Sverige är uppdelat i fyra elprisområden. De allra flesta svenskar bor inom elområde 3 (SE3) där storstadsregionerna ligger – förutom Malmö som ligger i SE4.

De skenande elpriserna har drabbat boende i eluppvärmda villor allra hårdast. I norra Sverige steg elpriset i snitt med 342 procent under 2021, i mellersta Sverige med 509 procent och i södra Sverige med 415 procent, visar Statistiska Centralbyråns, SCB, senaste data.

Regeringen har föreslagit en elkompensation på 2 000 kronor i månaden mellan december och februari till de hushåll med en elförbrukning över 2 000 kilowattimmar i månaden för att dämpa prischocken något. Villaägarnas riksförbund är inte nöjda då åtgärden gynnar samtliga hushåll med hög elförbrukning och inte tar hänsyn till vilket elprisområde man bor i eller om har ett fast eller rörligt elavtal.

Villaägarna kräver i stället att energiskatten på el slopas. Ett förslag i denna riktning – en tillfällig slopning – har tidigare lagts fram av Moderaterna.

Läs även: Elkompensation på 2 000 kr i månaden för vissa hushåll under vintern

Villor utan elvärme och lägenheter också drabbade

Elpriset för villor utan elvärme steg med 449 procent i mellersta Sverige under 2021, med 373 procent i södra Sverige och runt 275 procent i landets nordligaste delar.

Även lägenhetsinnehavare drabbades hårt, med en 309 procentig ökning av elpriset i södra Sverige, med 200 procent i norra Sverige och med 185 procent i mellersta Sverige.

Läs även: Pensionären Christer om de höga elpriserna: ”Ovärdigt ett folkhem”

Elpriserna har skjutit höjden på grund av en rad olika orsaker. För och främst har efterfrågan på el stigit i och med att ekonomin återhämtat sig när pandemirestriktioner släppts och hösten varit kylig, vilket lett till kraftiga prishöjningar. Även priserna på kol, naturgas och utsläppsrätter som också påverkar elpriset har stigit kraftigt. Sverige, som är en integrerad del av den europeiska elmarknaden, har därför känt av prishöjningarna.

Samtidigt har utbudet på planerbar el – kol, olja, naturgas och kärnkraft – gradvist minskat när Europa snabbt ställer om till energislag som vind och sol.

Tyskland stängde av tre av sina sista kärnreaktorer vid årsskiftet och skall stänga de tre resterande i slutet av 2022. I Sverige har fyra reaktorer stängts ned sedan 2016.

Men det blåser eller lyser inte alltid tillräckligt starkt när efterfrågan på el är som störst. Det ökande beroendet av förnybara och oplanerbara energikällorna har lett till stora svängningar i elpriset. De lär vi få leva med om inte fler planerbara energikällor som småskaliga kärnreaktorer, SMR, byggs runtom i Europa.

Läs även: Energiministerns uttalanden om kärnkraft ifrågasätts: ”Väldigt tveksamt”