Facebook noscript imageDEBATT: Uppsala prioriterar kommunikatörer framför välfärd
Debatt
DEBATT: Uppsala prioriterar kommunikatörer framför välfärd
Uppsala, en stad med växande kommunikationsstab. Dagens debattör Robin Akkus (M). Foto: Jonas Ekströmer/TT / Privat
Uppsala, en stad med växande kommunikationsstab. Dagens debattör Robin Akkus (M). Foto: Jonas Ekströmer/TT / Privat

2019 fick skola, vård och omsorg tillsammans ett sparkrav på 250 miljoner. Men kommunikationsstaben fick nästan nio miljoner mer än året innan, skriver dagens debattör Robin Akkus (M).

Berättelsen Alice i Underlandet handlar om Alice som faller ner i ett kaninhål och kommer till Underlandet. Efter det är ingenting sig likt och Alice får möta fler och fler galenskaper ju mer hon utforskar. Denna berättelse påminner om Uppsalas kommunikationsstab där allt blir märkligare ju mer man undersöker verksamheten. Den frågan man till slut ställer sig är: “Vad gör kommunikationsstaben?”

Självklart är jag inte den första som tar upp frågan gällande kommunala kommunikatörer och Uppsalas kommunikationsstab. 2019 skrev Sakine Madon en väldigt bra ledartext i UNT där hon problematiserade växande kommunikationsavdelningar. Hon argumenterade att det kan vara bra med kommunala kommunikatörer som har i uppgift att ge kommuninvånare relevant och lättillgänglig information. Däremot motsatte sig Madon att antalet kommunikatörer ständigt blir fler och att de ägnar sig åt marknadsföring.

Läs även: Dahlman: Skyll inte hjärtlösa ungdomsrån på fattigdom

I en replik svarade Marica Nordwall, dåvarande kommunikationsdirektör på Uppsala kommun, att kommunikationsstaben har vuxit i takt med den efterfrågan och ambition som fanns. Vidare berättade hon att de bland annat arbetade för att skapa en attraktiv bild av Uppsala för att locka företagare och besökare. Året därpå skrev Madon ytterligare en ledartext där hon kritiserade staben för att ha framfört kritik mot UNT gällande deras reportage om ett ungdomsbråk.

Då ska Uppsala kommuns kommunikationsavdelning ha framfört att reportaget riskerade att “skapa oro bland Uppsalaborna” och att man därför ändrade artikeln som skrevs för att ge en mer tillrättalagd bild. Vid ett annat tillfälle har en kommunikatör från Uppsala kommun avbrutit en intervju som SVT gjorde med en rektor gällande ett reportage om vabbande. Marta Tiberg, som är kommunikationsdirektör på Uppsalas kommunikationsstab, ska efter intervjun ha berättat att hon inte förstod varför kommunikatören agerade på det sättet.

Läs även: Sandström: Det godhetsindustriella komplexet

I en intervju med Mohammed Hassan (L), gjord av UNT, fick han frågan om Uppsala kommun hade för många kommunikatörer. Han svarade att det inte gick att säga men att det borde utredas. Samtidigt berättade han också att Uppsala behöver en stor kommunikationsstab för att säkerställa att kommunikationen utåt är korrekt och uppdaterad, samt att det finns en enorm efterfrågan på information.

Kritiken mot Uppsalas kommunikationsstab har kommit från samtliga partier som sitter i opposition. De håller med S–MP–L-styret om att kommunala kommunikatörer behövs. Men PR-satsningar för att marknadsföra Uppsala är något som bör ligga utanför kommunikationsavdelningens uppgifter. Erik Pelling (S) ser dock inget bekymmer med en växande kommunikationsstab och vidhåller att den behövs för att ge en attraktiv bild av Uppsala som i sin tur ska locka nya företag och investeringar.

Läs även: Lars Vilks sörjs i Danmark: ”Sveriges envisaste konstnär”

Det är frågan om kommunens prioriteringar som gör att Uppsalas växande kommunikationsstab blir anmärkningsvärd. Under de senaste åren har S–MP–L-styret gått ut med att Uppsala kommun behöver göra besparingar och effektiviseringar vilket kommer att innebära nedskärningar i välfärden.

Jag valde därför att begära ut statistik från Uppsala kommun gällande kommunikationsstaben från de fem senaste åren. Det är här jag ramlade ner i kaninhålet. Från 2017 till 2021 ökade antalet anställda från 70 till 86 personer, budgeten ökade från 59 395 tkr till 85 993 tkr och medianlönen ökade från 37 000 kr/mån till 43 824 kr/mån. Under samtliga år har antalet anställda, budget och medianlön ökat från året innan. Undantaget var antalet anställda mellan 2020 och 2021 (från 88 till 86 anställda).

Den fråga som dyker upp är varför kommunikationsstaben har prioriterats framför välfärden. 2019 meddelade de styrande partierna att skola, vård och omsorg tillsammans fick ett sparkrav på 250 miljoner kronor. Samma år fick kommunikationsstaben nästan nio miljoner kronor mer än tidigare år.

Med tiden lyckades Alice fly galenskaperna i Underlandet och komma ut ur kaninhålet. Jag däremot är kvar i Uppsala kommuns kaninhål, även kallat kommunikationsstaben, med fler frågor än tidigare. När kommer de styrande partierna att ge ett rimligt svar på vad kommunikationsstaben egentligen gör? Hur kan de styrande partierna tycka att det är rimligt att kommunikationsstaben får mer pengar samtidigt som man har sparkrav på kommunal kärnverksamhet? S–MP–L styret behöver ge ordentliga svar för att legitimera varför Uppsala kommunikationsstab växer och förtydliga kommunikatörernas uppgifter.

Robin Akkus
Moderat och Uppsalabo

-----
Vill du publicera dig på Bulletin Debatt? Skicka artikelförslag till debatt@bulletin.nu

Bulletin Debatt

Detta är ett debattinlägg i Bulletin. Debattören svarar för sina åsikter i debattartikeln. Vill du publicera dig på Bulletin Debatt eller inkomma med replik? Skicka artikelförslag till debatt@bulletin.nu