Bulletin har tagit del av interna dokument från Migrationsverket som visar att olovliga personslagningar är mycket vanliga– varje kvartal uppdagas nya fall. Migrationsverket har försökt att få åtminstone en person avskedad på grund av överträdelsen, men det har tagit stopp hos Arbetsdomstolen som har underkänt avskedandet.

Ytterst känslig information

Att ”göra en slagning” innebär att en anställd på Migrationsverket går in och hämtar personuppgifter om en persons asylärende. Det är endast tillåtet att göra personslagningar på de ärenden som den anställde själv arbetar med. Slagningen avslöjar hela personens bakgrund, vem denne är, varifrån personen kommer, dokumenterade händelser som den asylsökande har varit med om, eller gjort sig skyldig till, i sitt hemland, om personen har varit regimkritisk eller blivit straffad, med mera.

När de anställda loggar in får de varje dag på datorskärmarna information om hur viktigt det är att man aldrig tittar på någon annans ärende. Dessutom kommer ytterligare en varning när man börjar göra slagningar.

Skärmfotografier avslöjar

Trots detta förekommer kontinuerligt fall där personer gör upprepade slagningar på personer vilkas ärenden de själva inte hanterar. Bulletin har dokumenterat sju fall under de senaste två åren där sådana ärenden har tagits upp i Migrationsverkets Personalansvarsnämnd.

I några fall har det förekommit att anställda gjort slagningar på ett femtiotal personer. I vissa fall är antalet högre än så.

Trots detta har det inte lett till några åtgärder – åtminstone inte några offentligt kända åtgärder. I ett fall försökte Migrationsverket avskeda en medarbetare som hade gjort sig skyldig till över 50 olovliga slagningar. Men när ärendet nådde Arbetsdomstolen blev det stopp. I en dom den 7 juli 2019 meddelades att avskedandet ogiltigförklarades. Medarbetaren fick skadestånd om 50 000 kronor och utbetalning av utebliven lön på drygt 430 000 kronor. Dessutom fick staten ersätta fackförbundet ST med rättegångskostnader på 259 318 kronor.

Efter denna dom har inga andra domar registrerats hos Arbetsdomstolen – men Bulletin kan visa att olovliga slagningar fortsätter.

”Det går ändå inte avskeda”

Enligt en källa på Migrationsverket låter man det mesta passera eftersom att det har visat sig att det inte går att avskeda människor för slagningarna.

– Det presenteras ideligen nya fall av otillåtna slagningar i personalansvarsnämnden (PAN). 2019 var det åtminstone tre fall som kom till PAN. Även tre ytterligare fall under 2020. Men jag känner till flera ytterligare som inte har kommit dit. Mörkertalet är förmodligen stort. Kan du göra massvis med slagningar under flera år utan att det upptäcks förrän långt i efterhand finns det säkert många som har kunnat komma undan med det också, säger källan.

Källan som Bulletin talar med är djupt orolig av flera anledningar. Han tror att det i huvudsak görs slagningar av två anledningar.

– De anställda som har gjort slagningar har till 100 procent invandrarbakgrund. Inte 99 procent. 100 procent. De fall jag själv har sett är enbart namn från Mellanöstern, säger källan och fortsätter:

– I de allra flesta fall verkar det handla om att personen gör slagningar på sina familje- eller klanmedlemmar för att se hur de ligger till i asylprocessen. Kanske finns det påtryckningar från släkten eller klanen att tillhandahålla den informationen, säger källan.

Intressant information för främmande makt

Den andra anledningen till slagningen är ännu allvarligare, menar källan, som visserligen inte har några bevis för förekomsten – men bara själva möjligheten att det kan förekomma är illa nog.

– Man får reda på oerhört känslig information som är intressant för främmande makt. Den asylsökande personen kan vara av stort intresse för regimer i Mellanöstern, eller religiösa grupperingar som arbetar åt regimen. De kan vara beredda att betala mycket pengar för att få ta del av sådan information, säger källan.

”Anställde urskillningslöst”

Under den stora vågen av asylsökande 2015–2016 anställdes ett mycket stort antal människor för att behandla den stora tillströmningen av asylärenden.

– Migrationsverket anställde urskillningslöst människor. Det var panik. Vi behövde människor på alla möjliga områden för att ta hand om det växande antalet asylärenden, och några gedigna bakgrundskollar gjordes inte, säger källan på Migrationsverket.

