Det råder inget tvivel om att klimatet blivit varmare eller om att koldioxidutsläpp bidrar. Men sköldpaddor var vanliga på svenska breddgrader under stenåldern, och väsentligt varmare perioder i historien var varit blomstringsperioder för mänsklig civilisation. En lugn och empirisk syn på frågan är dock inte politiskt användbar eller medialt sexig, skriver Anders W. Edwardsson.
När jag skriver detta är det runt 30 grader varmt. Det vill säga värmebölja i Sverige, men en vanlig vinterdag i Florida. Och när kvicksilvret i somras närmade sig denna nivå i Sverige togs det som alltid som bevis för att – som miljöpartiets Märta Stenevi häromåret så lärt sammanfattade det – ”Världen håller på att brinna upp!” Media fick också fnatt. På Facebook såg jag en väderkarta där Dalarna färgats ilsket rött trots att det bara var 10 grader varmt. ”Klimatfrågan” har också i trettio års tid använts för att skrämma folk och samhällseliten radar lydigt upp sig för att varna för vad som händer om politikerna inte ”gör nåt”.
Läs även: Göranson: Var stolta över Sveriges ”rykte i världen”
En orsak till att denna burleskteater tillåts fortsätta är inte minst att journalister älskar klimatnyheter. De passar ju ofta som snärtiga sjusekunders soundbits som inte tillåter vare sig sans, vett eller reson. Att de flesta av dem samtidigt inte vet ett dyft om vare sig fysik, kemi eller klimatologi gör inte saken bättre. Låt oss därför här gå igenom de centrala frågorna lugnt och systematiskt.
Blir det varmare? Ja! Sedan 1800-talet har jordens medeltemperatur stigit med en dryg grad. Att ta tempen på en hel planet är dock svårt och mätningsresultaten är svårtolkade. Ett problem är att många mätstationer som sattes upp för över hundra år på landsbygden idag ligger inom tätbebyggda områden. Eftersom nedhuggning av träd (som ger skugga) och asfaltering (som drar till sig värme) kan fördubbla marktemperaturen är den uppmätta ökningen av medeltemperaturen troligen överskattad eller obefintlig. Temperaturen påverkas också av naturliga fenomen som molnbildning och El Niño.
Påverkar koldioxid klimatet? Ja! Koldioxid är en naturlig gas som gör jorden varmare än rymdens 270 minusgrader. CO2 är dock bara en av många växthusgaser och därtill en svag sådan vars effekt avtar med ökad koncentration. Det vill säga över en viss nivå bidrar koldioxid bara marginellt till att öka jordens medeltemperatur ytterligare. Och den nivån är sedan länge passerad – utan katastrofala resultat. Flera istider har inträffat när CO2-nivån varit mycket högre än idag och värmeperioder då den varit lägre. Och över årmiljarderna har jordens CO2-nivå sjunkit så kraftigt att den idag är farligt nära en gräns varunder växter inte kan leva och allt liv på jorden skulle dö ut. Att människan spyr ut lite extra koldioxid bör därför inte ses som ett problem utan som en fördel…
Är koldioxid farligt? Nej! CO2 är en ”livets gas” som får träd och plantor att växa. Den som tvivlar på detta kan ta elbilen och köra längs valfri motorväg och se hur träd och buskar där frodas som på få andra ställen. Mänskliga utsläpp, som sedan 1800-talet ökat koncentrationen av CO2 i atmosfären från 280 till 400 ppm (parts per million), har därför lett till växande skogsarealer och bättre skördar. Vilket i sin tur bidragit till att världens matproduktion kunnat tredubblats på 50 år. Växter omvandlar för övrigt CO2 till syre, vilket är bra för oss som gillar att andas.
Är dagens uppvärmning unik? Nej! Jorden har flera gånger varit upp till tio grader varmare än nu och vi lever i en tillfällig värmeperiod mellan två istider. Det talas ändå om att glaciärer och polarisar smälter beroende på mänskliga CO2-utsläpp. De förra har dock minskat stadigt sedan förra istiden för 10 000 år sedan (och polerna har varit helt isfria upp till två tredjedelar av de senaste 100 miljoner åren och på Sydpolen vandrade för 70 miljoner år dinosaurier omkring i skogar och träsk, inte på isflak).
