Som utlandssvensk får jag ofta frågan när jag planerar att flytta hem till Sverige. Och mitt svar är alltid aldrig, för jag drömde om att bli amerikan redan i tonåren och känner inget behov. En vanlig följdfråga är därför varför jag i så fall fortsätter delta i den svenska samhällsdebatten. Och svaret på detta blir städse att eftersom jag inte bara bodde i Sverige i 40 år, utan alltjämt har vänner och familj där, så anser jag mig äga rätt och skyldighet att dela med mig av synpunkter från livet bortom havet.

Läs även: Ahmed: Vad händer när svenskarna blir en minoritet i Sverige?

Härförleden ställde dock en bekant en ovanligare fråga. Det var om jag för en dag fick makten i Sverige, vilka tre saker skulle jag ändra på? Denna uppgift verkade först löjligt enkel. För då jag varit politiskt intresserad sedan 1980-talet och studerat historia och politik i två decennier kan jag lätt dra hundra kaniner ur min politiska hatt som handlar om det mesta från att avskaffa Systembolaget, via sänkt inkomstskatt, till fördelarna med att lämna EU. Begränsningen gjorde dock uppgiften knivig. För om man fick en sådan chans skulle man givetvis välja tre saker som skulle få så radikala effekter som möjligt.

Jag fick därför lov att tänka till. Och detta blev mina svar.

För det första, avskaffa public service. Jag antar att detta låter populistiskt, men det finns inget större aber för det fri- och nytänkande som Sverige – efter 500+ år av först kungligt och sedan sossigt envälde – desperat behöver. Aktuellt, Rapport, och Lunchekot, plus ett mindre antal tidningar (varav flera är beroende av statligt presstöd) formulerar nämligen fortfarande vad svenskarna tycker är rätt, fel, ont och gott. Statsmedia avgör med andra ord, trots alla ”alternativa media,” vilka läpparnas bekännelser som svenskar än idag håller sig till för att inte bli utfrysta som rasister, klimatförnekare och annat.

Därtill kommer att SVT/SR:s politiska slagsida på senare år trappats upp från vanlig partiskhet till aggressiv opinionsjournalistik rörande det mesta från invandring till (ironiskt nog) yttrandefrihet. Vilket gör att det inte längre vore nog att privatisera dagens statliga radio- och tv-kanaler. Dessa skulle då fortsätta dominera marknaden och sprida samma ideologiska budskap som idag under privat flagg, likt maoisterna på TV4 redan gör.

Som ersättning måste istället nya kanaler, med olika åsiktsprofiler, tillåtas etablera sig. Bara tanken på ett svenskt Sky News eller Fox News skulle ge svenskt samhällsliv skrämselhicka. Det finns därtill en rent intellektuell anledning till att helt skrota dagens system. Vilket är att redan ordkombinationen ”statsmedia” i en demokrati smakar lika surt som ”vänskaplig misshandel”.

För det andra bör utbildningssystemet stöpas om. Detta eftersom det gamla förvandlats till ett folkbildnings- till ett propagandamaskineri fyllt med folk som numera inte bara ser det som sin rätt utan skyldighet att ”upplysa” barn om saker som att biologiska kön är rena påhitt, att jorden bara är 1 grad från att brinna upp och att en röst på Jimmy är en röst på Adolf. Att privatisera samtliga grund- och gymnasieskolor (förutom kanske i avlägsna bygder där det inte finns marknader för privata alternativ) är därför en nödvändighet. Liksom att ge föräldrarna makten att sända sina barn till vilka skolor de vill, eller hemskola sina telningar, genom ett mer fullvärdigt skolpengssystem än dagens.

Dessa manövrer skulle tillsammans flytta makten över vad barnen får lära sig från politiker, byråkrater, lärare och fackföreningar till konkurrerade skolor – och därmed ytterst till föräldrarna. Vilket är precis vad som behövs. Färska erfarenheter från USA visar nämligen att när så sker så säger de flesta nej till woke och annat strunt. Efter att Covidnedstängningar häromåret tvingade miljoner amerikaner att hemskola sina barn spred sig nämligen insikter om vad skolor, ofta i smyg, kör ner i halsen på eleverna och många föräldrar står därför nu i frontlinjen mot kritisk rasteori och andra politiska nycker.

Läs även: En HD-dom som döljer den kriminella miljön och sin outtalade tes

För det tredje bör en granskning av alla de som invandrat till Sverige sedan, säg, 1990 genomföras. Resultaten skall sedan användas för att sätta press på de som inte lärt sig svenska och inte anpassat sig till svenska seder och bruk att faktiskt göra så, samt att utvisa de som begått vålds- och andra grova brott.

Det senare skulle troligen kräva en grundlagsändring för att kunna verkställas, men sådana sker ju i Sverige ofta för att anpassa de konstitutionella spelreglerna till politiska önskemål. Att dra åt tumskruvarna på detta sätt skulle säkert också leda till protester från EU, FN och andra, men sådant brummande behöver svenskarna, likt andra folk, lära sig att vid speciella tillfällen ignorera.

Detta är alltså tre reformer som jag skulle genomföra för att långsiktigt förändra det svenska samhället och luckra upp dess förkvävande consensus- och lagomtänkande. Om jag fick chansen, vill säga. Men då detta nog aldrig kommer att ske uppmanar jag att de som råkar läsa detta och faktiskt har makt och myndighet att påverka att kopiera önskade bitar från texten ovan och klistra in dem varhelst de passar.

Läs även: Brinkemo: Guds återkomst i Sverige och ett nytt landskap att navigera