Sex års förhandlingar resulterade i etableringsjobben som skulle få långtidsarbetslösa i arbete med kollektivavtal som skyddsnät. Statistiken visar en brutal verklighet: 84 personer har fått jobb genom satsningen.
Tusentals nya arbetstillfällen skulle skapas när etableringsjobben lanserades i januari 2024. Reformen var resultatet av långa förhandlingar mellan LO, Svenskt näringsliv, Unionen och regeringen.
Verkligheten blev en helt annan.
Under första året fattade Arbetsförmedlingen 29 beslut om etableringsjobb. Från januari till och med oktober i år tillkom ytterligare 73. Totalt 102 beslut på snart två år – men eftersom flera redan slutat är det 84 personer som har ett etableringsjobb i dag, visar statistik som fackförbundstidningen Kollega begärt ut.
Unionen känner skyldighet
Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen som tecknat majoriteten av branschavtalen för etableringsjobben, erkänner problemen.
– Jag känner ett ansvar och skyldighet, vi ska göra allt vi kan för att det här ska fungera. Det är klart ett problem när bara knappt hundra får möjligheten, när gruppen fortfarande är runt 100 000, säger han till Kollega.
Den stora bristen är enligt Wästfelt att matchningen mellan arbetslösa och arbetsgivare inte fungerar tillräckligt tydligt.
Staten fortsätter satsa miljoner
Trots de magra resultaten fortsätter staten satsa. Enligt regeringens höstbudget får reformen elva miljoner kronor nästa år, 84 miljoner 2027 och 196 miljoner 2028.
Emil Johansson, enhetschef på Arbetsförmedlingen, bekräftar missnöjet med utvecklingen.
– Vi är inte nöjda med antalet beslut. Myndigheten vidtar just nu aktiviteter för att stärka vår förmåga att använda etableringsjobb i kontakten med arbetsgivare, säger han.
Apotek toppar listan
Bland arbetsgivarna sticker Kronans Apotek ut med 21 etableringsjobb, följt av Apoteket Hjärtat med två. Majoriteten av jobben finns inom handel, vård och omsorg.
Eftersom etableringsjobb pågår i 24 månader är det först vid årsskiftet möjligt att utvärdera om reformen lett till fasta anställningar.
– I förlängningen kan vi utläsa om etableringsjobb haft effekt. Men det låga nyttjandet av stödet kan göra att det dröjer innan det är möjligt att dra den typen av slutsatser, säger Emil Johansson.
Tre fjärdedelar av de 84 som har etableringsjobb i dag är nyanlända i Sverige.
fakta
Etableringsjobb
Vad är det? En anställningsform som ska hjälpa långtidsarbetslösa och nyanlända in på arbetsmarknaden.
Så fungerar det:
Heltid under max två år
Ska i regel gå över till fast jobb (men lagen om anställningsskydd gäller inte)
Arbetsgivaren betalar en mindre del av lönen
Staten står för större delen via Försäkringskassan
Den anställde får utbildning under tiden
Kollektivavtal måste finnas på arbetsplatsen
Vem kan få jobbet?
Fyllt 20 år och inskriven på Arbetsförmedlingen
Varit arbetslös minst 24 av de senaste 27 månaderna, eller
Nyanländ i Sverige (vanligtvis två-tre år)
Särskilt: Arbetsförmedlingen informerar och kontrollerar villkor, men anvisar inte direkt. Den arbetssökande ska själv hitta en arbetsgivare som vill anställa.
