Under årets kallaste månader saknas det över 9 000 megawatt el i södra Sverige – motsvarande effekten som produceras av nio stora kärnkraftverk. Det finns en begränsad potential att bygga ut kraftvärme, biogasturbiner och vattenkraft, och vinden levererar inte el på beställning när efterfrågan är som störst.

– Effektunderskottet när det är som kallast har ökat med 70 procent i södra Sverige de senaste tio åren – främst på grund av nedstängningen av fyra kärnkraftreaktorer, säger Anton Steen, chef för Fortums samhällskontakter i Sverige till Bulletin.

Han fortsätter:

– Hittills har vi kunnat importera el från norra Sverige och våra grannländer, men nu när andelen väderberoende elproduktion stiger samtidigt som elanvändningen väntas öka kraftigt så blir det alltmer osäkert om det kommer att finnas el att importera. Det stora effektunderskottet är en av orsakerna bakom de höga elpriserna.

I söndags hävdade energiminister Khashayar Farmanbar (S) i SVT:s Agenda att den nya finska kärnreaktorn Olkiluoto 3 – ett projekt där Fortum är delägare och som togs i drift i slutet på december – kommer att innebära fyra gånger högre elkostnader jämfört med om elen hade kommit från vindkraft.

– Jag vet inte var ministern har fått dessa siffror ifrån, men det är ett väldigt tveksamt uttalande tycker jag. Det är riktigt att projektet har varit dyrare än beräknat men de fördyrningarna har tagits av leverantören. Reaktorn kommer att leverera el till den nordiska marknaden till ett konkurrenskraftigt pris. Det kommer tvärtom att sänka elpriserna för både finska och svenska elkunder och samtidigt minska volatiliteten i elpriset, säger Steen.

Den finska reaktorn förväntas uppnå full kapacitet i juni.

Läs även: Ny kärnkraftsreaktor drar igång i Finland inom kort

Små reaktorer är redan i drift – Sverige ligger efter

Farmanbar har också sagt att planer på små modulära reaktorer, SMR, ”endast finns på ritbordet”.

– Det är mer verkligt än så. Ryssland och Kina har redan tagit SMR-reaktorer i drift. I Väst har USA, Kanada och flera europeiska länder som Storbritannien, Frankrike, Rumänien och Polen kommit långt och siktar på att bygga ett större antal reaktorer de kommande tio åren. Sverige har tyvärr hamnat på efterkälken, påpekar Steen.

En traditionell kärnreaktor har en effekt på runt 1 000 megawatt, en SMR betydligt mindre. Den alstrar 300 megawatt el eller lägre. Många SMR-designer utgår inte heller från ny teknik utan från beprövad kärnteknologi.

– Vi behöver ytterligare planerbar elproduktion för att få bukt med volatiliteten och effektunderskottet i södra Sverige. Vi behöver öppna dörren för möjligheten att bygga små modulära reaktorer även i Sverige, tillägger Steen.

Läs även: Expert: Små kärnkraftverk skulle snabbt kunna ersätta Sveriges stängda reaktorer

Mer planerbar energi skulle leda till lägre elpriser

En kilowattimme SMR-producerad el beräknas kosta mellan 40 och 60 öre givet att det kan byggas flera reaktorer av samma typ, enligt Steen. Det är i linje med eller något lägre än vad el producerad av vattenkraft och havsbaserad vindkraft kostar i Sverige i dag, enligt en färsk rapport från Energiforsk.

– Hela tanken är att förenkla SMR:s design, skala upp volymerna för att minska bygg- och driftskostnaderna och erbjuda en konkurrenskraftig, planerbar energikälla. För att få ner systemkostnaderna ytterligare bör SMR-reaktorerna vara belägna så nära kunderna – befolkningscentra eller industrier – som möjligt, säger Steen.

På frågan om riskerna att placera kärnreaktorer så nära städer svarar han att den senaste SMR-teknologin är ett av de säkraste kraftslagen:

– Kärnkraften är i dag ett av de absolut säkraste kraftslagen och flera SMR-designer tar detta till ytterligare en nivå med så kallad passiv säkerhet: Vid ett värstascenario [ett haveri] behövs ingen aktiv handling av personalen, utan reaktorn kyler och stänger av sig själv [...] SMR-reaktorer kan därmed byggas där efterfrågan finns, nära städer och industrier, tillägger Steen.

I nuläget vore det enklast att bygga SMR i de tre kommuner där kärnkraftverk redan är i drift: Oskarshamn, Forsmark och Ringhals.

– De har redan den nödvändiga infrastrukturen [elnät], kompetensen och stödet från lokalbefolkningen på plats, påpekar Steen.

Läs även: SD: Tillåt ny kärnkraft i hela landet – inte bara i tre kommuner

Att bygga en första SMR-reaktor i Sverige skulle ta mellan 10 och 15 år enligt Steens beräkningar. Själva byggtiden är kort, bara två till fyra år. Det är planerings- och tillståndsdelen inklusive möjliga överklaganden som tar tid.

– All storskalig infrastruktur tar tid att bygga, även vindkraft, elnät och kraftvärme. Vill vi bygga SMR-reaktorer inom en rimlig tidsperiod så skulle det vara möjligt, om politiken på allvar vill se över förutsättningarna, betonar Steen.

Omfattande regulatoriska, politiska och marknadsmässiga hinder

Det finns omfattande regulatoriska hinder i vägen för nya kärnreaktorer i landet. De gällande föreskrifterna utarbetades för driften av stora kärnreaktorer som byggdes på 70- och 80-talet.

– Nya föreskrifter för den nya generationens SMR-reaktorer är nödvändiga. Det bästa vore en gemensam licensiering av SMR [för att uppnå en viss storskalighet], så att likande serier av reaktorer byggs runtom i Europa, säger Steen.

Dessutom förbjuder miljöbalken byggandet av nya reaktorer förutom i de tre kommuner där det redan finns kärnkraftverk i dag. Lagen begränsar också antalet reaktorer till max tio – ett problem om man vill bygga ett flertal små reaktorer där efterfrågan finns.

Även politiska och marknadsmässiga stötestenar hindrar för närvarande utbyggnaden av kärnkraft i landet. Energiuppgörelsen som tecknades 2016 har som mål att uppnå en 100-procentig förnybar elproduktion år 2040.

– Det är inte förenligt med ytterligare kärnkraft. Målet bör revideras till 100 procent fossilfri elproduktion, understryker Steen.

Moderaterna och Kristdemokraterna lämnande energiöverenskommelsen för tre år senare. Sedan dess har de både partierna, tillsammans med Liberalerna och Sverigedemokraterna, yrkat på en utveckling av kärnkraften.

– Vi måste få i gång en bred diskussion om en reform av Sveriges elmarknad. Den nuvarande elmarknaden konstruerades på 90-talet när marginalerna var goda och syftet var att optimera driften av befintliga anläggningar. Nu måste vi istället investera stort i nya anläggningar för att kunna möta den växande efterfrågan på el, tillägger Steen.

Enligt Svenskt Näringsliv kommer elanvändningen att stiga med minst 60 procent år 2045, till 200 terawattimmar.

Läs även: Rekordstort stöd för ny kärnkraft