Migrationsdomstolarna har i princip redan havererat av alla inkomna ärenden från Migrationsverket, enligt en källa som jobbade som jurist på en av migrationsdomstolarna fram till nyligen.

Under, och åren efter, den stora migrationsvågen under 2014 och 2015 tvingades Migrationsverket hantera extremt många ärenden och myndigheten växte från cirka 5 000 anställda till runt 9 000. Myndighetens generaldirektör, Mikael Ribbenvik, berättade i en tidigare artikel i Bulletin att läget var extraordinärt då en pressad personalstyrka tvingades avgöra 120 000 ärenden under 2016–2017, och att det ledde till hårda prioriteringar bland asylansökningarna.

Medarbetare på Migrationsverket har till Bulletin också vittnat om en pinnjakt på avslutade ärenden, som de menar har kommit att påverka kvaliteten i utredningarna, och ledde till stora arbetsmiljöproblem på Migrationsverket.

Ärenden väller in hos förvaltningsrätten

Nu är antalet asylärenden väsentligt färre på Migrationsverket. Men problemet har i stället flyttats vidare till migrationsdomstolarna, då över 95 procent av alla avslag av asylärenden överklagas. Överklagandena hanteras av migrationsdomstolarna som nu översköljs av ärenden. En medarbetare som vill vara anonym kallar det för en tsunami av ärenden.

– Den tsunami av ärenden som drabbade Migrationsverket 2015 och 2016 har sköljt, och sköljer fortfarande, över domstolarna i stället, säger källan till Bulletin.

Och källan får stöd i en rapport från Justitieombudsmannen från den 18 juni 2021. Där framkommer förnyad kritik mot Förvaltningsrätten i Göteborg, inom vilken migrationsdomstolen verkar, för långsam och passiv handläggning.

Redan 2019 fick Förvaltningsrätten i Göteborg kritik för att ärendena tog för lång tid. I det nya JO-beslutet konstateras att handläggningstiderna har försämrats ytterligare och att de är ”betydligt längre än vad som är rimligt och acceptabelt”.

Får vänta uppemot tre år

I regeringsformen finns ett uttryckligt krav på att en rättegång ska genomföras inom skälig tid, och oskälig handläggningstid kan strida mot den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Exakt hur lång handläggningstiden får vara finns inte närmare preciserat, men handläggningstiderna för mål om uppehållstillstånd på grund av skydds- eller asylskäl uppgick redan 2019 till 17–21 månader.

Enligt JO-beslutet den 18 juni i år hade handläggningstiderna den 18 maj 2020 ökat till 20–26 månader för mål om uppehållstillstånd av skydds- eller asylskäl. Den 18 maj 2021 hade handläggningstiderna ökat till 26–32 månader för mål om uppehållstillstånd av skydds- eller asylskäl.

– Det är uppe på runt tre år nu innan ett överklagandeärende från Migrationsverket avgörs hos migrationsdomstolen. Det har inneburit en enorm påfrestning på personalen som under flera år har jobbat i uppförsbacke. Det har lett till stora avhopp av jurister som lider av en dålig arbetsmiljö och får alldeles för låg lön för det slit som det innebär. De flesta söker sig vidare redan efter något år eftersom de inte orkar, säger källan.

”Preskriptionstiden ställer till det”

Men det som gör situationen extra allvarlig, menar källan, är att den migrationslagstiftning som råder skapar en evighetsmaskin av migrationsrelaterade ärenden som bara växer sig större och större. För efter fyra år går preskriptionstiden för en asylansökan ut.

– Efter bara fyra år kan du söka asyl på nytt på Migrationsverket. Eftersom preskriptionstiden är så kort kan du i princip vänta ut systemet och leva i ett skuggsamhälle. Du har rätt att stanna i landet också under tiden du söker asyl vilket leder till att många kan stanna i flera år och etablera sig även om de i slutändan får ett nej, säger källan.

Källan menar att asylsökande utnyttjar att byråkratins kvarn maler så långsamt.

– Jag vet människor som har varit kvar i Sverige i uppemot 20 år och sökt asyl flera gånger utan att någon gång ha fått uppehållstillstånd, säger källan.

I JO-beslutet ingår ett remissvar från lagmannen (som är myndighetschef) vid Förvaltningsdomstolen i Göteborg som lämnades i maj förra året. Där framkom mycket stor oro för framtiden vad gäller handläggningstiderna och den framtida prognosen.

Oro för framtiden

”Anledningen till att det tagit så lång tid att avgöra målen är, som jag ser det, ett resultat av brist på resurser, sett i förhållande till domstolens arbetsbelastning”, skriver lagmannen och redogör därefter för en lång rad exempel på hur resursbristen har slagit mot verksamheten och vädjar om ekonomisk hjälp från regeringshåll.

