Prisutvecklingen för knappt 100 000 hus inom en 20 kilometers radie av de runt 4 000 vindkraftverk som planerades eller byggdes i Sverige mellan 2013 och 2018 har analyserats i en granskad studie utförd vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. Ju högre och ju fler vindkraftverk som planeras eller etableras desto större negativ påverkan.

Pristappet är uppemot 40 procent när man planerar eller etablerar marknandens största vindkraftverk som kan vara 240 meter höga. Det bör dock understrykas att underlaget är litet, eftersom relativt få fastigheter berörs.

När även mindre höga vindkraftverk tas med faller fastighetspriserna med 19–23 procent i snitt, enligt den svenska fallstudien, Den socioekonomiska kostnaden för vindkraftverk. Där finns det många observationer. Effekten är som förväntat störst inom en 0–2 kilometer radie runt omkring vindkraftverken.

– Vi såg en påverkan på upp till åtta kilometer från planerade eller byggda vindkraftverk. Ju närmare, ju större påverkan på fastighetspriserna, säger Mats Wilhelmsson, professor i tillämpad finansiell ekonomi vid KTH i en video-intervju med Villaägarna.

I intervallet 2–4 kilometer föll huspriserna mellan 10–14 procent, i intervallet 4–6 kilometer med 6–12 procent och i intervallet 6–8 kilometer med 2–6 procent. Längre bort försvann den negativa effekten av vindkraftverken på fastighetspriserna, enligt fallstudien.

– Den negativa effekten på huspriserna började skönjas ett till två år innan vindkraftverken byggdes, inte tidigare. När de färdigställts fann vi en ytterligare [negativ] effekt utöver den generella effekten [innan de byggdes]. När man klart och tydligt ser hur det varit, blir det tydligt, säger Wilhelmsson.

Läs även: Regeringens plan: Stora vindkraftsparker till havs ska lösa elbristen i södra Sverige

Kompensation till berörda kommuner?

– Det finns fall av en informell, icke-lagstadgad, bygdepeng där vindkraftoperatören betalar ut en viss promille av omsättningen till den lokala bygden, säger Hans Westlund, professor i urbana och regionala studier vid KTH till Bulletin.

För att minska det ökande motståndet mot utbyggnaden av vindkraftverk skulle en kompensation till fastighetsägarna eller kommunerna kunna hjälpa, menar studiens forskare.

– Om vi ska kunna producera mer el snabbt behövs vindkraften, då måste man kunna kompensera, säger Westlund.

Regeringen utreder för närvarande möjligheten att ge kommunerna bättre incitament att bygga ut havsbaserad vindkraft för att de ska se på det ”mer välvilligt”, sa miljöminister Annika Strandhäll vid en pressträff den 15 februari utan att ge några konkreta förslag.

Läs även: Växande lokala motståndet mot vindkraft – regeringens största huvudvärk: ”Skapas en nej-våg”

Utplånar vindkraftverk fastighetsvärden i miljardklassen?

Studier skulle behöva utföras för att uppskatta den totala summan fastighetsvärden som går upp i rök vid anläggningen av vindparksnurror.

– Det är inte så enkelt att slå fast. Vid en marknad [i närheten av vindkraftverk] tenderar efterfrågan att minska och medföra lägre fastighetspriser. Samtidigt kan efterfrågan vid andra [oberörda] ställen öka. Det kan leda till ett nollsummespel på nationell nivå, säger Westlund.

Det är en fråga som bör beforskas, tillägger Westlund.

Läs även: Söderhamn avslår 114 planerade vindkraftverk – efter tvärvändning från S och C

Större värden går förlorade i Sverige än utlandet då allemansrätten inskränks

Den negativa effekten verkar vara större i Sverige än i länder som USA, Nya Zeeland och Australien där man ser motsatt effekt. Där öppnades plötsligt områden upp för allmänheten tack vare etableringen av landbaserade vindkraftsparker.

– I Sverige har vi allemansrätten, och vindkraftsparker får både visuella effekter och leder till en barriäreffekt. Det leder till ett intrång. Vi kan inte röra oss på samma sätt som tidigare. Vi har större värden som förstörs, säger Wilhelmsson till Villaägarna.

Läs även: Experten: Inte ens hälften av den planerade vindkraften till havs blir av