Facebook noscript imageDebatt: Varför tolkar vi nyheter på olika sätt?
Debatt: Varför tolkar vi nyheter på olika sätt?
Hur vi väljer att ta till oss nyheter kan avgöra hur vi uppfattar verkligheten, menar Bo Fridén. Foto: Pexels
Hur vi väljer att ta till oss nyheter kan avgöra hur vi uppfattar verkligheten, menar Bo Fridén. Foto: Pexels

Svenskar tar till sig skrämmande nyheter men blundar för goda ekonomiska besked – trots stigande reallöner, sänkt skatt och en stark statsfinansiell ställning, skriver Bo Fridén.

Jag har tidigare skrivit om hur våra medier, sociala plattformar, influencers, med mera, får vissa av oss människor att påverkas i en riktning som inte stämmer med verkligheten.

Varför tolkar vi olika former av nyheter och programinslag från ovan nämnda medier – som skrämmer upp och varnar befolkningen på ett ovetenskapligt sätt – och sväljer dem med hull och hår, utan källkritik, utan koll på bakgrundsfakta? Varför?

Om man istället tittar på den information som för oss alla borde vara vägledande, nämligen vår välfärd, vår samhällsekonomiska situation och människors uppfattning om densamma, blir utfallet ett annat.

Varför har vissa så svårt att ta till sig ”goda nyheter”?

Om vi tittar på ekonomiska studier, rapporter från Handelns Utredningsinstitut (HUI), och lyssnar på exempelvis SR:s ekonomireporter Knut Kainz Rognerud, får vi en ganska bra bild av hur vårt lands ekonomi har utvecklats – positivt dessutom, och märk väl: dessa rapporter och studier måste vi betrakta som objektiva.

Fyra av fem hushåll har fått mera pengar att röra sig med, inkomstskatten är för de allra flesta lägre än vad den var år 2021, pensionerna har höjts, reallönerna har ökat, tillväxten har ökat, priset på bensin och diesel är bland de lägsta i Europa, momsen på mat har sänkts.

Tidöpartierna har genomfört en av de största tandvårdsreformerna vi någonsin skådat.

En liten detalj: även momsen för dansbandsarrangörer har sänkts – en signalpolitik värd namnet, ty här ser vi ett sätt att hylla ett stycke svensk kultur, ett ekonomiskt incitament som också hyllar en svensk form av umgänge som många av oss uppskattar.

Summa summarum: många svenskar har fått en mycket bättre ekonomisk situation, flera av oss kan spara mera, och trots att de flesta löntagare fått sin inkomstskatt sänkt har skatteintäkterna för Sverige ökat med över 50 miljarder de senaste åren. Fantastiskt!

Vi har bland EU-länderna en väldigt låg statsskuld – således en förebild för övriga Europa.

Trots dessa för landet så positiva siffror visade opinionsinstitutet Indikator Opinion att många äldre ansåg att de fått det ekonomiskt sämre ställt, samtidigt som faktiska studier visar att just gruppen över 65 år tillhör dem som fått det bättre.

Hur kan man se en precis motsatt effekt? Jämfört med min tidigare artikel: när media, poddar och influencers antyder att det är näst intill normalt att känna sig sjuk, blir människor sjuka?

Varför tar vi till oss ”nyheter” på så olika sätt – ovederhäftig, ovetenskaplig skräpinformation verkar fastna, men inte skarp, vetenskapligt korrekt och relevant fakta? Måhända ett utslag av flockbeteende.

För att återgå till vår levnadsstandard i stort:

Våra arbetslöshetssiffror, bland annat. Här kan man ta del av Anders Forslunds, professor emeritus vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), studier.

Forslund har granskat SCB:s statistik angående arbetslöshet och kommit fram till att de tal som anges i vissa stycken är helt missvisande, bland annat när man räknar med ungdomsarbetslösheten.

SCB:s statistik räknar med ungdomar som är studerande och söker halvtidsarbete eller arbete under sina skollov. Denna summa av arbetssökande ”arbetslösa” uppgår till cirka 100 000 individer.

Således inte helt överensstämmande med verkligheten.

Forslund menar att arbetslösheten i Sverige förvisso är hög, men att Sverige – om man räknade på ett annat sätt – skulle vara bland de länder i Europa som hade lägst arbetslöshet.

Om man därtill tittar på andelen arbetslösa med invandrarbakgrund kan man se att den delen bidrar med cirka 78 000 individer. Av dessa är det en andel som sannolikt aldrig kommer i arbete: ingen utbildning, dåliga språkkunskaper, bristande förmåga att etablera sociala kontakter, med mera.

Arbetslösheten i stort innebär att vi, som många andra länder, också drabbas av den så kallade konjunkturarbetslösheten – men det är absolut inte Tidöpartiernas fel.

Nu till den viktigaste frågan: Varför har vissa människor så svårt att filtrera och balansera sin nyhetskonsumtion, till exempel våra samhällsekonomiska framgångar?

Att inte förstå och kunna tolka vetenskapligt korrekt och relevant nyhetsförmedling hotar på sikt en rättsstat.

I dessa tider, med det kommande valet den 13 september i år, måste vi alla rättskaffens människor ställa oss frågan: Varför ljuger vänstern, med Magdalena Andersson och Dadgostar i täten, detta mantra: ”Alla i Sverige har fått det sämre, bara de rika har fått det bra!”

Ett enkelt svar kan vara att den så kallade mainstreammedia många gånger är ett språkrör, en megafon, för just vänsterideologin.

Ta del av seriösa studier – S, V och MP: svart på vitt, Sverige är på rätt väg. Ljug inte, det lär vi våra barn.

Bo Fridén Samhällsdebattör

Bulletin Debatt

Detta är ett debattinlägg i Bulletin. Debattören svarar för sina åsikter i debattartikeln. Vill du publicera dig på Bulletin Debatt eller inkomma med replik? Skicka artikelförslag till debatt@bulletin.nu