I Justitieombudsmannens beslut framkommer stor oro för framtiden:

”Det är mycket oroande att domstolens redan långa handläggningstider i migrationsmål har ökat. Jag kan konstatera att de åtgärder som domstolen hittills har kunnat vidta har varit otillräckliga för att komma till rätta med de långa handläggningstiderna”, skriver JO och fortsätter:

”Det finns skäl att se allvarligt på den prognos för framtida handläggningstider som domstolen lämnade i maj 2020. Det är också oroande att handläggningstiderna enligt statistiken i maj 2021 har försämrats ytterligare, trots den prognos som domstolen lämnade i september 2020 om förbättrade handläggningstider. Resurstillskottet och omorganisationen kan förhoppningsvis leda till kortare handläggningstider på sikt. Det kan dock ta lång tid innan de når en normal nivå.”

Källan på migrationsdomstolen menar att situationen kan bli ännu värre i framtiden.

– Förutom alla dessa ärenden tillkommer också andra migrationsrelaterade ärenden som till exempel överklagade statusförklaringar, ansökan om förtur, medborgarskapsärenden, överklagande av återreseförbud, arbetstillståndsärenden och viseringsärenden som bara lägger sig på hög.

– Förvaltningsdomstolarna är också mycket ovilliga att hjälpa till och omfördela resurserna mellan sig. Det vore rimligt att domstolar med kortare handläggningstider som Luleå tar över överklagandeärenden från Göteborg och Malmö, eftersom trycket där inte är lika högt. Men så sker inte i tillräcklig omfattning, säger källan.

Människor som väntar på asyl bor till viss del i de asylboenden som Migrationsverket hyr för ändamålet av ett antal hyresvärdar runt om i landet. Men den som väntar på beslut har också rätt att bo var de vill, enligt den så kallade ebo-lagstiftningen.

– Antingen bor de på asylboenden, eller så väljer de att flytta dit de vill enligt den så kallade ebo-lagstiftningen. Den långa sammanlagda handläggningstiden hos både Migrationsverket och migrationsdomstolarna leder till mycket stora kostnader för välfärden och samhället i form av löpande bidrag, boende, skola och sjukvård.

Systemet riggat för att få stanna

Källan vädjar till politikerna att sätta sig in i, och förstå, problematiken.

– Det borde vara en politiskt prioriterad fråga att få ner handläggningstiderna då det dessutom går ut över andra måltyper som sjukförsäkringsmål, som har fått allt längre handläggningstider och som gör att sjuka och funktionshindrade hamnar i kläm, säger källan.

Den åtgärd som enligt källan på migrationsdomstolen skulle vara den enklaste att åtgärda för att minska bördan på den offentliga förvaltningen, vore att förlänga preskriptionstiden på fyra år för att åter söka asyl. Det skulle innebära att människor som har fått avslag på sin överklagan snabbare skulle lämna landet vid ett avslag, samt minska andelen asylsökande.

– Systemet är riggat för att du i princip aldrig ska behöva lämna landet. Jag har sett många personer vänta ut preskriptionstiden för att söka dagen efter att preskriptionstiden går ut trots ett nej i alla tidigare instanser. Vissa partier, som Miljöpartiet, vill hålla kvar den ordningen med kort preskriptionstid, väl medvetna om konsekvenserna. Moderaterna vill höja preskriptionstiden till tio år, medan Sverigedemokraterna helt vill ta bort den, säger källan.

Medborgarskapsärenden överklagas i massor

Så sent som den 12 juli rapporterade också Sveriges Radio att förvaltningsdomstolarna belastas av ytterligare ett problem. En ny bestämmelse som infördes 2018 ger möjlighet att överklaga långsam handläggning till förvaltningsrätten, vilket har lett till att överklaganden om medborgarskapsärenden har exploderat hos Förvaltningsrätten i Malmö, dit närmare sextiotusen överklaganden har kommit in.

Källan på Migrationsdomstolen säger att detta är ytterligare en sten på bördan.

– Medborgarskapsärenden som följer på uppehållstillståndsärenden är ytterligare en typ av ärenden som får Förvaltningsrätten att svämma över av migrationsrelaterade mål. Eftersom det är så många ärenden som inte klaras av i tid hos Migrationsverket så är det oerhört många ärenden som överklagas för långsam handläggning, och det kommer bara att fortsätta.

– Migrationskrisen 2015 har lett till ett evighetsmaskineri av mål som kommer att vara en mycket stor börda för domstolsväsendet, säger källan på migrationsdomstolen.

Fotnot: Bulletin har sökt nå lagmannen Helena von Braun som är myndighetschef över förvaltningsdomstolen, men hon är på semester. Bulletin har därefter sökt den tillförordnade lagmannen utan framgång.

Läs även: Mängder av olovliga slagningar på Migrationsverket: ”Extrem säkerhetsrisk”

Läs även: Vägrar covid-test för att slippa utvisning – nytt problem på Migrationsverket

Tipsa reportern. Du har grundlagsskyddad rätt att vara anonym som uppgiftslämnare: henrik@bulletin.nu