Begreppet bananrepublik myntades av den amerikanske novellisten William Sydney Porter i början av 1900-talet. Han beskrev, under sin pseudonym O Henry, det fiktiva landet Anchurien, men grundade framställningen på sina egna erfarenheter från det högst verkliga Honduras. Där drev bananodlarna igenom en statskupp för att installera en militärdiktatur gynnsam för fruktbranschen.

Statsvetenskapligt används begreppet därefter för att beteckna en politiskt instabil stat som är beroende av en värdefull naturresurs.

Begreppet är ännu inte helt tillämpbart på Sverige, även om skjutvapenvåld och sprängningar grasserar, elförsörjningen fallerar och lagstyret är påtagligt bräckligt. I en bananrepublik domineras politiken av girighet. I Sverige tycks det snarare handla om inkompetens.

På tisdagen meddelade regeringen att den avser att gå vidare med en undantagslagstiftning särskilt tillkommen för att gynna aktiebolaget Cementa. Den tänkta lagen ska vara i kraft under en mycket kort tid – så kort att inget annat bolag kommer att hinna åtnjuta samma behandling. Lagförslaget har hastats fram, med en remisstid på enbart ett par dagar.

Lagrådet har därför underkänt regeringens förslag. Det strider mot grundlagen att skräddarsy regelverk för att särbehandla enskilda intressen. Och lika lagvidrigt är det att pressa fram lagtext utan att remissinstanserna hinner reagera.

Men regeringen går vidare. Den har nämligen försatt sig i en situation där den inte kan göra annat. På samma sätt kommer riksdagen att vara tvungen att klubba igenom regeringens lagförslag, trots lagrådets kritik.

Miljöminister Per Bolund (MP) och näringsminister Ibrahim Baylan (S) konstaterade när beskedet gavs att situationen är ”akut”.

Läs även: Miljöpartiet de hycklande

Sverige är inte beroende av bananer, men väl av kalk. Det har statens expertmyndighet Sveriges geologiska undersökning (SGU) konstaterat. Ett produktionsstopp för Cementas kalkbrytning på Gotland skulle få katastrofala konsekvenser för svenskt välstånd. Snart sagt vartenda bygge skulle avstanna.

Kalkberoendet står i konflikt med regeringens miljöpartistiskt färgade ambition att ha världens krångligaste miljölagstiftning. Miljöreglerna har gjorts så snäva att inte ens världsledande koncerner med sekellång erfarenhet, som Cementa, kan komma igenom nålsögat.

Därför tvingas Sverige nu skapa ett särskilt kryphål, tillfälligt, i strid med rättsstatens principer. Det är regeringen som har skapat oredan, och det är regeringen som nu ser till att runda grundlagen med hjälp av sitt parlamentariska stöd.

Situationen är alltså inte riktigt som i Honduras, där det var fruktbaronerna eller möjligen råvaran i sig som orsakade rättsstatens krackelering. I Sverige är det sjabblandet på regeringsnivå som är anledningen.

Statsvetenskapen står därför inför en grannlaga taxonomisk uppgift. Vad kallar man en från början välfungerande demokrati där självframkallad politisk handlingsförlamning leder till laglöshet, elbrist, råvarukris och rättsstatens förfall?

Baylanrepublik?

Läs även: Fullt sysselsatt med att göra ingenting