Ska svenska arbetare tåla lägre löner för integrationens skull? Det är frågan just nu. Svensk ekonomi befinner sig i en stark återhämtning efter pandemin. Men arbetslösheten riskerar att ha förvärrats långsiktigt. Statliga Konjunkturinstitutet förespråkar återhållsamma lönekrav för att hjälpa de långtidsarbetslösa.
Pandemin medförde svåra konsekvenser för den svenska ekonomin. De flesta skadorna ser dock ut att vara övergående. Svensk ekonomi befinner sig i stark återhämtning. Men arbetslösheten kommer att fortsätta att vara ett stort problem. Det visar statliga Konjunkturinstitutet (KI) i Lönebildningsrapporten 2021.
Allt är alltså inte nattsvart. Konjunkturinstitutet uppmärksammar rentav ett par ”positiva effekter av pandemin”. KI framhåller då särskilt ”ett minskat antal asylsökande under 2020 och 2021”. Asylinvandrare har generellt låga kvalifikationer, vilket drar ner produktiviteten, konstaterar KI. ”Därför skulle den minskade asylinvandringen under pandemin kunna bidra till att hålla uppe arbetskraftens genomsnittliga produktivitetsnivå framöver.”
De många negativa ekonomiska konsekvenserna av pandemin överskuggar dock de små ljuspunkterna. Särskilt problematisk kommer arbetslösheten att vara, menar KI. Pandemin har förvärrat arbetslösheten, och särskilt försvårat för de långtidsarbetslösa.
Trots att återhämtningen innebär en ovanligt stark arbetsmarknad ökar nämligen långtidsarbetslösheten. När jobben kommer tillbaka går de främst till dem som bara varit utan arbete kortare tid. För de långtidsarbetslösa har pandemin ökat den redan tuffa konkurrensen.
En faktor i utvecklingen är Sveriges demografi. Den fortsätter att försämra arbetsmarknadens funktionssätt. Den så kallade jämviktsarbetslösheten kommer därför att stiga åtminstone fram till mitten av innevarande decennium. ”Det förklaras i huvudsak av en ökad andel utomeuropeiskt födda i befolkningen”, noterar KI.
De långtidsarbetslösa utgörs i dag till över 70 procent av utrikes födda. De var i hög grad arbetslösa redan före pandemin.
Läs även: Så låga är kraven att söka jobb
En möjlighet att få fram jobb till de långtidsarbetslösa är sänkta lönekostnader i branscher där det anställs personal med låga kvalifikationer. Konjunkturinstitutet manar därför arbetstagarorganisationerna att vara återhållsamma i lönekraven i kommande avtalsrörelse. Om man lyckas hålla nere de lägsta avtalade lönerna i exempelvis detaljhandeln, städbranschen eller inom hotell- och restaurang, kan arbetslösheten minskas, menar KI.
Problemet är bara att det drabbar de arbetare som redan jobbar i sagda branscher. Fackförbunden är måttligt entusiastiska inför att offra sina medlemmar för integrationens skull.
En lösning, som Nordiska ministerrådets experter pekat på i en ny studie, vore att avtala om låga ingångslöner men i stället göra en brantare löneutveckling. På så sätt skulle arbetstagarorganisationerna något kunna skydda de egna medlemmarnas intressen. Men inte heller sänkta ingångslöner brukar vara något fackförbunden gillar.
I samma studie påpekas dock – med en oblyg blinkning till regeringen – att arbetsmarknadens parter brukar kunna övertalas om politikerna hotar med lagstiftning.
Men ingen socialdemokratisk politiker med självbevarelsedrift vill väl hota med lagstiftning om sänkta löner under ett valår? Hellre låter man långtidsarbetslösheten växa.
