I Egyptsons avhandling driver han tesen att Islamiska förbundet i Sverige är en gren av Muslimska brödraskapet. Avhandlingen har rönt stor uppmärksamhet men också fått sin beskärda del av kritiker – framför allt inom vissa delar av vänstern och klustret kring Islamiska förbundet.

En av Egyptsons meningsmotståndare är Mattias Irving, vänsterdebattör och journalist med en bakgrund inom Socialdemokraternas trosförbund Tro och solidaritet, där han tidigare var politisk sekreterare. En annan med bakgrund inom S-förbundet är Islamiska förbundets tidigare ordförande Omar Mustafa. De har dessutom båda varit verksamma i Föreningen Hjärta som 2022 bröt med S och bildade en självständig organisation.

I ett utskick uppmanade Irving alla som omnämns i Egyptsons avhandling att anmäla honom för utebliven etikprövning. Utskicket innehöll detaljerade beskrivningar om hur man skulle gå till väga. Efter att flera anmälningar kommit in tog Överklagandenämnden för etikprövning (Önep) beslutet att åtalsanmäla Egyptson.

Läs även: Sameh Egyptsons avhandling åtalsanmäls

Men när stiftelsen Academic Rights Watch – som bevakar den akademiska friheten i Sverige – tittade på en rapport om islamofobi som Irving står som medförfattare till visade det sig att de inte hade ansökt om någon etikprövning hos Etikprövningsmyndigheten. Därför har ARW anmält rapporten till Önep.

Sameh Egyptson har kommenterat Academic Rights Watch anmälan på X.

”Academic Rights Watch lyckades avslöja Islamovänsterns hyckleri och dubbelmoral. De påvisar samtidigt att etikprövning av akademisk verksamhet kommer att haverera med ökat antal anmälningar. Önep bör nu se till att anmäla alla forskare som inte sökt etikpröning för sina skrifter eller läggas ner”, skriver han.

Erik J. Olsson, ordförande för Academic Rights Watch, menar att anmälan är ett sätt att jämna ut spelplanen.

– De forskar på ungefär samma sätt som Egyptson själv har gjort. Och mycket riktigt visade det sig att vi hittade en hel del studier där man inte har inhämtat etikprövning, säger han till Bulletin och tillägger att de även har anmält två andra studier av Egyptsons meningsmotståndare.

”Används för politiska syften”

Inom det svenska etikprövningssystemet räknas identifierbara personers religiösa och politiska uppfattningar som ”känsliga personuppgifter”. Så är fallet även om det är politiker eller andra berörda personer som på eget bevåg har gett uttryck för åsikterna.

Erik J. Olsson är emot etikprövningslagen så som den nu är utformad men säger att ARW kommer att använda nuvarande system så länge det krävs.

– Det är den andra saken vi vill visa med våra anmälningar att det här är ett bisarrt system till att börja med. Och det är ett system som används för politiska syften nu för att man vill skjuta ner meningsmotståndare genom att anmäla dem, säger Olsson.

– Det större syftet är att få till en revision av den här etikprövningslagen.

Hur borde den ändras exakt, tänker du?

– Det är svårt att säga exakt hur den borde ändras men det borde vara möjligt att publicera många typer av ”känsliga personuppgifter” som personen i fråga själv har valt att publicera, till exempel. Det är märkligt att det ska behövas etikprövning om de själva inte ansåg att det rörde sig om känsliga personuppgifter, för då skulle de inte ha publicerat dem.

”Självständig rapport”

Rapporten som Mattias Irving står som medförfattare till heter ”Islamophobia in Sweden report 2021”. Den utgör det svenska avsnittet av den årliga rapporten European Islamophobia Report som produceras med stöd av tankesmedjan SETA är kopplad till det turkiska regeringspartiet AKP, vilket Ledarsidorna tidigare har skrivit om.

På X har Mattias Irving kommenterat anmälan i en rad inlägg. Dessutom anklagar han ARW för att vara en ”högerkonservativ lobbygrupp” och inte en seriös organisation.

