Det har gått drygt två månader sedan kvartspriserna infördes den 30 september. Men enligt Mats Nilsson, som är expert på elmarknaden och docent i nationalekonomi vid Södertörns högskola, har förändringen knappt märkts för vanliga hushåll.

– Direkt skulle jag säga att det inte har inneburit så mycket alls, säger han.

Kvartspriserna innebär att elpriset uppdateras var 15:e minut istället för varje timme, vilket gör marknaden mer effektiv bakom kulisserna. Men för den enskilde elkunden spelar det liten roll.

– Från hushållskundernas sida så är det en ganska harmlös reform, säger Mats Nilsson.

Helt annat system träder i kraft

Men det är en annan reform som oroar honom betydligt mer. Senast den första januari 2027 måste alla elnätsbolag ha infört så kallade effektavgifter.

Till skillnad från den vanliga elräkningen, där du betalar för hur många kilowattimmar el du förbrukar, handlar effektavgifter om hur mycket effekt du drar samtidigt. Om du sätter igång elbilsladdaren, värmepumpen och bastun samma kvart kan det skapa en förbrukningstopp – och då betalar du extra, även om den totala energiförbrukningen är densamma som om du hade spridit ut aktiviteterna över dagen.

Många elnätsbolag tar betalt för månadens högsta effekttopp, oavsett när den inträffar. Andra räknar ett snitt av de högsta topparna under vissa tider på dygnet.

Intentionen är att vissa timmar blir elnäten överbelastade, och då vill man att kunderna ska ta hänsyn till det och undvika att använda mycket el just då.

– Det finns flera skäl till varför det där inte funkar. Och varför det är en feltänkt reform, säger Mats Nilsson.

Dubbla prissignaler tar ut varandra

Ett av huvudproblemen är att effektavgifterna kan ge helt motsägelsefulla signaler jämfört med elpriset.

– Vi har redan en prissignal i systemet och det är själva elpriset, säger Nilsson.

När elpriset är lågt ska kunderna konsumera mycket, när det är högt ska de konsumera mindre. Men det kan bli så att näten samtidigt blir överbelastade när elpriset är lågt – till exempel när det flödar mycket solkraft i systemet.

– Då får du en prissignal från näten som är att nej, men nu är det trångt i näten, konsumera inte. Och då tar de där två prissignalerna ut varandra, så händer ingenting, förklarar han.

Resultatet blir att konsumenten inte reagerar på någon av signalerna – varken på det låga elpriset eller på nätavgiften.

”Du kan inte laga frukost klockan nio”

Ett annat problem är att vanliga hushåll helt enkelt inte kan anpassa sig hur som helst.

– Hushållskunder är inte så priskänsliga kortsiktigt, så man kan inte göra så väldigt mycket, säger Nilsson.

Han ger ett konkret exempel: Du måste gå upp och laga frukost när barnen ska till skolan. Du kan inte tänka att den här timmen gör jag inte det, de får frukost klockan nio.

– Ja, men då har de gått, säger han.

Samma sak gäller för elbilsladdning – du kan kanske inte ladda bilen annat än de timmar du har den hemma.

– Det finns en massa sådana inbyggda problem med en effekttariff, som gör att kunderna kanske inte kan reagera, men de får ändå mycket dyrare nättariffer, säger Nilsson.

Straffar den gröna omställningen

Paradoxalt nog är det just de som försökt anpassa sig till den gröna omställningen som drabbas hårdast.

– Det som det här mest slår mot, det är de som har försökt att anpassa sig till den gröna omställningen. Det är ju folk som har skaffat elbil och solpaneler på taket och sådär. De blir mest straffade av den här effekttariffen, säger Nilsson.

Anledningen är att de har effekttoppar när de laddar bilen eller när solpanelerna producerar mycket – och det är just effekttopparna som avgiften baseras på.

– Så att då liksom motverkar vi en del av den gröna omställningen, konstaterar han.

Över 150 olika system

Till problemen hör också att det saknas standardisering. Sverige har över 150 elnätsbolag och effekttarifferna kommer att se olika ut.

– Det kommer att se olika ut inom olika elnät och det är ju ett problem i sig. Var det otur så hamnar du med en nätägare som inte behandlar dig så bra. Och du kan ju inte göra någonting, du är fast, säger Nilsson.

Dessutom finns ett systematiskt fel i hur många effekttariffer är konstruerade. De tittar ofta på när kunden har högst förbrukning – inte när nätet faktiskt är trångt.

Han ger ett exempel: Säg att du slår på bastun klockan 19 en lördagkväll och då får din effekttopp. Då kan det vara så att nätet inte alls är belastat då. Men du får ändå betala en effektavgift.

– Och då blir det liksom ett systematiskt fel. Det stämmer inte. Hushållskundernas konsumtion och det de betalar för, behöver inte stämma med nätets behov. Och då har jag svårt att se vad den där tariffen fyller för funktion, säger han.

Nätbolagen vill slippa reformen

Så illa är läget att vissa elnätsbolag helst skulle slippa införa systemet.

– Det finns nätbolag som i alla fall jag har pratat med, som egentligen inte vill införa det. De säger att det här är väldigt komplicerat. Vi har egentligen inget behov. Vi måste göra det här, berättar Nilsson.

En del nätbolag diskuterar om de kan undanta vissa kundgrupper, som lägenhetskunder, eftersom effektavgiften inte spelar någon roll för dem.

– Så att den här reformen är, det är ännu en sån här knäpp reform som man har genomfört på senare tid på elmarknaden. Den är inte alls bra, sammanfattar Nilsson.

Hans råd till hushåll som vill undvika höga kostnader är att skaffa automatisk styrning via appar.

– Annars får man ju magsår av det här, säger han.

Men han varnar för att även den automatiska styrningen kan rekommendera kunder att inte göra så värst mycket – just på grund av de motsägelsefulla prissignalerna från elpris och nättariff.