Att bakgrundskollen bland de som anställs på Migrationsverket är bristfällig är också något som bekräftas av information som Bulletins medarbetare Merit Wager har fått från Migrationsverket. Hon ställde frågor till Migrationsverkets rättsliga enhet, bland annat om i vilken omfattning det görs säkerhetskontroller. Svaret ger vid handen att i princip inga säkerhetskontroller görs. Nedan följer några utdrag ur Migrationsverkets information.

Anställda på medborgarskapsenheten omfattas inte idag av säkerhetsskyddslagen men en översyn görs i dagsläget över alla Migrationsverkets roller för att avgöra om säkerhetsklassning bör utökas till fler roller än de som redan är säkerhetsklassade idag.

Det krävs heller inget svenskt medborgarskap för att ta anställning på Migrationsverket:

Eftersom Migrationsverket inte funnit lagstöd för en generell riktlinje angående krav på medborgarskap för nämnda befattningar har det även varit möjligt för personer utan svenskt medborgarskap att söka sig till oss och få anställning.

Merit Wager ställde även frågan huruvida tjänster som handläggare, beslutsfattare och assistenter är säkerhetsklassade, och huruvida det görs slagningar i misstanke- och belastningsregister inför anställningar. Migrationsverket svarar:

Det är den enskilda medarbetarens arbetsuppgifter, och tillgång till information som ligger till grund för om en inplacering i säkerhetsklass ska ske. Det går därmed inte att svara generellt på denna fråga, utan varje tjänst bedöms enskilt. Vid en inplacering i säkerhetsklass genomförs en registerkontroll enligt säkerhetsskyddslagen. Migrationsverket gör inte några egna slagningar i misstanke- och belastningsregistret.

Läs även: Merit Wager: tillräckliga säkerhetskontroller av personalen på Migrationsverket

Migrationsjurist oroad

Nima Rostami är advokat, specialiserad inom migrationsrätt, och har därigenom fått en stor inblick i Migrationsverkets ärenden och hur de arbetar. När han får höra om den stora mängden olovliga slagningar blir han mycket oroad, även om han inte blir alldeles förvånad.

Stor risk för spioneri

– De olovliga slagningarna är mycket allvarliga. Information om asylfall kan oerhört lätt komma till hemlandets kännedom, säger han och fortsätter:

– Om du tar iranska regimen som exempel. Vi kan ha exiliranier som kan ge underrättelser till staten – men ännu allvarligare är att det kan finnas muslimska grupperingar som samarbetar med Iran och som hanterar information på deras begäran, säger Nima Rostami.

Han upprörs också över den bristande säkerhetskontrollen hos Migrationsverket vad gäller anställningar.

– Att det inte görs säkerhetskontroller av de anställda är ett tydligt tecken på den naivitet och blindhet som genomsyrar den svenska statsapparaten, säger han och fortsätter:

– Vår migrationslagstiftning har varit utformad på så vis att en viss typ av migranter aktivt har sökt sig till Sverige, som är direkt skadligt för oss, säger Nima Rostami.

På vilket sätt är det skadligt?

– Genom vårt rättssystem har vi lockat hit väldigt många kriminella. Sverige har en skyddslagstiftning som erbjuder kriminella skydd. De vet att de kan utföra kriminella handlingar utan att riskera mer än ett par års fängelse, eller rent av slipper straff överhuvudtaget. Människor får stanna kvar i Sverige trots att de utgör säkerhetshot, eftersom vi inte får skicka tillbaka dem till länder där de riskerar att råka illa ut, säger han och fortsätter:

– Om det nu råkar vara så att en sådan person arbetar på Migrationsverket, så kommer den personen att bry sig mycket lite om en varningstext om att man inte får göra otillåtna slagningar, säger Nima Rostami.

Bulletin kontaktade under torsdagen Migrationsverkets chef för funktionen för interna utredningar, Gun Snödahl, för att fråga om det stora antalet olovliga slagningar på Migrationsverket.

– Jag förstår vad du vill prata om. Men jag måste be att få återkomma. Jag måste höra med vårt presscenter först och se om jag är rätt person att tala om detta, sade hon.

Migrationsverkets pressavdelning hade på fredagseftermiddagen inte återkommit med någon att intervjua.

TEXT: Henrik Sjögren

henrik@bulletin.nu

Läs även: Merit Wager: tillräckliga säkerhetskontroller av persoanlen på Migrationsverket

Läs även: Per Brinkemo: Sverige en välbärgad man som försöker skaffa sig vänner.

Läs även: Migrationsdomstolarna – rekordstort antal säkerhetsmål