”ARW är en högerkonservativ lobbygrupp som helt uppenbart inte vet hur etikprövning funkar, om de tror att man ska etikpröva en självständig rapport till en tankesmedja”, skriver han bland annat.

Men att det skulle spela någon roll att det rör sig om ”en självständig rapport till en tankesmedja” stämmer inte, menar Erik J. Olsson. Enligt honom är ställe för publikationen i sammanhanget inte relevant.

– Det enda lagen (etikprövningslagen, reds anm) handlar om är om det är forskning eller inte i den meningen att det innehåller observationer som syftar till att öka kunskapen om någonting, säger han.

Bulletin har sökt Mattias Irving för en kommentar.

”Räknas inte som forskning”

En annan av medförfattarna till det svenska avsnittet av rapporten är Anna Ardin, diakon och doktorand vid Marie Cederschiöld högskola. Hon har också en bakgrund inom Socialdemokrater för tro och solidaritet och Föreningen Hjärta. Hon är inne på samma linje som Irving.

”Alla som känner till reglerna om etikprövning vet att det inte går att etikpröva uppdragsrapporter. Avhandlingar och vetenskapliga studier ska däremot etikprövas. Det är trist att det inte går att samtala seriöst om hur vi kan säkra den etiskt grundade forskningen och säkra att människor inte kommer till skada, utan att aktörer som ARW ska blanda bort korten”, skriver hon i ett mejl till Bulletin.

Att rapporten står listad som en publikation från Marie Cederschiöld högskola och under hennes profil på lärosätets webbplats spelar ingen roll, enligt Ardin.

”Allt som forskare skriver räknas inte som forskning, trots att det är derivat av forskning, såsom rapporter, populärvetenskap, debattartiklar o.dyl. Självklart ska man i samtliga dessa fall bedriva sin verksamhet på ett etiskt sätt, men vissa saker ska/kan inte prövas i förväg. Vi har exempelvis inte anmält några andra av de många texter som Sameh Egyptson listat på sin sida, utöver avhandlingen, eftersom enbart avhandlingen är att betrakta som forskning (i formell mening).”

I övrigt skriver hon att hon också har protesterat mot hur lagen är skriven och att det räknas som känsliga personuppgifter om man exempelvis vill använda politikers uttalanden.

Etikprövningsmyndighetens definition

På Etikprövningsmyndighetens hemsida står det vad som definieras som forskning i lagens bemärkelse. På frågan huruvida en rapport åt en tankesmedja kan utgöra forskning enligt etikprövningslagens definition svarar Sofi Pahlin, handläggare på myndigheten, enligt följande i ett mejl till Bulletin:

”Etikprövningslagen är tillämplig om det rör sig om vetenskapligt experimentellt eller teoretiskt arbete eller vetenskapliga studier genom observation, om arbetet eller studierna görs för att hämta in ny kunskap, eller om det handlar om utvecklingsarbete på vetenskaplig grund. Det kan också läggas in en viss betydelse vilken kunskap personen som utför detta har, dvs är personen akademiskt aktiv eller har kunskaper om hur man utför den här typen av uppgifter, då ökar också chanserna att det kan ses som forskning. Rör det sig om forskning så krävs etikprövning om forskningen:

• innefattar behandling av känsliga personuppgifter eller personuppgifter om lagöverträdelser och/eller
• innebär ett fysiskt ingrepp, på såväl levande som avliden,
• sker med en metod som syftar till att påverka en människa fysiskt eller psykiskt eller som innebär en uppenbar risk att skada forskningspersonen eller
• utförs på biologiskt material från levande eller avliden människa och är spårbart.

Om ovanstående förutsättningar uppfylls på något sätt kan det alltså anses vara forskning och etikprövningspliktigt.”

Läs även: DEBATT: Egyptson: ”Folkbildningsrådet stödjer odemokratiska krafter”