Det var under fredagen den 7 april 2017 som terrordådet inträffade på Drottninggatan i Stockholm. Den nu terrordömde, Rakhmat Akilov, med kopplingar till Islamiska staten, IS, kapade en lastbil, körde den i hög fart på den folktäta gågatan och dödade fem personer.

Terrordådet kom under en period när islamismen växte sig stark och många andra europeiska länder utsattes för terrordåd. Sverige hade redan före attentaten en förhöjd terrorhotnivå, en trea på en femgradig skala. Beredskapen för ett eventuellt terrorhot fanns där, men räkte inte till.

Fem personer miste livet, tre svenskar, en belgisk och en brittisk medborgare. Tio personer till skadades i terrordådet. Gärningsmannen Rakhmat Akilov greps kort efter attentatet. Han dömdes till livstid och om han någon gång skulle få tidsbestämt straff förväntas han bli utvisad till hemlandet Uzbekistan.

Idag har det passerat fem år sedan terrordådet på Drottninggatan. Det har varit fem händelserika år. Hotet och säkerhetsläget har förändrats för varje år som passerat. Bara de två senaste åren har präglats av en pandemi som fått hela världen att stanna upp, men detta gäller inte terrorhotet mot Sverige.

Hot under ytan

Magnus Ranstorp, forskningsledare och docent i terrorism vid Försvarshögskolan säger att säkerhetsläget idag är förändrat. Det går inte att säga att det är till det bättre, men inte heller till det sämre.

– Hotet är likt en berg och dalbana, ibland går de upp ibland går de ner. Islamistiska organisationer är fortsatt där och fortsatt aktiva. Det som är i den inre kärnan är fortfarande oförändrat. Även om inget händer, så finns nätverken fortfarande där och håller på med sin verksamhet.

Terrordåd och terrorhot är mindre förekommande idag offentligt, men det betyder inte att de inte förekommer. Säkerhetshotet mot Sverige är fortsatt högt. Terrorhotnivån i Sverige ligger fortfarande kvar på förhöjd nivå, en trea på en femgradig skala.

Sverige fortsätter utsättas för terrorhot, men man har lyckats avvärja många tack vare lärdom av tidigare erfarenheter. Trots att hoten idag är mindre synliga för offentligheten, finns de där och motarbetas aktivt av svenska myndigheter. Hoten ligger ständigt och bubblar under ytan.

– Det är en våg, toppen av vågen är de vi ser på ytan, vilket är våldsbejakande aktiviteter. Men de drivs av stor underliggande kraft som inte är våldsbejakande, säger Ranstorp.

Läs även: Fem år efter terrordådet är skuggsamhället intakt

Förändrade hot

Utöver islamismens hot mot Sverige, som idag tycks jobba mycket under ytan, finns ett ökat högerextremistiskt hot:

– Säkerhetsläget är förändrat och säkerhetshoten har utvecklats. De handlar inte längre bara om radikal islamism, de finns också ett växande högerextremistisk hot. Vilket är organiserat på ett helt annat sätt, säger Ranstorp.

Han menar att högerextremismen skiljer sig dels i upplägg, dels i att gärningsmännen många gånger är ensamagerande. Den högerextrema rörelsen har växt sig starkare i Sverige och bidragit till ett större hot mot det svenska samhället.

Det har märkts tydligt i de ökade hatbrotten från högerextrema rörelser. Religiösa byggnader har drabbats alltmer och man ser en ökning i nazistiska grupper. Även skolattacker kopplade till högerextrema budskap har tagit plats i Sverige. Senast var en skola i Malmö under mars månad, där två anställda miste livet.

Den ökade högerextrema rörelsen och hoten gäller inte bara i Sverige, utan även i stora delar av Europa. Ranstorp menar att det högerextrema hotet “inte tas på allvar”.

Läs mer: Regeringen lärde sig inget av Rakhmat Akilov

Bättre svensk terrorhantering

Även om det högerextrema hotet inte tas på fullaste allvar, jobbar svenska myndigheter för att förbättra sin krishantering. Sedan terror terrordådet på Drottninggatan har de svenska myndigheterna utvecklat sin terrorhantering avsevärt.

– Myndigheterna har definitivt blivit bättre på att hantera terrorhot. Vi har lärt oss mycket från terrordådet på Drottninggatan, säger Ranstorp.

De svenska myndigheter sinsemellan har blivit bättre på gemensam samverkan. Samarbetet har förbättrats och ökat myndigheters förmåga att återhämta sig. Polisen och Säpo har förbättrat sina kommunikationsstrategier och informationshämtning, som då möjliggjort att stoppa terrorhot i ett tidigare skeden. Dock har inte all hantering förbättrats.

– Det finns fortfarande problem som man behöver fokusera på, likt att utvisa de som bör utvisas. Man har inte blivit bättre på utvisning av personer som fått avslag på sin asylansökan, säger Ranstorp.

Enligt Säpo ökade i fjol antalet utländska medborgare som klassas som säkerhetshot från 200 till 250. En relativt hög ökning på enbart ett år. Många av dessa utgör ett säkerhetshot mot Sverige och deras närvaro i landet ökar chanserna för terrordåd.

Det är dock en komplicerad situation. Det är svårt att utvisa personer som anses vara ett säkerhetshot. Många gånger kommer dessa personer från icke-demokratiska länder eller länder i krig.

Juridiskt sett blir det därför svårt att skicka hem dessa personer. Vad som väntar i deras hemländer kan vara tortyr, till och med dödsstraff. Detta gör det giltig och möjligt till förövarna att därför stanna i Sverige. Det finns även andra sätt och anledningar som många av dessa förövare använder sig av för att stanna i Sverige. Tyvärr har detta gett effekt, då det blir allt svårare att utvisa dessa personer.

Läs även: Bröderna skulle emigrera – häktas för misstanke om terrorbrott

Nya hot?

Ranstorp poängterar att det är viktigt att komma ihåg att terrorismen är en spegel av samhällsutveckling. Det finns fortfarande saker att göra, för att de ska bli ännu säkrare och de finns fortfarande problem som man behöver fokusera på.

– Depolariseringen är även ett annat problem i Sverige. I samband med LVU kampanjen har en polarisering i det svenska samhället ökat. Våldsbejakande islamister utomlands har fått upp ögonen och Sverige sticker ut. Detta utgör en högre hotbild mot svenska myndigheter, säger Ranstorp.

Han menar att det kan vara ett nytt hot som Sverige kan komma att stå inför. Denna typ av polarisering kan leda till ökat terrorhot mot Sverige. Det är därför viktigt att jobba på att öka tilliten och stärka relationen mellan myndighet och medborgare.

Annars kan frågan om ökat islamistiska hot bli ytterst aktuellt igen. Då är det inte bara ett ökat högerextremistiskt hot Sverige bör akta sig för. Utan även alla islamister både inom landet och utanför, som fått upp ögonen för sprickan i det svenska samhället.

Idag, fem år efter terrordådet på Drottninggatan och säkerhetsläget har förändrats. Hotet är större än tidigare och kommer idag från olika håll. Splittringen i det svenska samhället ökar. Säkerhetsläget i Sverige är problematiskt och långt ifrån säkert.

Läs även: Slogs medvetslös med hammare på Drottninggatan