Såväl anhängare som motståndare till marknadsskolan säger sig vara för valfrihet i skolan. Men valfriheten betyder inget för den oinformerade, och blir relevant först efter utbildning. Den som vill ha en likvärdig och kompensatorisk skola måste göra upp med idén om valfrihet, skriver läraren Rickard Öhman.
I debatten om hur skolan ska förändras framförs “valfrihet” som en princip som många stöder och vill ha kvar. Även motståndare till marknadsskolan hävdar att de är för valfrihet. Men tänk om valfriheten faktiskt leder till mindre likvärdighet? Det viktigaste är att skolan är likvärdig och kompensatorisk. Valfriheten i skolan gör samhället mindre demokratiskt och mer orättvist.
Läs även: Skogkär: Skolan kan inte kompensera för en havererad migration
Winston Churchill sa en gång: ”Demokrati är den sämsta formen av styre - bortsett från alla andra.” Det är viktigt att erkänna att demokrati har sina brister. En av de mest avgörande faktorerna för en fungerande demokrati är att medborgarna är tillräckligt utbildade för att kunna engagera sig i samhällspolitiska frågor. Utan en välutbildad befolkning uppstår ett demokratiskt underskott, vilket leder till en dysfunktionell demokrati där populism, passivisering och korruption frodas.
I början av förra seklet var allmän rösträtt en kontroversiell fråga, ett av huvudargumenten mot den var att befolkningen saknade tillräcklig kunskap för att kunna fatta välgrundade politiska beslut. Det var ett starkt motargument, som arbetarrörelsen tog på allvar. För att visa motståndarna att man också menade allvar började arbetarna att läsa. Med en gemensam vilja skapades en folkbildningsrörelse. Kunskap var makt.
Fram till slutet av 1900-talet genomfördes olika utbildningsreformer som gynnade den bredare massan och bidrog till att Sverige etablerades som en kunskapsnation. Dessa reformer ökade också graden av social rörlighet, lyfte upp arbetarklassen och fungerade som en modell för andra välfärdsstater.
Det är möjligt att det är tack vare dessa reformer och den kultur som då skapades som den svenska skolan i mångt och mycket håller en relativt hög nivå, trots de misslyckade reformer som har lett till dagens bildningsfattiga, marknadsorienterade skolsystem. Marknadsskolan har inte bara infört ett kundtänkande i skolan, utan har även bidragit till segregationen och det demokratiska underskott vi ser idag.
Utöver demokratifrågan är den likvärdiga och kompensatoriska skolan nödvändig för social rättvisa.
Läs även: Gästkrönika: Skolan måste vara tråkig
Valfrihet är ett ifrågasatt begrepp inom filosofin och i detta sammanhang en liberal chimär. De stora liberala tänkarna J.S. Mill och John Rawls förstod att valfrihet kommer efter utbildning. Utbildning först, valmöjligheter och välgrundade val efter. Bor man i en storstad kan det verka som att man har valfrihet, förutsatt att man har all relevant kunskap om vilken skola som är bäst för ens barn och faktiska möjligheter att välja denna skola. Men i själva verket är det då ingen egentlig valfrihet när det endast finns ett självklart val, nämligen den bästa skolan.
Den svårgreppbara termen “valfrihet” bör i detta fall inte övertrumfa behovet av att skapa en skola som motverkar sociala orättvisor eller det demokratiska underskottet. Valfrihet för föräldrar och elever är inte möjlig för alla i en värld där den sociala orättvisan ökar. De som saknar ekonomiskt och kulturellt kapital lämnas efter. Elever från socioekonomiskt svagare bakgrund hamnar i skolor med sämre resurser och undervisningskvalitet. Vi närmare oss en situation där det accepteras att de mer välbeställda tillåts betala för bättre skolor.
Och det är det som är den egentliga anledningen till att man egentligen vill ha kvar valfrihet: de mer bestämda och högljudda grupperna i samhället – de religiösa, medel- och överklassen samt anti-etablissemanget – vill ha möjligheten att vara privilegierade eller segregerade. Det är ett medvetet ointelligent val som politikerna är rädda att ifrågasätta eller utmana.
Så länge skolan är offentligt finansierad, och vi vill att den fortsätter vara det, bör den sträva efter att vara så likvärdig och kompensatorisk som möjligt. Valfrihet är inte relevant. Skolan är främst en samhällsinstitution som vi bör utforma för att motverka det demokratiska underskottet, skapa ett rättvist samhälle och berika medborgarnas liv genom bildning.
De politiska partier som på allvar vill avskaffa marknadsskolan behöver först göra upp med begreppet valfrihet.
Läs även: DEBATT: Skolans kvinnliga perspektiv förtrycker pojkar
Rickard Öhman
Lärare i filosofi och historia
