kunna jämföra på ett bättre sätt, satsar inte Lena Hallengren på detta.

Maktsfären testar sig istället fram i blindo och skymfar demokratins grundval. Förhoppningsvis kan medborgarna se igenom när makthavare enbart poserar likt skyltdockor, bredbenta bakom podium, intill en flagga som tycks vara uppställd för syns skull. Landets och medborgarnas välstånd på längre sikt, det innebär att inte bara se till vårdapparatens funktion. De som arbetar på socialdepartementet svarar flyktigt på journalisternas frågor, de vet med sig att de inte känner till huruvida de införda reglerna kommer att stävja smittan.

Läs även: Tillvaron hårdnar för ovaccinerade i Italien

Socialministern visar gång på gång att hon inte är intresserad av statistisk metodik, till skillnad från FHM som borde vara det men i denna tid känner sig tvingade att gå i politikernas ledband. Om vissa myndigheter är självständiga eller ej är dock en fråga för en annan text som berör politiseringen som pågår bland tjänstemännen och de statliga organen.

Inställningen till den statistiska datan går att likna vid ett spöke som hemsöker regeringsmakten. Lena Hallengren kommer att hävda att det inte går att veta om sådan är att lita på, vilket resulterar i vidlyftiga trolleritrick med statistiken. Allt för att kunna fortsätta leka och testa sig fram med en både dysfunktionell och schizofren coronahantering.

Carolina Sundell
Ekonomijournalist och samhällsdebattör

-----
Vill du publicera dig på Bulletin Debatt? Skicka artikelförslag till debatt@bulletin.nu