Finländare tvivlar på det svenska försvaret
I Finland är förtroendet för det svenska försvaret lågt. Endast 20 procent betraktar grannlandet som militärt starkt. Det visar Barometern Sverige–Finland 2025, en återkommande opinionsundersökning om relationen mellan länderna.
Samtidigt är bilden den motsatta i Sverige. En tydlig majoritet av svenskarna anser att Finland har en stark försvarsförmåga. Förtroendeklyftan har bestått sedan 2023, trots att båda länderna numera är fullvärdiga Natomedlemmar.
Enligt Janne Wikström, projektchef vid det svensk-finska kultur- och samarbetscentret Hanaholmen och en av rapportförfattarna, var förväntningen att skillnaderna i syn skulle minska efter Nato-inträdet.
– Vår hypotes var att det hade jämnats ut efter ländernas fullvärdiga Nato-medlemskap. Men kanske spelar gamla föreställningar om svensk nedrustning fortfarande in, säger Janne Wikström till Yle.
Han betonar samtidigt att förtroende är svårt att återuppbygga.
– Tillit är ju något som ganska snabbt raseras, men tar väldigt länge att bygga upp, säger Wikström.
Sverige rustar upp
Sverige genomför samtidigt en omfattande förstärkning av sitt försvar. Landet bygger ut sin värnpliktsbaserade armé och investerar i bland annat luftvärn, stridsfartyg och flygvapen.
Försvarsutgifterna beräknas nå 2,8 procent av bruttonationalprodukten 2026 och öka ytterligare fram till 2030.
Samarbete får stöd
Trots misstron mot Sveriges försvar anser majoriteter i båda länderna att samarbetet har blivit viktigare sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Tre av fyra svarande i både Sverige och Finland uppger att länderna har kommit närmare varandra sedan 2022.
När respondenterna pekar ut viktiga samarbetsområden hamnar krisberedskap klart högst. Betydligt färre lyfter frågor som klimat och utbildning. Undersökningen genomfördes av Verian Group på uppdrag av Kulturfonden och Hanaholmen under juli–augusti 2025.