Även i kortare perspektiv är allt normalt. Efter senaste istiden har jorden genomgått nio värmeperioder, plus dagens. Och under sju av dessa, över 6 000 år totalt, har det varit varmare än nu. På stenåldern krälade sköldpaddor under vinrankor i Skandinavien. När jordens nuvarande medeltemperatur började stiga för 300 år sedan skedde detta innan människan började släppa ut större mängder CO2. Och när vi började göra det, efter andra världskriget, sjönk jordens temperatur något i tre decennier.
Läs även: Norell: Att relativisera Hamas brott och göra sig blind
Är varmare klimat dåligt? Nej! För 100 000 år sedan var det upp till 8 grader varmare än idag, men Grönland förblev istäckt och isbjörnar, korallrev och andra djur överlevde. Varmare klimat medför också förbättringar som mer regn i Sahara och växande åkerarealer, vilket i sin tur möjliggör mänskliga framsteg. Orsaken är att varmt väder ger bättre skördar, vilket medför befolkningsökning, växande ekonomier och högre skatteintäkter.
Exempelvis blommade den minoiska högkulturen på Kreta – som uppfann både ett av världens första skriftsystem och de första vattentoaletterna – under en värmeperiod omkring 1500 f.Kr. Och omkring 1000 e.Kr. döpte vikingarna Grönland till just det då det då gick att odla säd där. Och vice versa: Kallare klimat bidrog till minoernas kollaps, Västroms fall 476 e.Kr. och att nordborna dog ut på Grönland på 1500-talet. Och under ”lilla istiden” på 1600-talet bidrog matbrist till konflikter som 30-åriga kriget, då det var så kallt att svenska armén 1568 kunde tåga över Bälten och inta Danmark.
Kyla är alltså värre än värme och trots alla moderniteter dör varje år fortfarande nio gånger fler av kyla än av värme jorden runt. I delstaten New York, som är en av världens rikaste och mest utvecklade områden, dog exempelvis för ett par år sedan mellan femtio och hundra människor av köld medan, vad jag lyckats klura ut, inte enda dog av värmeslag.
Är forskarna eniga? Nej! Allt prat om “koncensus” är nonsens. Det finns hundratals forskare som säger att dagens uppvärmning inte beror på våra koldioxidutsläpp. Och många fler säger att CO2 bara bidrar delvis och/eller att effekterna inte kommer bli katastrofala. Alternativa förklaringar till klimatförändringar finns också. Dessa sträcker sig från ändringar i jordaxelns lutning, via skiftningar i den kosmiska bakgrundsstrålningen, till växlingar i solens strålning och andra saker som människan inte kan påverka genom skatter eller regleringar.
Det senare är anledningen till att så många ändå gillar växthusteorin. För om dessa alternativa förklaringar förklarar klimatsvägningarna kan vi ju inte göra något åt det och politiska brandtal om att ”rädda planeten” är inte vatten värda. Att många journalister anser att det måste vara människans fel förklarar också varför så få ”klimatskeptiker” syns i media. Liksom varför så många politiker (som vill bli omvalda) och forskare (som vill ha forskningsbidrag) väljer att inte kritisera en teori som har fler hål än en schweizerost.
För att sammanfatta: Om koldioxid bidrar till klimatförändringar är det bara på marginalen och saker som fluktuationer i solens strålning är mycket viktigare. Med detta dock inte sagt att vi skall slå oss till ro och inte fortsätta minska olika utsläpp. Att kräva snabba minskningar av just CO2 är dock en av de minst intelligenta – och farligaste – idéer politiker och andra kan leka med.
Sådana skulle kräva så drastiska förändringar av industrier, transporter och annat att världsekonomin skulle drabbas starkt negativt. Bättre därför att satsa på tillväxt och teknisk utveckling. Alternativet är att återgå till medeltiden – då det för övrigt var mycket varmare än idag!
Läs även: En HD-dom om ”Snippamålet” med knepiga konsekvenser
